Vardagsdepp eller depression – när är det dags att söka hjälp?

Känner du dig nedstämd men vet inte riktigt om du behöver söka hjälp eller inte? Kanske funderar du på om det du eller en anhörig just nu upplever är ”normal deppighet som hör livet till” eller om det faktiskt är en depression som kräver behandling. I så fall är du inte ensam.

Depression är ett vanligt tillstånd som ca en tredjedel av oss någon gång i livet drabbas av - även om långt ifrån alla söker vård. För att ställa diagnosen depression krävs att man i minst två veckors tid haft symptom som nedstämdhet, minskat intresse för sådant man vanligtvis tycker om, energibrist, koncentrationssvårigheter, obeslutsamhet, sömnproblem, aptitförändring, skuldkänslor, känslor av att vara värdelös samt tankar på döden. Symptomen ska vara så pass stora att de ”orsakar lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden”.

Man kan ha olika grader av depression

Om man har en lätt depression kan man klara av det mesta i sin vardag och andra kanske inte ens märker att man mår dåligt. Om man har en medelsvår depression är det däremot svårare att klara av vardagen, och om man har en svår depression är det mesta mödosamt och det råder ingen tvekan om att man är deprimerad.

Ju tidigare hjälp, desto bättre

Att vara lite “nere” ibland hör livet till och det kan vara klurigt att avgöra om man mår så pass dåligt att man behöver söka vård. Gränsen mellan en lätt depression och ”vanlig vardaglig deppighet” är inte alltid så lätt att dra. Man kanske är orolig för att överdriva sina problem, rädd att bli avvisad om man söker hjälp eller så vill man inte ”belasta vården i onödan”.

Här är det viktigt att veta att en tidig insats kan förhindra att ens mående försämras. Dåligt mående kan lätt leda till att man trasslar in sig alltmer i en negativ spiral, där man t. ex. på grund av minskad lust och ork gör färre saker och isolerar sig alltmer, vilket ofta ger negativa tankar och känslor allt större utrymme. Det är alltså bättre att ta tag i situationen tidigt än att vänta alltför länge, så man ger sig själv en chans att börja må bättre innan besvären vuxit sig övermäktigt stora.

Självhjälp som faktiskt fungerar

Något man kanske inte tänker på är att man kan göra en hel del på egen hand för att ta sig ur sin deppighet och kanske inte minst förhindra att det blir värre. Här kommer några konkreta verktyg som vi brukar använda oss av i psykologisk behandling vid depression:

• Aktivera dig. Låt inte bristen på lust, ork och motivation styra. Gör saker ändå.
• Håll kontakten med andra. Dra dig inte undan, fast det kanske känns skönt i stunden.
• Rör på dig. Motion har en dokumenterat antidepressiv effekt.
• Var rädd om din sömn. Håll i /skapa bra rutiner. Testa en avslappningsövning när du lägger dig om du har svårt att somna.
• Få i dig näring. Ät - någorlunda regelbundet och någorlunda bra.
• Tro inte på allt du tänker - framför allt inte om du har många negativa tankar om dig själv (vilket man ofta har om man är deprimerad). Våra tankar är inte alltid sanningar!
• Se ältande som signal till aktivitet. Om du fastnar i grubbel och negativa tankar, bryt dem genom att göra något som får dig att fokusera på annat. Gör gärna en lista med förslag på aktiviteter så du har att ta av.
• Var observant på vad som får dig att må bättre respektive sämre. Finns det saker du gör för mycket eller för lite av? Kanske behöver du ändra på något i vad du gör?
• Undvik undvikande. Låt inte nedstämdheten hindra dig från saker du i vanliga fall tycker om.
• Var snäll mot dig själv. Hur skulle du ta hand om eller bemöta någon annan som var i din situation? Kan du vara så även mot dig själv?

Vad du som anhörig kan göra

Om du har någon i din närhet som är nedstämd eller deprimerad, kan du stötta genom att tipsa eller påminna om verktygen ovan. Kanske vill den andra prata om hur den mår, kanske inte. Du kan ändå visa att du finns där, hålla kontakten och föreslå aktiviteter för att bryta den spiral av inaktivitet, undvikande och isolering man lätt kan hamna i när depressionen börjar ta över.

Hoppas dessa råd kan hjälpa dig att förstå ditt mående lite bättre. 
Ta hand om dig! Det är du värd!

Camilla Gunnarsson
Leg. psykolog, Pratamera