Gå direkt till innehåll
QTF mäter syre med LDO-instrument i fält (Luminescent Dissolved Oxygen)
QTF mäter syre med LDO-instrument i fält (Luminescent Dissolved Oxygen)

Pressmeddelande -

Använd inte VDI 2035 eller SS-EN 128 28:2012 för vätskekvalitet i lågtempererade värmesystem

AMA VVS & Kyla 22 är nu ute på remiss från Svensk Byggtjänst men QTF ger redan här konkreta skäl till varför värdena i normen VDI 2035 inte bör användas för svenska värme- och kylsystem (Svensk Standard 128 28 lutar sig mot VDI 2035).

VDI 2035 normen kommer att skapa kaos på marknaden, vilket den i viss mån redan gör, men det blir värre om fler föreskriver enligt VDI-normens värden. Därför rekommenderar QTF i sitt remissvar att de inte används. De komponenttillverkare som kräver att systemvätskan ska hålla <0,1 mg syre/l (0,02 mg/l) för att garantier ska gälla kommer aldrig behöva ta ansvar för någon produkt. Möjligen för oskäliga avtalsvillkor. Detta ser vi exempel på redan idag.

IRRELEVANT OCH MISSVISANDE FÖR SVENSKA FÖRHÅLLANDEN

VDI 2035 är inte applicerbar på systemvätskor i svenska värme-/kylsystem. Normen är gammal och baseras på tyska förhållanden från 1960-70 talet och uppdateras till viss del för att hänga med i teknikutvecklingen (sista utgivningen var mars 2021).

Den är irrelevant och kommer att skapa stora problem om man använder den. Syrenivån som anges för ”VDI-vatten” är i praktiken inte möjlig att åstadkomma utan kemikalier och inte ens mätbar utanför kontrollerad laboratoriemiljö och med stationär/dyr utrustning. Syrenivån i värme-/kylsystem måste mätas på plats i systemen för att ge korrekt värde.

  1. Konduktivitet på <100 𝜇S/cm (microsiemens per centimeter) krävs för att acceptera max 0,1 mg syre per liter systemvätska. Om konduktiviteten är högre krävs <0,02 mg/l.

  2. System i Sverige fylls nästan uteslutande med kommunalt dricksvatten, därför måste rekommendationerna baseras på livsmedelsverkets gränsvärden.

    Svenskt livsmedelsvatten håller 150–600 𝜇S/cm. Oftast är den uppmätta konduktiviteten i svenska system runt 250 𝜇S/cm (baserat på QTF:s mer än 12 000 besiktningar/mätningar av vätskeburna energisystem). Det skulle alltså i normalfallet krävas <0,02 mg syre/liter.

    Mobila mätinstrument för syremätningar i fält mäter inte under 0,1 mg syre per liter och har normalt en feltolerans på +- 0,1 mg/l. Dvs det man vill mäta enligt VDI 2035 är mindre än feltoleransen på mätinstrumenten. LDO-instrumenten (Luminescent Dissolved Oxygen) som bl.a. QTF använder för att mäta syre är de bästa på marknaden för mätning i fält och de mäter från 0,1–20 mg syre/liter.
  3. Dricksvatten innehåller normalt 6–8 mg syre per liter vid atmosfärstryck. Dessutom löser vatten kväve, övriga gaser och koldioxid (CO2) som tillsammans med H2O bildar vätskan kolsyra (H2CO3). Kolsyran och CO2 pendlar mellan vätska och gas beroende på tryck och temperaturförändringar i systemen. Luft innehåller lite knappt 80 % kväve, drygt 20 % syre och någon % argon och koldioxid. Många vattenverk tillsätter CO2 till dricksvattnet.
  4. VDI 2035 normen kommer att skapa kaos på marknaden, vilket den i viss mån redan gör, men det blir värre om fler föreskriver enligt VDI-normens värden i tron att de gör något bra. De komponenttillverkare som kräver att systemvätskan ska hålla <0,1 mg syre/l (0,02 mg/l) för att garantier ska gälla kommer aldrig behöva ta ansvar för någon produkt. Möjligen för oskäliga avtalsvillkor. Detta ser vi exempel på redan idag.
  5. Normen behandlar enbart korrosion i värmevatten. Kylsystem, ÅV-system och energibrunnar täcks inte in i VDI 2035.
  6. VDI 2035 fokuserar enbart på syrenivå och korrosionshantering och berör inte övriga gaser (Kväve, CO2 som uppträder som kolsyra i trycksatta system och övriga gaser) som tillsammans betecknas ”totalgas”. Det är i huvudsak dessa gaser som påverkar energiöverföring och energieffektivitet som normalt eftersträvas. Syret påverkar i första hand korrosionen. Därför är det viktigt med vakuumavgasning som tar bort såväl löst syre som övriga gaser för att minska energiförluster och skapa energieffektiva och hållbara system.

