PFAS i Sveriges stora sjöar - halterna minskar men riskerna kvarstår

Sedan 2000-talet har halterna av PFAS-ämnen sjunkit i Vänern, Vättern och Mälaren. En nyligen genomförd studie visar att regleringar och åtgärder lönar sig, men mycket återstår att göra både internationellt och lokalt. Med nya striktare EU-direktiv skulle alla tre sjöarna fortfarande överskrida tillåtna nivåer.

PFAS, är ett samlingsnamn för organiska miljögifter som innehåller fluor. De kallas ofta ”evighetskemikalier” eftersom de bryts ned extremt långsamt och därför ansamlas och finns kvar i mark, vatten, djur och människor under mycket lång tid.

De mest kända PFAS-ämnena har förbjudits internationellt, vilket nu gett positiva effekter i miljön. En studie genomförd av Naturhistoriska riksmuseet, på uppdrag av Vattenvårdsförbunden, visar att halterna av PFAS generellt har minskat i de stora svenska sjöarna. I Mälaren och Vänern har nivåerna minskat sedan början av 2000-talet och i Vättern sedan 2008.

Studien har gjorts genom att mäta förekomst av PFAS i fisk. Med prover från museets miljöprovbank har forskarna kunnat gå tillbaka i tiden till början av 70-talet.

- Våra resultat visar att åtgärder och förbud har haft effekt, men också att problemet med PFAS är långt ifrån löst, säger Suzanne Faxneld på enheten för miljöanalys och forskning vid Naturhistoriska riksmuseet.

Vätterns röding ligger fortfarande över vattendirektivets gränsvärde för PFOS, ett av de förbjudna PFAS-ämnena. Det beror till stor del på långsam omsättning av vattnet i sjön, vilket gör att kemikalierna stannar kvar längre.

Samtliga sjöar överskrider nya gränsvärden

I EU diskuteras nya betydligt striktare gränsvärden för PFAS.

Samtliga tre sjöar och fisken från dem skulle med nuvarande värden hamna klart över dessa nya gränsvärden. Detsamma gäller troligen för alla svenska vatten. Studien pekar på vikten av att förbereda för kommande hårdare regelverk.

-Det är också väldigt viktigt att förhindra att de här ämnena över huvud taget hamnar i miljön, säger Suzanne Faxneld. Till exempel genom att reglera PFAS, sanera förorenade områden och fortsätta arbetet med källspårning för att hitta äldre lokala utsläppsplatser.

Om studien och nationell miljöövervakning

Studien har utförts på uppdrag av Vattenvårdsförbunden i Vänern, Vättern och Mälaren och finansierats av Havs- och vattenmyndigheten. Arbetet har utförts av forskare på Naturhistoriska riksmuseet.

I den nationella samordnade miljöövervakningen ingår delprogrammet Stora sjöar och omfattar övervakning och insamling av data från Vänern, Vättern och Mälaren. Programmet samordnas av respektive sjös vattenvårdsförbund. Naturhistoriska riksmuseets miljöprovbank är en av världens äldsta med sparat biologiskt material ända från 60-talet.

Länk till rapporten: https://vattern.org/wp-content/uploads/Rapport165-RetrospektivaStudierPFASFisk_StoraSjoarna.pdf

............................................................................................

För frågor om studien:

Suzanne Faxneld, intendent, tel. 076-635 24 12, suzanne.faxneld@nrm.se

För frågor om regionala program:

Vänerns vattenvårdsförbund

Sara Peilot, verksamhetsledare, tel: 010-224 52 05, sara.peilot@lansstyrelsen.se

Vätterns vattenvårdsförbund

Friederike Ermold, sakkunnig vatten, tel: 010-2236201, friederike.ermold@lansstyrelsen.se

Mälarens vattenvårdsförbund

Ingrid Hägermark, förbundschef, tel: 070-580 51 68, ingrid.hagermark@lansstyrelsen.se

...............................................................................................

Fakta: Om PFAS och regleringar

Det finns idag uppskattningsvis mellan 4700 och 14 000 olika PFAS-ämnen globalt, beroende på hur de definieras.

I Sverige är vissa PFAS-ämnen, som exempelvis PFOS och PFOA, redan förbjudna genom EU-lagstiftning. För andra PFAS finns gränsvärden i dricksvatten och livsmedel för att skydda människors hälsa.

Sverige driver tillsammans med flera EU-länder ett förslag om ett brett EU-förbud mot omkring 10 000 PFAS-ämnen. Syftet är att fasa ut alla icke-nödvändiga användningar av PFAS inom några år. Ett beslut om ett brett EU-förbud väntas tidigast 2026.

Stockholmskonventionen är ett globalt miljöavtal som syftar till att skydda människor och miljö från långlivade organiska föroreningar. Det trädde i kraft
2004 och har undertecknats av över 180 länder.