"Vi är sociala varelser och stödet i vår omgivning är kanske den starkaste skyddsfaktorn mot stress"

Lauri Nevonen, vd för Praktikertjänsts dotterbolag Praktikertjänst Psykiatri AB och legitimerad psykoterapeut (bland annat), bloggar i sitt första inlägg efter semestern om psykologi och hur vi människor på olika sätt handskas med stress.

Stress

Tid till annan får vi rapporter att skolbarn är stressade och presterar allt sämre, sover mindre och drabbas av besvär som magont och huvudvärk. I min yrkesroll får jag höra berättelser som gör mig övertygad om att trycket har hårdnat. Individer bedöms idag i allt högre utsträckning utifrån prestation, vilket inte bara gäller skolbarn utan även oss vuxna. Om du inte är på topp kommer dina chanser att minska och risken att misslyckas öka, vilket stressar ytterligare i en allt ondare, nedåtgående cirkel. Om du gör en Google sökning på stress får du 141 miljoner träffar. Så det är tydligen ett ämne som engagerar.

Vi människor är, gudbevars, olika. Och vi tål stress på ett högst individuellt sätt. Stress kan uttrycka sig både kroppsligt och psykologiskt eller i en kombination. Men kan enbart stress leda till psykopatologiska tillstånd?

Den amerikanska professorn Marvin Zuckerman menar att enbart stress normalt inte orsakar en störning eller komplikationer, men när stress kombineras med specifika sårbara personlighetsdrag ökar risken. Personligheten utvecklas genom hela livet bland annat i nära relationer, genom social förstärkning och olika rollmodeller som vi möter på vår färd genom livet. Psykologerna Joseph Zubin och Bonnie Spring utvecklade en modell där de visade hur relationen mellan sårbarhet och stress fungerar. En allvarlig situation kan uppstå där en sårbar individ riskerar att ”gå i väggen” redan vid relativt låg stress medan andra reagerar först vid smärre katastrofer (!). Tidsfaktorn måste också vägas in eftersom längden på stressen och upprepade stressfulla situationer också påverkar utfallet, oberoende av vår sårbarhetsnivå.

I en genomförd undersökning av den fackliga organisationen Ledarna där man via ett representativt urval intervjuade 506 chefer fann man att 74 procent upplevt sömnstörning de senaste fem åren. Av de som upplevde att de hade otillräckligt mandat upplevde 79 procent stress och 72 procent depressivitet och nedstämdhet. Sålunda är stress något som finns på alla nivåer i en organisation.

Om vi är medvetna om våra stress- och sårbarhetströsklar kan vi handla preventivt innan det går för långt. Självinsikt kan vara nyckeln för vissa medan andra har automatiska förmågor som sätts in när det behövs för att klara sig genom stressen. Det kan vara skönt att ställa sig frågorna: Vad är det som stressar mig på ett negativt sätt? Hur sårbar är jag och vilka är mina svaga punkter? Vilka signaler upplever jag och hur hanterar jag dem?

Vi är sociala varelser och stödet i vår omgivning och den tillit vi upplever i nära relationer och till våra arbetskamrater, är kanske den starkaste skyddsfaktorn. Om vi har förmågan att kommunicera våra upplevelser och känner stöd och hjälper varandra att hitta alternativa handlingsvägar så förebygger vi att skadlig stress uppstår.

På samma sätt bör vi ta hand om våra barn och ungdomar, vara tryggheten och stabiliteten i deras liv och prata med dem om deras upplevelser, lära dem att kommunicera om stress, lycka och allt annat som är viktigt i deras liv. Därifrån kan vi sedan hitta gemensamma vägar framåt.

”Ta dig tid att lägga upp benen på skrivbordet, blunda, ta några djupa andetag och reflektera”. Om någon frågar om du sover, säg att du jobbar som mest intensivt!

//Lauri Nevonen