Här bedrivs forskning om de stora framtidsfrågorna

Hur påverkar våra beslut dem som ännu inte finns? Vilka risker för nya teknologier med sig? Vad för framtid har demokratin? Med nya forskningsprogrammet ”Vilken framtid?” tar Institutet för framtidsstudier (IF) sig an frågan om hur vi bör ställa oss till de stora frågorna med de långa tidsperspektiven.
Publicerat i "Framtidens Forskning": http://framtidensforskning.se/presentation/har-bedrivs-forskning-om-de-stora-framtidsfragorna/

När Gustaf Arrhenius, professor i praktisk filosofi, tillträdde som ny VD för IF i slutet av 2014 hade han en tydlig bild av den forskning han ville att institutet skulle bedriva. Idag har IF antagit forskningsprogrammet Vilken framtid? Utmaningar och vägval i det 21:a århundradet och är i full gång med att rekrytera forskare från flera olika discipliner.
– Vårt uppdrag är att bedriva förstklassig och policyrelevant forskning med långt framtidsfokus, och att hjälpa såväl politiker som beslutsfattare i näringsliv, organisationer och offentlig verksamhet med bra beslutsunderlag. Institutet bedriver tvärvetenskaplig forskning vars resultat kan omfatta såväl abstrakta teorier från filosofer och statsvetare som empiriska resultat från ekonomer och jurister.

Demokrati och framtida generationer
Forskningsprogrammet omfattar fem olika teman som tar upp frågor som har stor betydelse för hur vi vill att framtidens samhälle ska se ut.
– Det första temat, Vårt ansvar gentemot framtida generationer, utgår ifrån att det vi gör nu kommer att ha konsekvenser långt in i framtiden. Ett exempel är klimatfrågan. Vi måste fråga oss hur vi värderar framtida liv i de beslut vi tar idag.
I det andra temat, Demokrati för det 21:a århundradet, fokuserar man på utvecklingen av demokratin. På många sätt har de senaste 30 åren varit en slags seger för representativ demokrati, men trots det menar Arrhenius att styrelseskicket står inför något av en kris.
– Överstatliga organ som EU och WTO samt allt större multinationella företag ökar sin makt på bekostnad av nationellt valda regeringar. Samtidigt minskar valdeltagandet och allmänhetens engagemang i politiska partier. Därför behöver vi ställa grundläggande frågor om hur den framtida demokratin ska se ut.

Snabba teknologiska förändringar
Den snabba tekniska utveckling som vi såg under 1900-talet kommer troligtvis att fortsätta under 2000-talet och bli än mer avgörande för vårt levnadssätt. Arrhenius ger bland annat exemplen robotisering, AI och medicinska teknologier som kan förändra människans biologiska förutsättningar radikalt. Sådana frågor kommer att studeras i temat Nya teknologier och mänsklighetens framtid.
– Här måste vi ha ett väldigt långt tidsperspektiv och utveckla verktyg för att kunna bedöma risker och göra välinformerade prioriteringar. Allt fler jobb kommer också att påverkas av den tekniska utvecklingen och i vissa fall till och med försvinna. Detta kommer i sin tur att ha betydelse för hur de ekonomiska resurserna fördelas i samhället.

Jämlikhet och diskriminering
Frågan om hur resurser bör fördelas är också närvarande i temat som kallas Jämlikhet. Här ligger fokus på att definiera och mäta social och ekonomisk jämlikhet och även på frågan om hur jämlikhet bör prioriteras i förhållande till andra mål som till exempel frihet och tillväxt.
Inom temat Diskriminering, sexism och rasism handlar det om att se närmare på diskrimineringens mekanismer och på hur våra omedvetna föreställningar kan påverka fördomar och stereotyper.
– Det finns ett fenomen som kallas för ”implicit bias” och som syftar på att vi bär på omedvetna föreställningar om kön eller etnicitet som kan leda till orättfärdig diskriminering. Vi tittar även på sådant som positiv särbehandling och kvotering – är det något som kan skapa en rättvisare arbetssituation eller blir det omvänd diskriminering istället?

Öppna dörrar
En viktig del av institutets verksamhet är att lyfta framtidsperspektivet i det offentliga samtalet och det görs genom bland annat seminarier, möten, videoinspelningar, podcasts och publikationer.
– Vi har mycket utåtriktad verksamhet, det ligger i vårt uppdrag. Genom den märker vi också att det finns ett stort intresse för de frågor vi arbetar med och det är väldigt glädjande. Det handlar om kunskap som bör komma både beslutsfattare och allmänheten till gagn och det tar vi fasta på, avslutar Arrhenius.

Institutet för framtidsstudier
Institutet för framtidsstudier är en självständig forskningsstiftelse som finansieras genom bidrag från statsbudgeten och externa forskningsanslag. Institutet bedriver tvärvetenskaplig forskning kring viktiga framtidsfrågor och lyfter framtidsperspektivet i såväl forskning som i det offentliga samtalet med bland annat seminarie- och publikationsverksamhet. VD utses av styrelsen på sex år i taget och ansvarar för institutets forskningsprogram. Styrelseordförande utses av regeringen och är idag Bengt Westerberg.
För aktuella aktiviteter, besök www.iffs.se
Institutet för framtidsstudier
www.iffs.seBox 591
101 31 Stockholm
Tel: 08-402 12 00
E-post: info@iffs.se
www.iffs.se