Det går inte att åstadkomma 0,02 mg/l syre inom rimlig tid (senast vid överlämnande av det färdigbyggda systemet till kunden) utan extraordinära åtgärder som att koka ur systemen (som man gjorde förr med öppna hetvattensystem) eller med användning av syreätande kemikalier som t.ex. hydrazin. Och ingen med normalt miljötänk (arbetsmiljö såväl som omgivningsmiljö) vill väl tillbaka till ökad kemikalieanvändning. De flesta miljöpolicyer och regelverk vill undvika kemikalieanvändning.

Nivåerna 0,1mg/l (0,02 mg/l) är inte meningsfulla att avgasa till. Förutom mätproblematiken kräver det oekonomiskt lång tid och QTF:s erfarenheter visar att syrenivån är oskadlig inom systemens beräknade livslängd redan vid <0,5 mg syre per liter. Även om vi normalt hinner avgasa ner till 0,2–0,4 mg/l innan vi avbryter.

AVGASA OCH RENA SYSTEMVÄTSKA

Sammanfattningsvis så är det viktigt att avgasa och rena systemvätskor i värme-/kyl-/ÅV-system för att systemen ska bli energieffektiva och korrosionsfria, men att kräva nivåer som varken går att mäta eller praktiskt avgasa till kommer inte att leda till något gott. QTF är förespråkare av att föreskriva och använda avgasning och rening av systemvätska redan från början när nya system fylls upp. Systemen bör av praktiska och ekonomiska skäl fyllas upp med vanligt kranvatten och sedan behandlas och avgasas i systemet. Även färdigbehandlad glykol behöver avgasas efter påfyllning eftersom själva påfyllningen tillför syre och kväve när vätskan vill balansera sig och ta upp så mycket luft den kan bära.

Mät och kontrollera alla befintliga system för att identifiera eventuella gasnivåer och gör det möjligt att energieffektivisera systemen. Många arbetar idogt och ivrigt med energideklarationer och effektiviseringsprogram men glömmer bort – eller känner inte till – energiförlusterna i energiöverföringen med gashaltig systemvätska. Syrenivån ska för vattensystem hållas under 0,5 mg/liter och totalgasen nära noll. Kväve och övriga gaser är mer lättflyktiga än syre och försvinner snabbast vid avgasning. När syret är avgasat till under 0,5 mg/l är övriga gaser också borta.

QTF har genomfört mer än 12 000 besiktningar/mätningar av vätskeburna energisystem och åtgärdat de flesta av dem. Erfarenheten är att de flesta i genomsnitt gör 5–7 % energibesparing efter avgasning. För de system som är i dåligt skick med höga gashalter och magnetit är besparingarna väsentligt högre.

