Gå direkt till innehåll

Ämnen: Sociala frågor

  • Forskare: Svensk välfärd har tappat sin internationella särställning

    Forskare: Svensk välfärd har tappat sin internationella särställning

    Det svenska ekonomiska trygghetssystemet har förlorat sin internationella särställning. Det menar forskarna Kenneth Nelson och Sebastian Sirén i den nya SNS-rapporten Grund- eller inkomsttrygghet? I rapporten jämförs utvecklingen av bland annat arbetslöshetsförsäkringen gentemot andra länder. Sverige ligger idag i linje med, eller strax under, jämförbara länder i ersättningssystemens generositet.

  • 50 år med föräldraförsäkringen: Jämställdheten har ökat – men jämlikheten släpar efter

    50 år med föräldraförsäkringen: Jämställdheten har ökat – men jämlikheten släpar efter

    Föräldraförsäkringen fyllde 50 år i fjol. En ny rapport från SNS belyser både framgångar och kvarstående utmaningar. Medan jämställdheten har ökat, med fler pappor som tar ut ledighet och fler mammor i arbetslivet, visar analysen att jämlikheten släpar efter. Ekonomiskt sårbara grupper har fortfarande svårt att fullt ut ta del av försäkringen, och rapporten pekar på behovet av reformer.

  • Hur kan samhället förhindra återfall i brottslighet?

    Fler än fyra av tio av de som har dömts för ett brott återfaller i brottslighet inom några år. För att minska återfallsrisken och kostnaderna för samhället är det viktigt att identifiera vad som orsakar återfall. Detta skapar i sin tur förutsättningar för en mer evidensbaserad kriminalpolitik, något som nationalekonomen Randi Hjalmarson framför i en ny SNS-rapport.

  • Att bekämpa organiserad brottslighet: Lärdomar från antimaffiarörelsen i Italien

    Att bekämpa organiserad brottslighet: Lärdomar från antimaffiarörelsen i Italien

    Organiserad brottslighet är ett växande problem för svenska företag. En ny SNS-rapport visar att vi kan dra värdefulla lärdomar från arbetet mot maffian i Italien. Där har de "tre benen” – politisk vilja, adekvata lagar samt ett engagemang från civilsamhälle varit centralt för att framgångsrikt kunna motverka maffian, skriver statsvetaren Carina Gunnarson.

  • Forskare: Negativa effekter för kvinnor i akademin som får barn – män påverkas inte

    Att få barn medför betydande negativa konsekvenser för kvinnor inom den akademiska världen. Det står i stark kontrast till deras manliga kollegor, som inte påverkas nämnvärt av föräldraskap. Tvärtom fortsätter nyblivna pappor att publicera i allt högre takt, konstaterar forskaren Olof Ejermo i en ny SNS-rapport. Det här medför en risk för att kvinnor avslutar sin karriär i förtid och att forskarta

  • Ekonomer: Social kompetens är allt viktigare för att bli pappa

    Med ökad jämställdhet i samhället har också förväntningarna på vad det innebär att vara pappa förändrats. Föräldrapolitiken måste anpassas därefter, skriver två forskare i en ny SNS-rapport.
    Idealpappan är numera en man som tidigt engagerar sig i barnets omsorg och är en god förälder samtidigt som han har en god, stabil inkomst, framhåller Lina Aldén och Anne Boschini i SNS-rapporten Den modern

  • Forskare: Gör det enklare att kombinera jobb med omsorg om anhöriga äldre

    De som både jobbar och hjälper äldre anhöriga riskerar försämrad hälsa såväl som ekonomi. Villkoren för dem som utför obetalt omsorgsarbete måste förbättras, skriver Maria Stanfors i en ny SNS-rapport.
    Anhöriga till äldre i Sverige utför obetalt omsorgsarbete för motsvarande 194 miljarder kronor per år. För samhället kan det framstå som en ren besparing, men de dolda kostnaderna bör diskuteras

  • Forskare: Inled försök där barnfamiljer får hjälp att flytta från utsatta områden

    Forskning visar att villkoren i bostadsområdet har betydelse för barns framtidsutsikter. Därför borde barnfamiljer i utsatta områden få samhällets hjälp att flytta, skriver tre nationalekonomer i en ny SNS-rapport.
    Skillnaderna är stora mellan landets utsatta områden och övriga bostadsområden. Det framgår av en rad mått på ekonomiska och sociala förhållanden. Visserligen ser villkoren i de utsa

  • Johanna Rickne tilldelas SNS-priset 2023

    Nationalekonomen Johanna Rickne tilldelas SNS-priset 2023. Hon får utmärkelsen för sin framstående forskning och förmåga att nå ut till beslutsfattare och allmänhet med sina resultat.
    Forskningsutmärkelsen SNS-priset delas nu ut för första gången. Pristagare år 2023 är Johanna Rickne, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet. Hon har nått brett erkännande för sin forskning om ekon

