Regeringens förslag att låta Öresundsbron fortsätta vara avgiftsbelagd efter att lånen är avbetalda innebär en risk för dubbelbeskattning av skåningar och utgör ett stort avsteg från hur svensk infrastruktur traditionellt har finansierats. Det menar forskarna Johan Nyström och Jonas Westin i en ny rapport i serien SNS Analys.
Investeringar i ny teknik och immateriella tillgångar lyfter företagens produktivitet. Men när exportmöjligheterna krymper minskar avkastningen på dessa satsningar. Handelshinder, som amerikanska tullar, hotar därmed både Sveriges konkurrenskraft och innovationsförmåga. Det visar en ny rapport av forskarna Florin Maican och Matilda Orth.
Sverige genomför en historisk upprustning av totalförsvaret. Men hur kan den ske på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt? Det är en fråga som SNS Beredskapskommission söker svaren på. I en ny rapport undersöker forskaren Elina Bryngemark människors beteenden under krissituationer och hur myndighetsinformation bör utformas för att medborgare ska ta till sig av livsviktiga råd.
Fyra nationalekonomer undersöker hur välfärdens framtida personalförsörjning kan säkras. Hur påverkar utbildnings- och kvalifikationskrav tillgången på arbetskraft? Vilken roll spelar invandrad arbetskraft för att fylla personalbehoven? Kan AI och annan teknik minska personalbehovet? Detta är centrala frågeställningar som forskarna kommer att belysa i SNS Konjunkturrådsrapport 2026.
EU:s forsknings- och innovationsprogram, Horisont Europa, har en budget på cirka 95 miljarder euro och syftar till att stärka Europas innovationsförmåga inom samhällsviktiga områden. I en halvtidsutvärdering av programmet konstateras att flera åtgärder behövs för att stärka programmets relevans och Europas konkurrenskraft.
Hur kan innovation bidra till stärkt konkurrenskraft i Sverige
Föräldraförsäkringen fyllde 50 år i fjol. En ny rapport från SNS belyser både framgångar och kvarstående utmaningar. Medan jämställdheten har ökat, med fler pappor som tar ut ledighet och fler mammor i arbetslivet, visar analysen att jämlikheten släpar efter. Ekonomiskt sårbara grupper har fortfarande svårt att fullt ut ta del av försäkringen, och rapporten pekar på behovet av reformer.
I Sverige är samarbeten mellan företag och universitet en viktig drivkraft för samhällsutveckling och kommersiellt lovande innovationer. Men bristande kommunikation kring juridiska frågor och otydlighet från ledningshåll riskerar att stoppa viktiga projekt och därmed bromsa Sveriges innovationskraft, skriver tre forskare i en ny SNS-rapport.
Idag presenterar SNS Konjunkturråd 2025 sin rapport Investeringar i elproduktion för en hållbar energiomställning. Rapportförfattarna kommer fram till att marknaden kan åstadkomma en energiomställning som uppfyller Sveriges klimatmål. Statens huvudsakliga roll bör vara att skapa rätt förutsättningar för att vidareutveckla elmarknaden och genomföra en fortsatt kraftfull utbyggnad av elnätet.
Fler än fyra av tio av de som har dömts för ett brott återfaller i brottslighet inom några år. För att minska återfallsrisken och kostnaderna för samhället är det viktigt att identifiera vad som orsakar återfall. Detta skapar i sin tur förutsättningar för en mer evidensbaserad kriminalpolitik, något som nationalekonomen Randi Hjalmarson framför i en ny SNS-rapport.
SNS-priset 2025 öppnar nomineringar för unga forskare som omsätter sina forskningsresultat i praktisk nytta för samhället. Med en prissumma på 200 000 kronor uppmärksammas forskare som kopplar vetenskap till praktisk nytta. Nomineringar pågår till den 3 mars 2025. Juryn består av representanter från näringsliv, akademi, förvaltning och media.