För vätskekvalitet rekommenderar QTF:

VATTEN
Medium: kommunalt tappvatten som behandlas för att få följande egenskaper:

- Syrgasinnehåll:<0,5mg/liter
- Koldioxidinnehåll:0mg/liter
- pH:7,5–9
- Konduktivitet:<600μS/cm
- Försmutsning: inga synliga partiklar

Inga kemiska tillsatser får tillföras systemet. Eftersom kommunalt tappvatten normalt innehåller 6–8 mg syre/liter innebär det att systemet bör avgasas direkt efter påfyllning och därefter underhållsavgasas och kontrolleras med jämna mellanrum för att upptäcka eventuella inflöden av syre p.g.a. otäta system (felinställda expansionskärl och öppna toppavluftare är vanligaste orsaken till syreinträngning). Den andra vanligaste orsaken är nya påfyllningar.

GLYKOL
(glykolblandningar bär mer syre men har även inhibitorer (metallskyddstillsats) och man kan därför acceptera <0,8 mg/l)

Medium: glykol – vattenblandning till önskad fryspunkt: ? °C

Där frysskydd krävs ska värmebäraren vara behandlat kommunalt tappvatten blandat med glykol enligt leverantörens rekommendationer, eller färdigblandad glykol som avgasas efter påfyllning.

Egenskaper medium:
- Syrgasinnehåll:<0,8mg/liter
- Koldioxidinnehåll:0mg/liter
- pH:7,5–9
- Konduktivitet:?μS/cm (enligt glykolleverantörens rekommendation)
- Försmutsning: inga synliga partiklar

Inga kemiska tillsatser utöver angiven glykol får tillföras systemet.

Kapacitet på avgasningsutrustningen bör anges i form av inom vilken tidsrymd acceptabla värden ska uppnås. Många på marknaden förekommande undertrycksavgasare klarar inte att nå ner till acceptabel nivå innan systemen redan rostat sönder (gott om exempel finns). Många når aldrig ner till nivåerna. Tidsrymden bör hållas inom någon vecka eller allra senast innan systemet överlämnas till systemägaren. QTF avgasar även stora system till cirka 0,2 mg/l på normalt 2–3 dagar.

Relaterade länkar

Ämnen

Taggar


QTF Sweden AB, med huvudkontor i Kalmar, arbetar i hela Sverige med avgasning och rening av systemvätskor i värme-, kyl- och ÅV-system i kommersiella fastigheter inom både industrin och offentliga verksamheter. Man erbjuder en 6-stegsmetod med bl.a. besiktning, rengöring, snabbavgasning och underhållsavtal för att optimera systemvätskan och därmed funktionen i systemen. Metoden kallas QTF-metoden.

För mer information kontakta: Richard Bremer, 0480-43 00 97, richard.bremer@qtf.se, Heléne Karlsson, 0480-43 00 92, helene.karlsson@qtf.se eller Elving Isaksson, 0480-43 00 81, elving.isaksson@qtf.se. www.qtf.se

Presskontakt

Hans Widell

Hans Widell

Presskontakt Marknadschef Marknadsföring och kommunikation 0480-430096

Relaterat material

Relaterade nyheter

QTF avgasar och renar systemvätska

QTF Sweden AB, med huvudkontor i Kalmar, arbetar i hela Sverige med avgasning och rening av systemvätskor i värme-, kyl- och ÅV-system i kommersiella fastigheter inom både industrin och offentliga verksamheter. Man erbjuder en 6-stegsmetod med bl.a. besiktning, rengöring, snabbavgasning och underhållsavtal för att optimera systemvätskan och därmed funktionen i systemen. Metoden kallas QTF-metoden.

För mer information kontakta: Richard Bremer, 0480-43 00 97, richard.bremer@qtf.se, Heléne Karlsson, 0480-43 00 92, helene.karlsson@qtf.se eller Elving Isaksson, 0480-43 00 81, elving.isaksson@qtf.se. www.qtf.se

QTF Sweden AB
Slöjdaregatan 5
393 66 Kalmar
Sverige