Blogginlägg -

Hur pratar jag med mina barn om sociala medier?

Att bli sedd. Få uppmärksamhet. Känna att man är omtyckt, duger och räknas. Det är klart man vill det, vare sig man är barn eller vuxen och vare sig det sker ”live” eller på sociala medier. Det är dock lätt att hamna i ett ständigt sökande efter de kraftfulla kickar sociala medier kan ge, och känna sig dålig om man inte får tillräckligt många likes, följare och kommentarer.

Det är också lätt att tro att alla andra är så mycket mer lyckliga och lyckade än man själv - det är ju så det kan se ut i Instagram-flödet där det ofta är andras ”bästa stunder” som syns, dessutom med ett filter som ytterligare framhäver hur härligt de har det. Och fast man vet att det inte är som det ser ut så kan känslan av att själv ha det och vara sämre ändå infinna sig.

Att hitta den digitala livsbalansen

Dagens barn och unga är de första att växa upp med skärmar och sociala medier som en självklar del av sin vardag, och det är mycket vi ännu inte vet kring om och hur det påverkar deras mående. Måendet verkar bero både på vad man gör vid skärmen, hur mycket tid man spenderar där, vem man är och hur livet i övrigt ser ut, och vad man inte gör p.g.a. tid framför skärmen, som t.ex. att sova tillräckligt, röra på sig eller vara social och aktiv på andra sätt.

Att helt ställa sig utanför den sociala arena som skärmarna erbjuder har även det visat sig kunna vara negativt för måendet. Digital balans verkar alltså vara det som är eftersträvansvärt, men hur uppnår man det- och hur hjälper man sitt barn till det?

Här är några tankar och råd på vägen för dig som vill hjälpa ditt barn hitta sin ”digitala livsbalans”

  • Intressera dig för vad ditt barn gör på sociala medier. Det är lika rimligt att ställa frågan ”hur vad det på nätet idag” som ”hur var det i skolan idag”. Stäng inte dörren till samtal genom att vara fördömande utan fokusera på det positiva - men var öppen för att prata om problem och våga prata om risker. Lyssna med öppet sinne. Förutsätt inte att ”du vet bäst”.
  • Respektera att sociala medier är en del av ditt barns liv. Att inte vara där (när man uppnått adekvat ålder för det) innebär att man missar saker och kan känna sig och bli utanför.
  • Prata om ”vett och etikett” på nätet. Hur är man schysst mot andra på nätet och hur är man rädd om sig själv? Vad är ok att skriva och inte? Vad är ok att dela och inte? Får man lägga ut bilder på andra utan att fråga först? Hur kan mobbning på nätet se ut - både i form av elaka kommentarer och osynliggörande? Prata även om jobbiga saker som kan hända på nätet (likväl som i verkligheten). Uppmuntra ditt barn att våga berätta.
  • Diskutera hur sociala medier påverkar vårt belöningssystem. Hur känns det t.ex. att få likes och positiva kommentarer? Hur känns det om ingen gillar, eller om någon skriver något taskigt? Prata om hur kraftfulla belöningarna man får på sociala medier kan vara - och att det har en beroendeframkallande effekt där vårt dopaminsystem är inblandat. Det är naturligt att ha svårt att lägga ifrån sig eller låta bli skärmen, det är så det funkar. Det är en av anledningarna till att vi behöver prata om skärmanvändandet för att hitta strategier som kan bidra till balans.
  • Begränsa tiden vid skärmen i dialog med barnet. Utgå inte från att ”skärmen är problemet” utan från att ”vi behöver ha tillräckligt mycket tid även till annat för att må bra”. Många unga tycker själva att skärmen tar för mycket tid från dem, men har svårt att låta bli den. Prata om när det är ok att ha mobilerna framme och inte, och om var ni lägger dem när de inte ska användas. Installera gärna en kartläggningsapp för att kunna se och prata om hur mycket ni använder olika appar i era telefoner.
  • Bekräfta att man kan vara rädd för att missa saker. ”FOMO”, Fear of Missing Out (rädsla för att gå miste om något) är en av anledningarna till att det kan vara svårt att lägga från sig skärmen. Prata om huruvida det verkligen är troligt att man missar något viktigt - eller om det kanske snarare handlar om en känsla av att göra det? Kan det även vara så att man missar saker “utanför skärmen” medan man är upptagen med skärmen?
  • Reflektera kring kroppsideal och ”den perfekta tillvaro” som visas upp i sociala medier. Ta fasta på och diskutera exempel på hur saker vinklas. Använd gärna humor för att skapa distans, t.ex. genom att prata om hur en mindre lyckad situation i er egen vardag skulle ha kunnat gestaltas i sociala medier...
  • Ta en titt ”i spegeln”. Hur är du som förebild? Hur använder du själv sociala medier - och skärmar generellt? Hur mycket tid spenderar du framför telefonen och vad lägger du ut på sociala medier? Fixar du själv till dig lite extra innan du lägger ut en bild, eller uppmuntrar du ditt barn eller någon annan att göra det? Blir det många omtagningar innan en bild duger? Och, inte minst: konkurrerar skärmen med ditt barn om din uppmärksamhet, och vem brukar ”vinna”?
  • Se till att ditt barn har fler arenor för att få uppmärksamhet än sociala medier. Hur får de uppmärksamhet och ”likes” hemma, och innehåller deras tillvaro tillräckligt mycket annat än ”skärm-livet”? Hur ser det ut t.ex. med intressen, aktiviteter och skärmfritt socialt umgänge? Hur umgås ni hemma utan skärmar?
  • Håll dialogen levande. Prata vidare på temat ur olika synvinklar. Utgå från att detta är något som många kämpar med, troligen även du själv.