  • Forskare: Svag samordning av vård och omsorg drabbar sjuka äldre

    Äldre patienter utsätts för medicinska risker när samordningen mellan kommuner och regioner inte fungerar. Det behövs tydligare statlig styrning av hur samverkan ska se ut, skriver Paula Blomqvist och Ulrika Winblad i en ny SNS-rapport.
    När äldre behöver såväl regional vård som kommunala vård- och omsorgsinsatser kan det uppstå lägen där ingen part tar helhetsansvar. Den risken består trots åra

  • Ekonom: Hybridundervisning gynnar kvinnliga studenter med högavlönade föräldrar

    Studenterna mådde sämre psykiskt när lärosätena övergick till distansundervisning under pandemin. Samtidigt gynnades kvinnor från välbärgade familjer betygsmässigt av att delvis undervisas digitalt, skriver doktoranden Adrian Mehic i en ny SNS-rapport.
    För att minska spridningen av covid-19 gick svenska högskolor och universitet under våren 2020 över till undervisning helt på distans. I början

  • Hälsoekonomer: Oklart hur välfärdsteknik påverkar äldres livskvalitet

    Svensk äldreomsorg har förändrats på senare år och utvecklas nu med ny välfärdsteknik. Men ligger detta i linje med vad äldre vill ha? Utan ordentliga undersökningar av de äldres önskemål riskerar utvecklingen att försämra deras livskvalitet, skriver forskarna Sara Olofsson och Ulf Persson i en ny SNS-rapport.
    Under de senaste 15–20 åren har äldreomsorgen gjorts om rejält. Hemtjänst i eget boen

  • Forskare: Invandrare anpassar sig relativt snabbt till svenska värderingar

    Efter tio år i Sverige har invandrare samma syn som svenskar generellt på hur viktigt det är med familj, fritid och politik. Även när det gäller religion, självbestämmande och tillit anpassar de sina värderingar, men det går långsammare. Det visar nationalekonomen Olle Hammar i sin SNS-rapport »Migranters attityder och värderingar«.
    I rapporten analyserar Olle Hammar enkätdata över attityder oc

  • Föräldraskap genererar ojämställda livsinkomster visar ny studie

    När kvinnor får barn arbetar de färre timmar och byter till sämre betalda jobb nära hemmet, vilket får stora konsekvenser för deras livsinkomster. Det visar en studie gjord på danska data som presenteras i den nya SNS-rapporten Föräldraskap ‒ ett hinder i karriären?, skriven av nationalekonomen Petter Lundborg.
    Enligt studien går kvinnor miste om drygt 400 000 danska kronor (500 000 svenska kro

  • Hälsoekonom: ”Inför ett nationellt primärvårdsregister”

    Behovet av vård förklarar bara en procent av skillnaderna i hur mycket invånarna i Sveriges olika regioner nyttjar primärvården. En stor del av variationen förblir dessutom oförklarad även efter att hänsyn tas till en rad olika faktorer. Det här är problematiskt eftersom målet är att vård ska ges på lika villkor och efter behov i hela landet. För att förstå omfattningen och orsakerna till omotiver

  • Ekonomisk omfördelning löser inte bostadssegregationen

    Den inkomstrelaterade boendesegregationen i Sverige har ökat sedan 1990-talet, men ökningen kan inte förklaras av en minskad omfördelning i form av skatter och bidrag. Det visar nationalekonomen Che-Yuan Liang i rapporten ”Inkomstojämlikhet och boendesegregation” från SNS. Liang finner att individer med låga bruttoinkomster i högre utsträckning har koncentrerats till vissa bostadsområden.
    Även

  • Reformera bostadspolitiken så att allmännyttan kan göra bättre nytta, anser forskare

    I dag stängs många hushåll ute från den svenska bostadsmarknaden, som präglas av ökad ojämlikhet, enligt bostadsforskaren Martin Grander, aktuell med SNS-rapporten ”Allmännyttan och jämlikheten”. Men lösningen är inte att bygga särskilda sociala bostäder, anser Grander. I stället behöver den generella bostadspolitiken reformeras. Grander föreslår bland annat ett mer träffsäkert bostadsbidrag, stat

  • SNS vinner internationellt pris för tankesmedjor


    För tredje gången har SNS vunnit det prestigefulla Prospect Think Tank Award. Den 17 juli mottog SNS utmärkelsen “Best European Social Policy Think Tank 2019”.

    Priset, som delas ut årligen av den brittiska idétidskriften Prospect Magazine, anses vara en av Europas mest prestigefulla kvalitetsrankningar av oberoende forskningsinstitut och akademiska tankesmedjor världen över. I år var a

  • Satsa på förtätning av arbetsmarknader

    Investeringar i infrastruktur som ökar kontaktytorna mellan arbetsplatser driver på den ekonomiska tillväxten. Infrastruktursatsningar som främjar långväga pendling har däremot inte samma positiva effekt. En planering som förutsätter långa pendlingsavstånd gynnar dessutom främst högutbildade män och missgynnar kvinnor som grupp. Det skriver professor Maria Börjesson i en ny SNS-rapport. Hon uppman

Visa mer