Förmågan att anpassa sig till klimatförändringar avgör hur väl en art kommer att kunna överleva i det allt varmare klimatet på jorden. I en ny studie har forskare från bland annat Naturhistoriska riksmuseet upptäckt att tre arter riskerar utrotning från delar av den tibetanska högplatån om de inte lyckas flytta sig till områden med lämpligare klimat.
Över en miljard föremål förvaras i världens 73 största naturhistoriska museer, visar en gemensam kartläggning i den vetenskapliga tidskriften Science. Tillsammans är museernas samlingar en viktig resurs som hjälper beslutsfattare hitta lösningar på allt från klimatkrisen och bevarandet av biologisk mångfald till pandemiberedskap och säkringen av mattillgångar.
Forskare vid Naturhistoriska riksmuseet har hittat rester från de sista hajarna som levde vid Antarktis. Fynden avslöjar när Antarktis blev en istäckt kontinent.
En havsnivå som sjönk med 100 meter, omfattande algblomningar och våldsam vulkanism gjorde livet omöjligt för många arter. Så beskrivs katastrofen som ledde till jordens första massutdöende för 444 miljoner år sedan då 86% av alla djurarter försvann. Det var syrebrist och vätesulfid som låg bakom massutdöendet snarare än kyla eller ökad syrehalt som forskarna tidigare trott.
De ser ut som små högteknologiska satelliter men är naturliga och finns överallt i de flesta av jordens hav. Nu har forskare vid Naturhistoriska riksmuseet utvecklat ett sätt att använda kiselalger för att se sommartemperaturen flera hundra år tillbaka.
Forskare vid Naturhistoriska riksmuseet har tillsammans med ett internationellt forskarlag kunnat visa att damm som lagras i isen på Antarktis under glacialtider kommer från södra Sydamerika. Analysen visar att det cirkulationsmönster vindarna har idag, med främst västliga vindar, också varit dominerande under mycket lång tid tillbaka.
När gråsälar föder på land är risken att ungen dör mycket högre än när födseln sker på is. En minskande tillgång till istäckta områden är ett allvarligt hot mot gråsälarnas liv i Östersjön. Det visas i en ny forskningsstudie utförd av forskare vid Naturhistoriska riksmuseet i samarbete med estniska och finska kollegor.