Motivation och uppföljning viktigt för att iKBT ska fungera

En ny internationell forskningsrapport slår fast att iKBT-behandling online ger lika god effekt för depression som sedvanlig KBT-behandling. I sig är detta inget nytt då man inom psykologisk forskning kunnat påvisa liknande resultat i ca 20 år. Vad den nya rapporten däremot ger nya insikter om är sådant som hittills varit mer oklart, t.ex vilka delar av behandlingen som ger mest hjälp vid depression, vilka delar som är mindre effektiva och vilka som potentiellt kan skada patienter - något som Anna Kinnander, chefspsykolog för Pratamera.nu, välkomnar.

”I vår helt digitala verksamhet arbetar vi till största del med KBT-baserade metoder, både i samtalsterapi och i de terapiprogram man som patient kan genomföra via oss, t.ex för depression. All forskning som kan hjälpa oss och andra vårdgivare att ytterligare förbättra våra behandlingar för att säkra patientens rätt till professionell och god vård är till gagn för oss vårdgivare men framför allt för våra patienter,” menar Anna Kinnander.

Inledande bedömning viktig

En av de faktorer som enligt rapporten betydde mest för prognosen var depressionens djup när behandling inleddes. Vid mildare depression var resultaten bättre. Rapporten visar också att iKBT kräver kontinuerlig behandlarkontakt bland annat för att säkerställa att det sker en förbättring inom tre-fyra veckor och att patientens mående inte går åt fel håll. Hur arbetar man på Pratamera med detta?

”Här är den inledande bedömningen som våra behandlare gör oerhört viktig”, säger Anna. ”Personer som visar sig ha en svårare problematik än vad som är lämplig för iKBT eller digital samtalskontakt hos oss, hjälper vi vidare till en vårdgivare som kan ge det omhändertagande som behövs, t.ex. specialistpsykiatrin”.

Anna poängterar vidare att det under bedömningsfasen alltid är viktigt att väga in flera faktorer för att välja rätt behandlingsupplägg.

”För att iKBT ska vara hjälpsamt behöver patienten ha förutsättningar att kunna prioritera och ta till sig förändringsarbetet i programmet. Här spelar t. ex. den totala livssituationen in, men även ens vana att ta till sig information via text”, förklarar hon.

Rapporten nämner även att stöd från behandlare och sms-påminnelser ökade andelen patienter som fullföljde terapin. Är detta något man på Pratamera också ser?

Uppföljning och flexibelt stöd

”Ja, absolut. Vi arbetar med regelbundna uppföljningar under programmets gång för alla patienter. Det gör väsentlig skillnad för engagemang och fullföljande att få feedback och stöd under processen. Behovet av återkoppling och stöd kan se olika ut från patient till patient, så här behöver vi vara flexibla. En del patienter behöver mycket stöttning och peppning från sin psykolog eller psykoterapeut, andra är mer självgående och driver sin behandling framåt till stor del på egen hand. ”

Det som alla behandlare behöver vara noga med, menar Anna, är att tillsammans med patienten gå igenom upplägget och vad det innebär vad gäller patientens eget engagemang.

”Det är även väsentligt att skapa tydliga målsättningar för förändringsarbetet, som man kan ta hjälp av om det periodvis känns svårt och motigt. Patienten behöver kännedom både om att den egna arbetsinsatsen i hög grad påverkar den effekt behandlingen har och vilket eller vilka mål hen har med sitt förändringsarbete”, förklarar Anna.

Finns det något annat ni på Pratamera tar med er från rapporten, som ni som vårdgivare särskilt vill förbättra eller utveckla baserat på de nya rönen?

”Det är av stor vikt att forskning bedrivs kontinuerligt för att identifiera vilka behandlingsformer och specifika behandlingsinslag som har bäst effekt. Den kunskapen hjälper oss vårdgivare att erbjuda rätt vård och förkortar lidandet för de drabbade. På Pratamera är vi måna om att följa aktuell forskning för att ständigt förbättra och utveckla vårt arbete och hjälpa patienter på bästa sätt. Med denna rapport känns det fint att t.ex få vår kliniska erfarenhet av vikten av regelbundna uppföljningar bekräftad.”