Sverige står inför en omfattande elektrifiering. Mitt i detta står elnäten som en möjliggörare, eller i värsta fall bromskloss. I en ny SNS-rapport belyses hur elnätet kan utnyttjas mer effektivt och därmed påskynda anslutningen av nya producenter och konsumenter av el.
Med 1977 års högskolereform fick Sverige regionala högskolor. Det bidrog till att minska den sociala snedrekryteringen till högre studier, skriver fyra forskare i en ny SNS-rapport.
1977 genomfördes en högskolereform i Sverige som förändrade den högre utbildningen i grunden. Tolv nya, regionala högskolor inträttades och de politiska ambitionerna var stora. Reformen skulle bland annat få fler fr
Beteendevetenskapliga program får unga män att begå färre brott och vara mer närvarande i skolan. Samhällsekonomiskt är metoden också mer lönsam än andra förebyggande insatser. Det visar tongivande amerikanske professorn Jens Ludwig i en ny SNS-rapport.
Förebyggande arbete mot brott brukar handla om sociala insatser. Men i stora amerikanska försöksprogram har fokus i stället riktats mot hur ung
I ett nytt projekt fokuserar SNS på framtidens produktivitet, konkurrenskraft och hållbar tillväxt. Referensgruppen har inlett sitt arbete.
Nu har SNS nya forskningsprojekt Produktivitet, konkurrenskraft och hållbar tillväxt kommit igång. Nyligen sammanträdde medlemmarna i projektets referensgrupp för första gången. Projektet pågår i tre år och fokuserar på de långsiktiga förutsättning
Med nya universitet och högskolor har fler fått tillgång till högre utbildning. Men villkoren vid olika lärosäten kan skilja sig åt väsentligt för både lärare och studenter, skriver tre forskare i en ny SNS-rapport.
Den högre utbildningssektorn har förändrats i grunden sedan mitten av 1990-talet. Trenden har gått från elituniversitet för ett fåtal till massuniversitet för många fler. Men läros
Arbetet med att utveckla högkolepolitiken går trögt. Ökade resuser till lärosäten har inte kunnat omsättas i högre kvalitet på utbildning och forskning, skriver Mats Benner och Sylvia Schwaag Serger i en ny SNS-rapport.
Samhället går mot uthållighet – socialt, ekonomiskt och ekologiskt – men högskolepolitiken hänger inte med. Flera faktorer har hindrat förändring på senare år, skriver Mats Benn
Studenternas egna önskemål och arbetsmarknadens behov bör få större påverkan på utbudet av högre utbildning. Det skriver forskaren Mats Bergman i en ny SNS-rapport.
Sedan början av 1990-talet styr universitet och högskolor huvudsakligen själva över antalet platser på utbildningarna. Politiker påverkar främst utbudet indirekt via lärosätenas anslag. Så bör det förbli, menar Mats Bergman i en SNS
Lärarlönerna har förbättrats sedan förstelärarreformen. Dessutom har skolor som infört förstelärartjänster fått minskad personalomsättning och en bättre lärarsammansättning, skriver tre forskare i en ny SNS-rapport.
Hösten 2013 genomfördes en reform med karriärssteg för lärare. Det gjordes för att öka lönespridningen, ge yrkesskickliga pedagoger möjlighet att avancera och göra läraryrket med at
Mer och mer av de statliga pengarna till forskning fördelas via forskningsråd och myndigheter. Allt oftare ställer de också särskilda krav för att ge finansiering. Detta kan missgynna forskningen, skriver nationalekonomen Roger Svensson i en ny SNS-rapport.
Under de senaste tjugo åren har en växande andel av de offentliga forskningsanslagen fördelats via forskningsråd och myndigheter. Det har o
I länder med god barnomsorg finns inga belägg för att barns utveckling gynnas av mer än ungefär sex månaders föräldraledighet. Det kan tvärtom vara bra med barnomsorg tidigt, särskilt för barn från utsatta miljöer skriver Nabanita Datta Gupta och Jonas Jessen i en ny SNS-rapport.
I Sverige har barn rätt till förskoleplats från ett års ålder, men de flesta skrivs in i barnomsorg senare än så. De