Nu bygger tandvården om

Åratal av negativ utveckling med brist på både kompetens och intäkter vänds nu stegvis i en genomgripande omställning. Målet är att hitta en stabil balans mellan resurser och uppdrag som gör det möjligt att ge västerbottningarna en god munhälsa.

–Som ny chef för Folktandvården 2018 blev det tydligt för mig att vi var inne i en utveckling där vi skulle klara ett statiskt uppdrag med ständigt krympande resurser. Vi provade kortsiktiga åtgärder som inte fungerade. Det enda som hände var att medarbetarna fick ännu sämre förutsättningar, säger Anna-Maria Stenlund, områdeschef för Folktandvården i Region Västerbotten.

Det var då hon insåg att Folktandvården kommit till en vändpunkt. Valet stod mellan att göra nytt eller ge upp. Hon ville anta utmaningen men hade ingen aning om hur.

Med stöd från en utvecklingsstrateg och ökande involvering från både chefer och medarbetare började Folktandvården planera för framtiden. Det Anna-Maria Stenlund ville åstadkomma var en långsiktig plan för att vända utvecklingen. En omställning där alla skulle med på resan.

Bygga en stabil framtidstro

– Det var viktigt att skapa en framtidstro. Utvecklingen var så negativ att många undrade om vi överhuvudtaget skulle finnas kvar, säger Anna-Maria Stenlund.

Våren 2022 började ledningsgruppen diskutera problemens bakomliggande orsaker och vilka områden de behövde jobba med. Medarbetarna involverades via en enkät där 140 av 600 gav förslag på vad som var viktigt.

Det som nu kallas arbetspaket växte sakta fram med tydliga områden och aktiviteter som påverkar både resurser och uppdrag.

– Vi har satsat på delaktighet. Även om det kostar att kalla samman alla chefer har det varit viktigt. Det blev en massa möten men det skapade en bra grund med förståelse och delaktighet, säger Anna-Maria Stenlund.

Resultatet blev att Folktandvården gick från ”Vi finns till för alla” till ”Vi finns till för alla men på ett annorlunda sätt”. När grunden var lagd planerades den interna kommunikationen. Anna-Maria reste runt i länet och berättade om de nödvändiga förändringarna och det togs fram en film om omställningen.

Alla ska med på förändringsresan

När alla arbetspaketen startade i mars 2023 engagerades medarbetarna i referensgrupper eller arbetsgrupper och strukturerna för ledning och styrning tog form.

– Det var fortsatt ett vågspel att avsätta tid för inkludering med vår resursbrist. Det fanns kritiska röster och det var svårt att motivera eftersom det ännu inte fanns några konkreta resultat att peka på, säger Anna-Maria Stenlund.

Men ledningen såg att de olika arbetspaketen stödde varandra och att resultaten skulle komma.

Under 2024 blev förändringarna mer konkreta. De gav en kulturförändring som är viktig att hålla i. För att gå åt samma håll och lära av varandra har tandvården två ledardagar per år samt digitala forum för förändringsledning.

Kompetensbristen var tidigt en viktig fråga. Folktandvårdens nya medarbetarerbjudande blev en tydlig och konkret grund i kontakten med studenter och nya medarbetare.

Bättre villkor för medarbetarna

– Ett annat exempel är semesterväxling. Där gick vi från ett blankt nej, då den innebar förlust av både tillgänglighet och intäkter, till ett erbjudande utifrån våra förutsättningar. Här följer vi ekonomi, tillgänglighet och medarbetarnytta och den tidigare kritiken från medarbetarna har tystnat, säger Anna-Maria Stenlund.

Möjligheter till kompetensutveckling har gjorts tydliga. Här beskrivs bland annat traditionella utbildningar, egna utbildningar samt kliniknära lärande utifrån behov och möjligheter. Även karriärvägarna har förtydligats. Alla nyanställda får ett definierat introduktionsår.

Under två år i rad har regionen satsat på att höja löner inom tandvården utifrån löneläget nationellt och i privat sektor.

Ett problem sedan lång tid tillbaka är att den privata tandvården lockar unga tandläkare som hunnit jobba ett par år med mycket högre lön och provision samt att de där får jobba med all sorts tandvård och inte enbart med barn och akuttandvård.

– Det är en riktig utmaning då vi lägger mycket tid och resurser på introduktion och handledning för nya medarbetare, säger Anna-Maria Stenlund.

Men några kommer tillbaka. Här får de möjligheter att bygga en jämlik hälsa och får kompetensutveckling med kompetensstegar och karriärvägar. Möjligheterna är fler i en stor organisation än i en privat firma.

Utvecklar struktur och innehåll

Omställningen innebär även satsningar på helt nya enheter. I april startade Folktandvården en hälsoodontologisk avdelning på tre orter i Västerbotten. Målet är att förebygga tandlossning och karies och stärka invånarnas munhälsa.

Avdelningen ska samla kompetenser, utveckla nya yrkesroller och arbeta länsövergripande i samverkan med alla tandvårdsenheter, kommuner med flera. Man ska också utveckla och sprida nya och befintliga insatser och bidra till och stimulera forskning inom området.

Två nya kompetenscentrum, ett i Lycksele och ett i Skellefteå, ska attrahera, samla och utveckla kompetenser för att erbjuda mer tandvård lokalt och nischa allmäntandläkare. Tre allmäntandläkare ska certifieras under kommande år.

Att dessutom satsa brett på prevention i tider med resursbrist är modigt. Folktandvården vill bygga västerbottningarnas tandhälsa långsiktigt. Därför blir det viktigt att vården ges efter behov. Med nya lösningar ska invånarna få den hjälp de behöver men på ett nytt sätt.

– Bland de lagar och regler som styr vårt uppdrag finns en regional prioriteringsordningen vid resursbrist från 2010. Den är föråldrad och behöver uppdateras så vi kan styra efter behov, berättar Anna-Maria Stenlund.

För att kunna påverka uppdraget är det många kontakter som behövs tas. Företrädare för universitetet och politiker på alla nivåer behöver informeras om hur situationen ser ut i norra Sverige. Här samarbetar tandvården i de fyra nordligaste länen.

Både organisationen och befolkningen behöver känna sig trygga med omställningen. Det är viktigt att invånarna vet att Folktandvården alltid finns där när man behöver hjälp.

Digitala lösningar

– Vår vision är att vi förflyttar oss inom folkhälsoarbetet genom att utveckla verksamheten med teknik. Vi ska ge invånarna i Västerbotten bästa möjliga förutsättningar att leva ett liv med god munhälsa idag och i framtiden, säger Anna-Maria Stenlund.

Digitalisering är ett viktigt verktyg i hela omställningen. Nya arbetssätt, ny utrustning och ett innovativt tankesätt gör avtryck i hela organisationen. Som exempel kan nämnas robotar i allmäntandvården och ny teknik som gör det möjligt att handleda på distans.

– Här har det hänt massor. Det är ännu ett område där inkludering är viktigt. Vissa förändringar kan gå snabbt och i andra fall får man lyssna och låta saker ta tid, säger Anna-Maria Stenlund.

Mer information

Anna-Maria Stenlund, områdeschef Folktandvården, 070-553 95 78
Annelie Hägglund, kommunikationsstaben, 076-842 70 70