Fossil, dinosauriejakt och kreativa äventyr väntar när Naturhistoriska riksmuseet bjuder in till ett höstlov i dinosauriernas tecken den 24 oktober–1 november. Besökarna får komma nära miljontals år gamla fossil, följa spåren efter en bortsprungen dinosaurie och upptäcka förhistoriska världar på Cosmonovas stora kupolduk. Dessutom har den nya filmen Ocean Dreams premiär 24 oktober.
Wildlife Photographer of the Year visas på Naturhistoriska riksmuseet från den 12 november 2026 till den 15 augusti 2027. Utställningen med sammanlagt 100 bilder är inhyrd från Natural History Museum i London och skildrar vår planets fantastiska mångfald genom spektakulära ögonblick, oväntade möten och berättelser som både fascinerar och berör.
Ocean Dreams har Cosmonovapremiär den 24 oktober! Filmen har ett tydligt budskap: Trots att världshaven står inför stora utmaningar finns det exempel på hur livet under ytan kan frodas på nytt när naturen får möjlighet att återhämta sig.
Den 22 oktober gästar biologiprofessorn och författaren Anne Sverdrup-Thygeson Naturhistoriska riksmuseet för ett samtal om skogens ekologi, biologisk mångfald och vår relation till naturen. Kvällen avslutas i Cosmonova med dokumentärfilmen Fungi – Web of Life.
I höst erbjuder Naturhistoriska riksmuseet flera programaktiviteter att ta del av. Programmet innehåller bland annat teckningskurser, föredrag och filmvisningar, escape room samt aktiviteter för barn och unga vuxna. Från och med den 17 september håller museet kvällsöppet till klockan 21.00 på torsdagar.
Ytterligare två invasiva arter av landlevande plattmaskar har påträffats i Sverige. Fynden tyder på att de invasiva rovdjuren fortsätter sin spridning norrut i Europa och ny forskning pekar på att vanliga husdjur kan bidra till att sprida dem lokalt. På sikt kan de invasiva maskarna påverka markens ekosystem och skapa både ekologisk och ekonomisk skada.
Miljöprovbanken på Naturhistoriska riksmuseet är räddad. Efter flera år av varningar om platsbrist i Naturhistoriska riksmuseets miljöprovbank är en lösning nu på plats. Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF) tilldelar museet 13 miljoner kronor till ett nytt frysrum – en satsning som säkrar en central del av Sveriges miljöövervakning.
Naturhistoriska riksmuseets konstutställning Birds of Brazil invigdes den 13 maj av Drottning Silvia. 16 färgstarka akvareller av konstnärinnan Jenevora Searight och ett antal unika fåglar från museets samlingar ställs ut för att fira 200 år av diplomatiska förbindelser. Utställningen visas fram till 31 augusti.
Tumlarens dag på lördag. Östersjötumlaren är akut hotad, och populationen i Bälthavet minskar kraftigt i antal. Inför Tumlarens dag den 17 maj ber Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Naturhistoriska riksmuseet allmänheten om hjälp. Genom att rapportera fynd av strandade tumlare kan privatpersoner bidra till forskningen och bevarandet av tumlaren.
Sveriges har fått en rekordörn. Förra våren hittades Sveriges äldsta havsörn död i Böda ekopark på Öland. Obduktionen visade att den bar på hagel i kroppen från en gammal skottskada, trots att arten varit fredad i nästan hundra år. Nu har den monterats och får nytt liv i undervisningssyfte på Naturhistoriska riksmuseet. Örnen blev 36 år gammal.
Sedan 2000-talet har halterna av PFAS-ämnen sjunkit i Vänern, Vättern och Mälaren. En nyligen genomförd studie visar att regleringar och åtgärder lönar sig, men mycket återstår att göra både internationellt och lokalt. Med nya striktare EU-direktiv skulle alla tre sjöarna fortfarande överskrida tillåtna nivåer. Studien har gjorts genom att mäta förekomst av PFAS i fisk.
Ett team av veterinärer och marinbiologer från Naturhistoriska riksmuseet och Statens veterinärmedicinska anstalt har gjort en första analys av näbbvalen som strandade nära Kungsbacka i helgen. Strandningar av näbbvalar är mycket ovanliga men tycks ha ökat de senaste åren.
Vi vet att tigrar och noshörningar är hotade arter i den globala biodiversitetskrisen. Men hur är det med de oansenliga arter som trots sin litenhet spelar stor roll i våra ekosystem? Över en tredjedel av Europas mossarter är hotade, något som kan få stora konsekvenser för den biologiska mångfalden. Nu lanseras en lättanvänd metod för att identifiera vilka mossor som är i störst behov av åtgärder.
Det här är en sammanställning a hur museet förekommit i media det gångna två veckorna som bjudit på dykarskalbaggarnas släktträd, giftiga larver, penis-spelande vatteninsekter och jättemask med nervgift. Dessutom en sammanställning av Sveriges konstigaste frågor om djur.
Ringmärkningscentralen får ny ledning. Naturhistoriska riksmuseet välkomnar Johan Lind som förste intendent och ledare för verksamheten vid ringmärkningscentralen. Johan tillträder sin tjänst den 1 september och efterträder Thord Fransson, som går i pension efter 40 år i museets tjänst.
Har du någon gång legat på mage och kikat ner i en damm eller kanske rent av doppat en vattenhåv i sötvatten? Då har du garanterat stött på dem – dykarskalbaggar! Nu har ett forskarteam för första gången kunnat kartlägga deras evolutionära släktskap med hjälp av ny DNA-teknik. Och på köpet upptäckt att äldre forskning baserad på enbart anatomi ibland var mer träffsäker än senare genstudier.
Den 22 maj är det Biologiska mångfaldens dag och ett cyklande artbingo från Djurgården i Nationalstadsparken till Akalla by på Järvafältet! Du journalist kan följa med Didrik Vanhoenacker och Erik Hansson på turen eller kanske bara möta upp längs vägen eller göra ett inslag via telefon. 300 arter, djur och växter, ska prickas av från Djurgården till Akalla. Inte publikt evenemang.
Detta är en sammanställning av hur museet synts i media den gångna veckan. Fågelsångsnatten, Biologiska mångfaldens dag, invasion av både plattmaskar och björkpollen och varför har de gulliga igelkottarna såna problem med livet i Sverige, medan de lever och frodas i Nya Zeeland?
Den 22 maj är det Biologiska mångfaldens dag. Naturhistoriska riksmuseet arrangerar aktiviteter under en hel vecka, både på museet och andra platser. Spela artbingo, gå på visningar, träffa experter och fråga allt du vill veta om djur och natur!
Sillrester från skeppet Vasa kan hjälpa forskarna att förutsäga hur sillen kommer att påverkas av klimatförändringar de kommande hundra åren. Resultaten från studien får betydelse för planering av ett hållbart fiske, nu och i framtiden.
