Frågor och svar om Söderströmsbron

Bron mellan Slussen och Gamla stan är en av de mest trafikerade i SL:s system och grundläggningen är sådan att det inte är möjligt att veta hur bron påverkas av byggnationen.

Redan under projekteringsstadiet har trafikförvaltningen i Region Stockholm konstaterat och vid flera tillfällen kommunicerat att vi inte accepterar lösningen för den gång- och cykelbro som Stockholms stad vill bygga intill Söderströmsbron.

Efter många år av möten och diskussioner har Staden ändå fortsatt planera för en gång- och cykelbro med en metod som vi inte accepterar. Nu står man med en upphandlad entreprenör alldeles intill vår tunnelbana och har aviserat provpålning med start den 22 september i Stockholms centralaste del.

Varför får inte Staden bygga en gång- och cykelbro invid Söderströmsbron?

SL sätter säkerheten främst och behöver garantera en fungerande trafik för våra resenärer, idag och i framtiden. Därför kan vi inte acceptera Stockholms stads lösning för gång- och cykelbron.

Men ni har väl godkänt detaljplanen tidigare?

Det finns en godkänd detaljplan för en gång- och cykelbro men det vi inte godkänner är metoden som staden har valt för att anlägga bron.

Nedan följer ett utdrag ut trafikförvaltningens yttrande på Detaljplan 2011:

”Påverkan på SL:s befintliga anläggningar
Det är ännu inte klarlagt i vilken utsträckning plangenomförandet påverkar SL:s befintliga teknikutrymmen och övriga anläggningar. Konsekvensbeskrivningar och förslag till lösningar måste tas fram. Föreslagna lösningar måste samrådas med och godkännas av SL innan genomförande sker. Den gång- och cykelbro som planeras från Slussen över till Gamla Stan måste utformas och grundläggas på sådant sätt att trafiken på SL:s tunnelbanebro inte påverkas. Placeringen av gång- och cykelbron får inte påverka SL:s möjligheter till att underhålla och reparera tunnelbanebron. Det är väsentligt att förutsättningarna för framtida drift o underhåll av gång- och cykelbron beaktas”.

Hur har ni kommit fram till det beslutet?

Trafikförvaltningens (SL:s) riskanalyser visar att Stadens lösning inte kan garantera hur vår anläggning påverkas och därför är det vår skyldighet att stoppa trafiken på bron om staden sätter igång sina arbeten. (Lag 1990:1157 om säkerhet vid tunnelbana och spårväg.)

Har det varit problem med sättningar tidigare?

Staden har tidigare missbedömt risken vid pålningsarbeten. Det är viktigt att tänka på att Söderströmsbrons konstruktion är mycket känsligare för sättningar än de betongbroar som är placerade på land.

Har ni möjlighet att stoppa arbetet på bron?

När en extern part ska genomföra arbeten i närheten av SL:s anläggningar är man skyldig att kontakta SL för att vi ska kunna bedöma om arbetena kan genomföras utan att påverka säkerheten och skada SL:s anläggningar. Vid ett intrång ska Region Stockholm granska och godkänna de planerade arbetena innan aktiviteterna kan starta.

Skyddszonen för detta är ca 50 meter från SL:s anläggningar. Detta kallas då för intrång.

Läs mer: Att arbeta nära kollektivtrafikanläggning - Region Stockholm

Vad är det konkret som staden gör som ni klassar som intrång?

Generellt är gränsen för intrång 50 meter från järnvägsrälsen. Det innebär att så fort staden påbörjar de förberedande arbetena på området måste vi stoppa trafiken. Grundläggningsförhållandena i området gör också att stadens arbeten påverkar vår anläggning.

Vi kan inte köra trafik om det finns ett icke godkänt intrång i vår infrastruktur. Vi behöver full rådighet över vår infrastruktur annars får vi inte köra trafik. Trafikförvaltningen (SL) är spårinnehavare och är enligt Lag (1990:1157) om säkerhet vid spårväg och tunnelbana skyldig att avbryta trafikeringen av en anläggning där man inte kan garantera säkerheten (§ 10 och 13).

Om det skulle bli skador på bron, går de inte att laga?

Det kan gå till en viss gräns, särskilt om det handlar om en mindre skada. Medan en lite större skada kan ta ett halvår att reparera med avstängningar och allt vad det innebär.

Området kring kajen och in mot tunnelbanestation Gamla Stan har även tidigare i geotekniska sammanhang oroat trafikförvaltningen då det förekommit både svårförklarliga rörelser och även någorlunda frekvent förekomst av olika typer av kaviteter (hålrum), bland annat slukhål. Slukhålen beror på inre erosion där grundvattenströmning fört med sig de mindre kornen i jordmassan och lämnat kvar instabila jordlager som sedan har kollapsat. Det beskrivs i handlingar från 2017.

Hur har ni tänkt ersätta trafiken, det är ni som är ansvariga för kollektivtrafiken?

Det blir väldigt svårt att ersätta tunnelbanetrafiken. Dels har vi inte tillgång till så många bussar, dels får de inte plats i gaturummet.

Söderströmsbron är tunnelbanans blodomlopp! Våren 2023 reste 45 000 personer per timme i rusningstrafik på den berörda sträckan, vilket motsvarar ett behov av 900 fyllda ersättningsbussar i timmen för att ersätta tunnelbanetrafiken över Söderströmsbron.

Hur har dialogen med Staden sett ut?

Stockholms stad har i flera år fått information om det regelverk som finns och som vi är skyldiga att följa. I juni informerade vi genom ett brev som sammanfattar varför vi inte beviljar bygget av gång- och cykelbron intill Söderströmsbron enligt det aktuella förslaget. Vi har också förtydligat det genom flertalet möten och ytterligare brev.

Hur har samarbetet med Staden fungerat?

Diskussionen med Staden har pågått under lång tid och vi kan bara konstatera att av våra 336 granskningskommentarer där vi ställt krav på åtgärder, så har vi endast fått svar på 75. Resten har inte åtgärdats.