Hittills har sjukvården inte kunnat erbjuda någon behandling för den vanligaste varianten av åldersförändringar i gula fläcken. I en internationell läkemedelsstudie har nu den första patienten i Sverige behandlats med en ny genterapi vid S:t Eriks Ögonsjukhus.
Åldersförändringar i gula fläcken är den vanligaste orsaken till att personer över 60 år får försämrad syn. Mot den vanligaste varianten
Ögonfonden delar 2023 ut medel till flera S:t Erik-forskare och forskare som är anknutna till avdelningen för ögon och syn vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet. Bland de forskningsanslag som beviljats medel finns forskning om åldersförändringar i gula fläcken, glaukom, ögonmelanom, keratit och Lebers heriditära optikusneuropati.
Här är listan på de medel som bev
En ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Molecular Therapy, visar att transplanterade synceller som tillverkats från embryonala stamceller kan återställa synen.
Näthinnans synceller, tappar och stavar, är en typ av nervceller som är nödvändiga för att vi ska kunna se. Sjukdomar som ärftlig näthinnedegeneration och makuladegeneration leder till blindhet när syncellerna dör och kro
Ögonfonden delar 2022 ut medel till flera S:t Erik-forskare och forskare som är anknutna till avdelningen för ögon och syn vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet. Bland de forskningsanslag som beviljats medel finns forskning om åldersförändringar i gula fläcken, glaukom, ögonmelanom, ögonplastikkirurgi och grenvensocklusion.
Överläkaren och forskaren Anders Kvanta vid S:t Eriks Ögonsjukhus har utsetts till professor i oftalmologi med inriktning mot retinala sjukdomar vid Karolinska Institutet. Han forskar om sjukdomar i ögats näthinna.
Forskningslokalerna i nya S:t Eriks Ögonsjukhus har nu tagits i fullt bruk av forskare vid S:t Erik/Karolinska Institutet. Miljön ska ge optimala förutsättningar för att på ett snabbare och effektivare sätt kunna omsätta forskningsresultat från grundforskning till den kliniska verkligheten för patienterna.
Elva forskare verksamma vid S:t Eriks Ögonsjukhus och Karolinska Institutet tilldelas nästan 1,5 miljoner kronor i forskningsanslag från Ögonfonden. Överläkare och adjungerad professor Anders Kvanta tilldelas det största anslaget på 400 000 kronor till sin forskning om åldersförändringar i gula fläcken.
En filantropisk donation möjliggör för S:t Eriks Ögonsjukhus att finansiera en tvåårig anställning av stamcellsforskaren David Brenière-Letuffe vid KI. Han har anslutit till ett projekt med målet att framställa kliniskt transplanterbara fotoreceptorer (synceller; tappar och stavar) från embryonala stamceller och använda dem för att ersätta döda celler vid åldersrelaterad makuladegeneration.
Ögonforskningen vid S:t Eriks Ögonsjukhus och Karolinska Institutet går framåt när den befintliga forskargruppen inom retina och ögononkologi delas i två för att renodla forskningslinjerna. Specialistläkare och docent Gustav Stålhammar och forskaren Helder André kliver in som nya forskargruppsledare.
Parviz Mammadzada, doktorand vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet/S:t Eriks Ögonsjukhus, disputerar den 11 december 2020 med sin avhandling Investigation of potential prognostic and therapeutic genes in pathologic neovascularization of the retina.
Med nya väntrum och smart planering ska S:t Eriks Ögonsjukhus klara av att möta det växande trycket på ögoninjektioner. Varje dag får runt hundra kroniskt sjuka patienter en lindrande injektion i ögonen.
S:t Eriks Ögonsjukhus är idag den största aktören i Region Stockholm som bedriver injektionsverksamhet. Ingreppet innebär en snabb injektion i ögat och är en lindrande behandling för patienter
Gensaxen CRISPR/Cas9 har haft stor relevans för att forskare vid S:t Eriks Ögonsjukhus och Karolinska Institutet ska kunna förfina framställningen av näthinneceller från embryonala stamceller för behandling av blindhet hos äldre. I går beslutade Kungl. Vetenskapsakademien att dela ut Nobelpriset i kemi 2020 till Emmanuelle Charpentier och Jennifer A. Doudna för upptäckten av CRISPR-tekniken.
Söndag 27 september flyttar S:t Eriks Ögonsjukhus från Kungsholmen i Stockholm till nybyggda lokaler på Eugeniavägen 12 i Solna. I nya, specialanpassade lokaler får vi bättre förutsättningar att erbjuda våra patienter en god och högspecialiserad ögonsjukvård.
Sex ögonforskare verksamma vid S:t Eriks Ögonsjukhus och Karolinska Institutet tilldelas medel från Ögonfonden år 2020. Ett av de två största anslagen går till Anders Kvanta, överläkare och professor, som får 335 000 kr för sin forskning kring åldersförändringar i gula fläcken och stamceller.
KI och S:t Eriks Ögonsjukhus ingår samarbete med läkemedelsbolaget Novo Nordisk för att utveckla en ny behandling av åldersrelaterad makuladegeneration. Novo Nordisk kommer att ge stöd och 48 miljoner kronor i finansiering för att möjliggöra en klinisk fas 1-studie där nya näthinneceller framställda från embryonala stamceller ska transplanteras till patienter med åldersförändringar i gula fläcken.
Han vill göra skillnad för patienter med sjukdomar på ögats näthinna och slutar inte fascineras över hur snabbt ett enkelt ingrepp kan förbättra en människas livskvalitet. – De behandlingar jag ger i form av injektioner i ögat, för att få bort svullnaden i gula fläcken, görs på några få minuter, säger överläkaren och forskaren David Epstein.
Forskare vid Karolinska Institutet och S:t Eriks Ögonsjukhus har hittat ett sätt att förfina framställningen av näthinneceller från embryonala stamceller för behandling av blindhet hos äldre. Med hjälp av gensaxen CRISPR/Cas9 har de även lyckats modifiera cellerna så att de kan gömma sig från immunförsvaret och på så vis förhindra avstötning.
Flavia Plastino, doktorand vid S:t Eriks Ögonsjukhus och Karolinska Institutet, tilldelades alla utmärkelser som gick att få under den stora europeiska ögonkongressen Ever 2019 i Nice i oktober.
Årets Nobelpris i fysiologi eller medicin, för upptäckter av hur celler känner av och anpassar sig efter syretillgång, har banat väg för förståelsen av många ögonsjukdomar. – Mekanismerna för att känna av syrebrist är grundläggande för att förstå hur syrebristen kan bli sjuklig och leda till ögonsjukdomar, säger Helder André, forskare vid S:t Eriks Ögonsjukhus och Karolinska Institutet.
Näthinneceller som modifieras genetiskt kan reglera syrebristen som är huvudorsaken till folkögonsjukdomen våt makuladegeneration. Det visar helt nya forskningsresultat från S:t Eriks Ögonsjukhus och Karolinska Institutet.