Ta hand om dig och dina barn!

Camilla Gunnarsson
Leg. psykolog, Pratamera

Relaterade länkar

Ämnen

  • Friskvård

Kategorier

  • grubbel
  • acceptans
  • ungdomar
  • pratamera
  • psykisk hälsa
  • psykolog online
  • psykolog
  • föräldrastöd
  • välmående
  • ångest
  • tips
  • oro
  • sociala medier
  • känslor
  • mental hälsa
  • föräldrar
  • mobilfria dagen
  • familj
  • stress
  • barn

Relaterat innehåll

  • Motivation och uppföljning viktigt för att iKBT ska fungera

    En ny internationell forskningsrapport slår fast att iKBT-behandling online ger lika god effekt för depression som sedvanlig KBT-behandling. Den nya rapporten ger även nya insikter om vilka delar av behandlingen som ger mest hjälp vid depression, vilka delar som är mindre effektiva och vilka som potentiellt kan skada patienter - något som Anna Kinnander, chefspsykolog för Pratamera.nu, välkomnar.

  • Så här kan vi skapa förutsättningar för ökad psykisk hälsa

    Under förra året led 41% av den svenska befolkningen i åldrarna 16-84 år av ängslan, oro eller ångest, medan 14% led av stress och 4% fick diagnosen depression. På söndag den 10:e oktober är det Världsdagen för mental hälsa, en chans att sätta psykisk (o)hälsa i rampljuset.

  • Vardagsdepp eller depression – när är det dags att söka hjälp?

    Depression är ett vanligt tillstånd som ca en tredjedel av oss någon gång i livet drabbas av - även om långt ifrån alla söker vård. Men hur vet man om det man upplever är ”normal deppighet som hör livet till” eller om det faktiskt är en depression som kräver behandling?

  • Ortorexi - när det hälsosamma blir ohälsosamt

    Att vi äter bra och rör på oss är viktigt för vår hälsa. Men vad gör man om det blir för mycket av “det goda”, när det slår över och det hälsosamma blir ohälsosamt?

  • Hantera obehag och ångest med självmedkänsla

    Vi är ständigt med om olika situationer och händelser i vårt liv. En del väcker glädje, medan andra orsakar sorg, ilska och besvikelse. För en del blir dessa upplevelser flytande, medan andra kan fastna i sina negativa upplevelser och obehag. Ett sätt att hantera detta kan vara med hjälp av självmedkänsla.

  • Kan motion verkligen minska ångest och depression?

    Kan motion verkligen minska ångest och depression? Oavsett hur dina aktivitetsvanor ser ut finns det många hälsofördelar med att komma i gång. Det är ingen hemlighet att träning gör gott för kroppen.

  • Hur påverkas vi av att vara konstant digitalt tillgängliga?

    ​Hur påverkas vi av att vara konstant digitalt tillgängliga? Vi har gått in i en ny tidsepok där tekniken är en naturlig del av nästintill varje vardagsmoment. Om vi utgår från det faktum att vårt belöningshormon dopamin utsöndras när vi söker information, vad kan då ske när informationen aldrig tar slut?

  • Hur ska man förhålla sig till barnens ”skärmtid”?

    Föräldrar idag är den första generationen att, redan från barnen är små, ha skärmar och skärmtid som en utmaning att hantera i sitt föräldraskap. Många tycker du att det är svårt att veta vad som är ”lagom mycket” skärmtid för sitt barn. Här kommer några råd kring hur du som förälder tillsammans med ditt barn kan hitta rutiner och lösningar som ni båda är med på från början.

  • Det går att bli frisk från ätstörningar

    Ätstörning är en sjukdom som omges av många myter och fördomar. Idag är det den internationella ätstörningsdagen och det vill vi på Pratamera uppmärksamma genom att sprida kunskap om just ätstörningar – och förhoppningsvis slå hål på en envis gammal myt.