Socialminister Lena Hallengren betonade att barnen är alls vårt ansvar, när hon talade på årets Anhörigriksdag, som anordnades av Anhörigas Riksförbund, i Varberg den 7-8 maj. Socialministern uttryckte även tydligt att hon vill verka för en nationell anhörigstrategi.
För andra gången anordnade Nka i samarbete med Socialstyrelsen en nätverksträff för anhörigkonsulenter om barn som anhöriga. Ett 70-tal deltagare från 30-tal kommuner deltog under två intensiva dagar i mars. Syftet med nätverksträffarna är att stärka stödet till barn som anhöriga.
Nka har på uppdrag av Socialstyrelsen tagit fram webbutbildningen Våga fråga. Utbildningen tar upp hur man beaktar barns behov av information, råd och stöd och hjälper dig att ta fram rutiner på din arbetsplats, verksamhet eller inom din organisation. Utbildningen är helt kostnadsfri.
Nka har överlämnat en skrivelse till Socialminister Lena Hallengren som lyfter frågan att synliggöra och inkludera syskon i 5 kap. 7 § i Hälso- och sjukvårdslagen.
Arvsfondsprojektet "Vi är med" som drivs av FUB i samarbetet med Dart, Nka och Sveriges Arbetsterapeuter samarbetar idag med två kommuner, Lerums kommun och Norrköpings kommun. I höst går projektet in i Fas 2 och ska då "rulla vidare" till ytterligare två kommuner. Skellefteå kommun har tackat ja men vi behöver en kommun till!
–Vi välkomnar Lena Hallengrens ambition att verka för en nationell anhörigstrategi. Ett annat viktig önskemål är att syskon ska ingå i barn som anhöriga i hälso-och sjukvårdslagen, säger Lennart Magnusson, verksamhetschef, Nka, Nationellt kompetenscentrum anhöriga.
Alla barn och unga har rätt att växa upp under trygga och goda förhållanden och få det skydd och stöd som kan behövas för en gynnsam fysisk och social utveckling. Vad gäller barn som anhöriga utsätts de för mångfaldigt större risker att drabbas av såväl sjukdom som sociala problem jämfört med andra barn.
Kunskapssammanställningen Vuxensyskon – syskon till en vuxen syster eller bror med funktionsnedsättning ingår i ett projekt som bedrivs av Bräcke diakoni med samarbetsparterna FUB riks, Autism- och Aspergerförbundet, RBU i Göteborg med omnejd,Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka, Anhörigas riksförbund och Studieförbundet Vuxenskolan.
Nka kommer på Anhörigriksdagen att presentera preliminära resultat från en enkätundersökning som genomförts för att undersöka hur situationen ser ut för anhöriga i Sverige. Nka kommer också att presentera MeWe projektet som syftar till att identifiera unga omsorgsgivare och utveckla stöd till dem.
Ökad motivation och bättre självkänsla. Det är målet med ett projekt i Region Kalmar län riktat till elever som är unga omsorgsgivare och i riskzonen att inte klara gymnasiet.
Att bli vuxen är en stor utmaning om man har svåra funktionsnedsättningar. Det är mycket vanligt att föräldrarna måste fortsätta hålla i alla trådar för att livet ska fungera. Hemma hos Love planerar mamma Jessica och pappa Bengt-Åke för en framtid där de inte längre finns.
Västsvenska kommunikationskarnevalen är en konferens om funktionsnedsättning och kommunikation som arrangeras varje år. Kommunikationskarnevalens grundtanke är allas rätt till kommunikation. Tema för 2019 var: Delaktighet – samtalspartnern som möjliggörare.
Kommunikationskarnevalen arrangerades parallellt med Leva & Fungera mässan.
Nu finns det reportage och filmade föreläsningar från Ko
Exempel på innehåll i senaste numret: Uppföljning av insatser ska ge anhöriga bättre stöd Forskningsprojekt ger stöd till vuxna med adhd och deras närstående samt föräldrar med egen adhd Anhöriga ställer upp när insatser och samordning brister Allt fler omsorgsgivare över 65 år
Vi söker dig som har en högskoleutbildning inom socialt arbete, pedagogik, vårdvetenskap, hälsovetenskap eller motsvarande och har erfarenhet att arbeta med barn och ungdomsfrågor
Drygt 1,3 miljoner personer i Sverige ger anhörigomsorg. Men rollen som omsorgsgivare är understuderad, likaså de samhällsekonomiska konsekvenserna. Det anser Petra Ulmanen, forskare vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet, projektledare för en pågående intervjustudie med 50-talet anhöriga.
Vilka former av anhörigstöd erbjuder kommunerna? Och hur upplever de anhöriga nyttan av dessa? Dessa frågor var i fokus när anhörigkonsulenter från sju kommuner nyligen samlas i Kalmar för att diskutera anhörigstöd inom ramen för det pågående ISU-projektet.
–Vi vet att många personer med adhd är starkt beroende av anhörigas stöd och hjälp för att vardagen ska fungera, därför är det viktigt att även inkludera anhöriga i olika projekt, för att få en bredare bild av vilka stödåtgärder som behövs, säger Tatja Hirvikoski, forskare vid Karolinska institutet.
Fler äldre har partner och barn, många har syskon och sex procent har även föräldrar i livet. Dessutom bor de allra flesta nära varandra, tvärt emot vad många tror. Mer familjeband betyder mer anhörigomsorg och många anhörigvårdare är själva äldre, över 65 år.
Missbruk och beroende hos föräldrar behöver ses i ett familjeperspektiv. Socialtjänsten behöver arbeta samordnat och familjeorienterat för att uppmärksamma barns behov, ge stöd i föräldraskap, minska risk och stärka skyddsfaktorer.
Exempel på innehåll i senaste numret: Våga se, våga fråga och samverka Vad tänker anhöriga om fall och fallprevention? 20:e forskardagen om äldre och äldreomsorg Vill din kommun medverka i projektet Koordinatorstöd?