Blogginlägg -
Museet i Media - dykarskalbaggar, jättemask och Sveriges konstigaste frågor
Dykarskalbaggarnas släktskap omvärderas med ny DNA-teknik
DNA-analyser av dykarskalbaggarnas hela arvsmassa kastar nytt ljus över deras släktskap – och visar att äldre forskning baserad på enbart anatomi ibland var mer träffsäker än senare genstudier.
Dykarskalbaggar är den artrikaste familjen av vattenlevande skalbaggar. Enbart i Sverige finns drygt 150 olika arter och i världen över 4 500. Vi hittar dem i sötvatten på alla kontinenter utom Antarktis och de har funnits på jorden ända sedan dinosauriernas tid. Trots det har inga forskare kunnat kartlägga deras evolutionära släktskap. Fram till nu.
En forskargrupp, under ledning av Johannes Bergsten, har kartlagt dykarskalbaggarnas släktträd med hjälp av helgenomsekvensering, det vill säga studier av hela arvsmassan. Resultaten visar på både nya och ”nygamla” släktskap där tidiga forskningsstudier med enbart anatomiska detaljer ibland hade mer rätt än senare genteknik.
Nyheten uppmärksammades av bland andra forskning.se
Har du också hört den penis-spelande vatteninsekten?
Naturmorgonlyssnaren Karl Oldberg har i flera år hört mystiska gräshoppsliknande ljud från sjön Immeln. Han såg mycket små vattenlevande skinnbaggar simma omkring på platsen, kan det vara de som lät, undrar han via Naturmorgon.
Ja, bekräftar insektsexperten Johannes Bergsten. Dvärgbuksimmarna (micronecta) är oerhört högljudda i förhållande till sin pyttelilla storlek. Och det är inte vilken kroppsdel som helst som används för att frambringa ljuden…
Hör Johannes berätta i Sveriges Radio.
Giftig larv sprider skräck i Danmark – kan komma till Sverige
I veckan hittades ekprocessionspinnare i Danmark – en giftig och invasiv fjärilsart vars larver kan orsaka allvarliga besvär för människor, skriver Dagens Nyheter. Trots att den bara setts i Sverige vid enstaka tillfällen, senast 2014, väcker den oro bland biologer – inte minst för sina luftburna giftiga hår och sin potentiella spridning i takt med ett varmare klimat.
Det som gör ekprocessionspinnare särskilt problematisk är inte själva fjärilen utan bara larverna. Fjärilen lever kort tid och utgör i sig ingen fara, men larverna, som utgör den största delen av artens livscykel, kan orsaka allvarliga problem.
– När larverna växer sig större utvecklar de bruna, giftiga hår som lätt lossnar och sprids i luften. Dessa hår kan vara mycket irriterande att andas in och orsakar både allergiska reaktioner och hudbesvär hos människor. Problemen uppstår främst när de förekommer i stora mängder, säger Peter Nilsson.
Jättemasken som utsöndrar nervgift – finns i svenska vatten
Med sommaren kommer varningar om ormbett, giftig svamp och paddor – men det finns också djur i havet man kan behöva akta sig för, berättar P4 Värmland. På västkusten kan man bland annat hitta masken långsnöre.
Masken som kan bli tio meter lång ligger ihoprullat på havsbotten. Masken utsöndrar ett nervgift vilket dödar krabbor och andRa havsdjur, men för människor är den inte lika farlig.
Didrik Vanhoenacker jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet tycker att det är ett supercoolt djur att ha på sin bucket list.
Andra som rapporterat om jättemasken är MSN, Nyheter 24
Fråga biologerna: här är svenskarnas konstigaste frågor om djur
Vilket djur är hungrigast, vilket pruttar högst och vilka är flest - kor eller hajar? Inför sommaren hör vi i Vetenskapspodden de knasigaste och vanligaste frågorna till experterna, och svaren.
Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog, får många tusen frågor från allmänheten varje år, och alla får någon sorts svar, säger han. Fågelexperten Susanne Åkesson svarar även på frågor om däggdjur i Naturmorgon. Vi hör vilka frågor som är vanligast till sommaren och om de konstigaste frågorna de fått, och så får vi svaren förstås.
Naturreportaget: Vetenskaplig insamling av växter
På svenska museer finns ungefär 10 miljoner växter, oftast pressade och torkade, i det vi kallar herbarium. De som är insamlade i Sverige ger oss en bild av vilka arter vi har, var de finns, och vilka förändringar som pågår i vårt landskap. Och botanister fortsätter att samla in växter, och pressa dem, på ungefär samma sätt som man gjort i 300 år!
Lyssna på Naturmorgons reportage och följ med Botanisterna Ulf Swenson och Göran Odelvik från Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm åkte sommaren 2022 på en insamlingsresa till Småland.
Björnstammen i Jämtlands och Västernorrlands län inventeras – fem år sedan sist
Till hösten är det återigen dags att leta björnspillning, berättar SvT Nyheter. Totalt ska 18 000 provkit lämnas ut i Jämtlands och Västernorrlands län, och provsvaren ska ge en bild av hur björnstammen utvecklats de senaste fem åren.
2020 genomfördes den senaste björninventeringen. Då visade resultaten att det fanns 1 044 björnar i Jämtlands län och 442 i Västernorrland.
Ringmärkningscentralen får ny ledning
Naturhistoriska riksmuseet välkomnar Johan Lind som förste intendent och ledare för verksamheten vid ringmärkningscentralen. Johan tillträder sin tjänst den 1 september och efterträder Thord Fransson, som går i pension efter 40 år i museets tjänst.
Läs hela pressinformationen här
Dovhjorten Ralf har en ny vän i bostadskvarteren
Dovhjortarna i Hammarbyhöjden, Ralf och Rolf, har fått stor uppmärksamhet lokalt, skriver Mitt i Stockholm. Men sedan början av året har en av dovhjortarna (Ralf) spatserat ensam eller tillsammans med rådjur. Men i början av sommaren har en ny krabat dykt upp vid den enes sida. Att det är en liten hane ser Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog, inte som något konstigt.
-Hanarna lever ofta i ungkarlsgrupper tills de är 6-7 år och har möjlighet att ta över och försvara en grupp honor (hindar). Så även om de är olika gamla har de säkert inga problem att hänga ihop, säger Didrik Vanhoenacker.
Invigning av ny barnhörna!
Faktaboksdrottningen Sarah Sheppard flyttar in bland dinosaurierna på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, skriver BonnierCarlsen.se
– Eftersom jag är en stor dinosaurienörd är Naturhistoriska förstås mitt favoritmuseum, och en plats som jag har älskat sedan jag var barn. Att få göra en lekutställning utifrån min bok ”Länge leve evolutionen” mitt i museet känns fantastiskt roligt!
