Finska skolundret gäller inte Finlandssvenska skolor

I svenskspråkiga skolor i Finland går det dåligt för en del av barnen från finsktalande hem, trots att föräldrarna är välutbildade. Forskaren Heidi Harju-Luukkainen menar att det här sambandet är intressant även när man ser på situationen för invandrarbarn i Sverige.

Forskare från Norge, Sverige, Finland och Island samarbetar i ett gemensamt projekt inom NordForsk för att se vilka faktorer som är utmärkande för skolor med goda resultat som har en hög andel invandrade elever. År 2015 ska projektet vara slutfört. Vid ett seminarium i Stockholm berättade forskarna vad de hittills sett, följt av debatt med politiker, praktiker och experter inom skolområdet.

Heidi Harju-Luukkainen från Helsingfors universitet är inte med i projektet men hade bjudits in på grund av att hennes forskning är så intressant i sammanhanget. Socioekonomiska faktorer, som föräldrarnas utbildningsnivå, brukar vara en av förklaringarna till barns skolresultat. Men man glömmer ofta att socioekonomiska faktorer bara till en del förklararar resultatnivån. det gäller inte de

De svenskspråkiga skolorna i Finland ligger 2/3:s skolår efter i läsförmågan trots att eleverna kommer från hem med högre socioekonomisk status än de finskspråkiga skolorna

- Det här kan delvis förklaras med svaga språkkunskaper, så många som 19 procent av barnen som går i de svensspråkiga skolorna talar för det mesta finska hemma. Det här påverkar resultaten. Om man inte behärskar språket blir också inläringen på en lägre nivå. Det handlar om att hänga med, säger Heide Harju-Luukkainen..
 
Men lösningen är inte enbart att de ska få mer stöd för att lära sig svenska utan att också satsa på modersmålet.

– Här har den svenska skolan den stora utmaningen. Samtidigt vet vi att ju bättre de behärskar finskan desto bättre går det också med svenskan.

Johannes Lunneblad, Göteborgs universitet, i forskningsprojektets styrgrupp pekar också han på vikten av stöd för modersmålet för goda resultat på svenska skolor med hög andel elever med utländsk bakgrund. 

Trots denna kunskap om modersmålets betydelse klagade flera av deltagarna på seminariet på hanteringen av modersmålsundervisning.

Upp till lokala aktörer
Helén Ängmo, överdirektör på Skolverket, menar att i Sverige finns det långtgående rättigheter och möjligheter till stöd för modersmålsundervisning.  

– Det är upp till de lokala aktörerna att ta tillvara de möjligheter som finns.

Anna-Karin Hedenskog, rektor på Modersmålenheten, Malmö stad håller med. Hon menar att lagarna är bra, men det finns ett attitydproblem bland rektorer och lärare.

– Det är helt okej att tala om tvåspråkighet när det gäller engelska och franska, kanske även finska. Men när det kommer till arabiska då anses det vara någonting skumt. Det här måste förändras. Rektorerna måste lära sig att tänka språkutvecklande.  

Ibrahim Baylan, socialdemokraternas talesperson i utbildningsfrågor, ser också ett attitydproblem.

– Det finns värderingar av olika modersmål, arabiska och syrianska ses inte som en tillgång. Det finns ett populistiskt synsätt. Man bygger in ett motstånd mellan modersmålet och svenskan, som egentligen inte finns. 

Ibrahim Baylan tillhör själv gruppen sent anlända utrikes födda. En grupp som generellt har svårt att lyckas i skolan. I sitt eget fall kan Ibrahim Baylan se att det gick bättre för honom och klasskamraterna som fick studera både syrianska och svenska än de kamrater som gick i en helsyriansk klass.

Sofia Jannati, Sveriges Elevkårer, som också deltog i seminariet, kom till Sverige som åttaåring. Modersmålsundervisning fick hon först på högstadiet. Hon berättar att det var lättare för henne i skolan än för hennes yngre bror.

- Jag hade redan gått i skolan när jag kom till Sverige och hade en bra grund. För min bror var det persiska hemma och svenska i skolan, så han hade det ganska jobbigt.

Rektorernas attityd
Maria Stockhaus (M) ordförande i Sveriges Kommuner och Landstings utbildningsberedning och kommunalråd i Sollentuna, menar att det finns en medvetenhet om vikten av modersmålsundervisning men att det kan vara svårt att organisera rent praktiskt.

- Här tycker jag att man ska ta hjälp av ny teknik. Det går att använda sig av distans- och fjärrundervisning för att organisera modersmålsundervisningen.

Anna- Karin Hedenskog, modersmålsenheten Malmö, är tveksam till om det skulle hjälpa, så länge inte attityden förändras.

- I Malmö är det 11 000 som läser modersmål på eftermiddagen. Trots att det är så vanligt är det många rektorer som säger att det inte finns utrymme för det. Det tar för mycket plats, fritids behöver lokalerna.

Anna- Karin Hedenskog menar också att möjligheten till att ge elever studiehandledning på modersmålet inte används som det var tänkt.

- Meningen är att studiehandledaren ska samarbeta med den svenske läraren, men då måste det finnas ett intresse av att samarbete. Det är vanligt att studiehandledare används som resursförstärkare i skolan i stället för som handledare.

På seminariet diskuterades också hur de som idag misslyckas i skolan ska bli mer motiverade. Thor- André Skefsrud, i styrgruppen för forskningsprojektet, berättade att man i Norge länge bedrivet en öppen assimileringspolitik där inhemska minoriteter och inflyttade fått anpassa sig till den norska kulturen. Nu är politiken ändrad så att det ska handla om integrering.

- Men så är det inte i verkligheten. Den som engagerar sig i skolan får också med sig majoritetskulturen på lasset, säger Thor- André Skefsrud.

Flera i publiken på seminariet menade att det inte bara är elever från andra kulturer som kan känna sig utanför i skolan.

- Det gäller också barn födda i Sverige som inte kommer från medelklasshem, sa Boel Vallgårda, uppdragsstrateg Uppsala kommun.