Lantbrukarnas upplevda lönsamhet är nu på den högsta nivån på flera år. Samtidigt växer de regionala skillnaderna. Även bland investeringarna som länge legat på låga nivåer, syns en liten förbättring, men mer krävs för att säkerställa livsmedelsförsörjningen. Det visar vårens Lantbruksbarometer som ges ut av Ludvig & Co, Swedbank och Sparbankerna.
De svenska lantbrukarna upplever en bättre lönsamhet än i våras, och tror också på ytterligare förbättringar när de blickar framåt. Sjunkande räntor och förväntningar om fler räntesänkningar har bidragit till den ökade optimismen. Samtidigt är det ett trendbrott i lantbruksföretagens skuldsättning som nu minskar för första gången under 2000-talet. Det visar höstens Lantbruksbarometer.
En osäker omvärldskonjunktur, extremväder och den gröna omställningen skapar rejäla utmaningar för landets lantbrukare som är pressade av svag lönsamhet. Investeringsviljan är på historiskt låga nivåer. Men det finns ljusglimtar och lantbrukarna tror på ljusare tider, i takt med lägre räntenivåer. Det visar vårens Lantbruksbarometer som ges ut av Ludvig & Co, Swedbank och Sparbankerna.
Trots stigande räntor och svagare konjunktur ökar lönsamheten i det privata skogsbruket. 62 procent av skogsägarna upplever att lönsamheten är tillfredsställande eller mycket god, vilket är den högsta nivån under det senaste decenniet. Men utmaningar finns. EU:s skogspolitik, skadedjur, återkommande bränder och risken för en försämrad konjunktur oroar skogsägarna. Det visar Skogsbarometern.
Den upplevda lönsamheten i lantbruket har kraftigt försämrats under hösten jämfört med i våras och är nu på de lägsta nivåerna sedan krisåret 2016. Framtidstron är låg och utsikterna för det kommande året pekar på en fortsatt pressad lönsamhet i lantbrukets samtliga verksamheter. Det visar höstens Lantbruksbarometer som ges ut av Ludvig & Co, Swedbank och Sparbankerna.
Tack vare högre avräkningspriser och krisstöd upplever lantbrukarna bättre lönsamhet än för ett år sedan. Trots detta uppger historiskt få lantbrukare att de vill investera i djurstallar vilket kan få allvarliga konsekvenser för livsmedelsstrategin. Det visar Lantbruksbarometern från Ludvig & Co, Swedbank och Sparbankernas Riksförbund.
Skogsägarnas syn på lönsamheten sjunker för fjärde året i rad. Tron på skogen är trots det stark och många vill fortsatt investera i skog. Lönsamheten bedöms påverkas ytterligare av EU:s skogspolitik framöver, men bara en av tio skogsägare uppger att de är väl insatta i EU:s skogspolitik. Det visar Skogsbarometern från Ludvig & Co, Swedbank och Sparbankerna.
Årets Lantbruksbarometer från Swedbank, Ludvig & Co och Sparbankerna visar att svenska lantbrukare är pessimistiska, både sett till nuläge och det kommande året. Det ökade kostnadstrycket som intensifierats de senaste veckorna påverkar betydligt. Trots högre avräkningspriser är det därför nu svårare att få lönsamhet. Även livsmedelsstrategin, jordbrukspolitiken och regelverk ses som riskfaktorer.
Trots att fastighetspriserna ökat i stora delar av landet tror sju av tio skogsägare att de kommer fortsätta uppåt. Samtidigt finns en växande oro för hur klimatet och äganderätten kommer påverka skogsägandet. Det visar Skogsbarometern från Ludvig & Co, Swedbank och Sparbankerna.
Det senaste årets förskjutning från restaurangbesök till hemlagat har gynnat försäljningen av svenska livsmedel. Trots det upplever färre lantbrukare att konsumenterna har förtroende för dem. Samtidigt stiger kostnaderna för insatsvaror vilket bidrar till att lantbrukare upplever en allt sämre lönsamhet och med en rekordhög skuldsättning ökar deras sårbarhet för stigande räntor.
Under en tid av global osäkerhet och svängningar på marknaden har det svenska lantbruket klarat sig väl och branschen har en framtidstro. Men det finns orosmoln, bland annat påverkar den stärkta kronan storleken på EU-stöden och därmed lantbrukets intäkter. Samtidigt är det en dämpad investeringstakt som gör att målen om en ökad svensk livsmedelsproduktion kan fördröjas, visar Lantbruksbarometern
Idag 10 MAJ 2010 är det 200 år sedan Ruthwell Savings Bank startades i Skottland. Just sparbanken i Ruthwell blev förebilden för de svenska sparbankerna.
Sparbankernas Riksförbund är ett branschförbund för Sveriges Sparbanker och Sparbanksstiftelser. De 56 medlemsbankerna har tillsammans cirka 190 bankkontor runt om i landet och drygt 2 miljoner privat- och företagskunder.
Sparbankernas Riksförbund representerar medlemsbankerna gentemot myndigheter och organisationer och är också remissinstans och förhandlingspart i ärenden av betydelse för medlemmarna. Förbundet har som Sparbankernas intresseorganisation även uppdrag att utveckla och förvalta Sparbankernas samarbete med Swedbank. Samarbetet som är etablerat sedan lång tid tillbaka innefattar gemensamma IT-lösningar, utveckling av nya banktjänster och regelverkshantering etc.
Om Sparbankerna
Sparbanken är din lokala bank. Den ger tillväxt till både dig och din ort. Sparbankernas Riksförbund är ett branschförbund för 57 Sparbanker och 25 Sparbanksstiftelser i Sverige. Tillsammans utgör landets Sparbanker en betydande del av den finansiella infrastrukturen utanför storstäderna.
Alla Sparbanker har samma grundläggande värderingar och arbetar med sin unika affärsmodell utifrån tre grundläggande principer:
Den lokala geografiska marknaden och kunderna i fokus
Värnandet om långsiktighet och måttligt risktagande i alla finansiella beslut
En ägarform utan enskild vinstmaximerande huvudman, där överskottet återförs till bygden
En Sparbank har en möjlighet att avsätta delar av vinsten till näringslivsutveckling, idrott, kultur, skola och annat som skapar livskvalitet och trivsel i bankens verksamhetsområde.
Allt sedan den första sparbanken grundades i Sverige 1820 har lokal förankring, långsiktighet och samhällsengagemang varit en del i Sparbankernas verksamhetsidé. God lönsamhet och hög kundnöjdhet är viktiga förutsättningar för Sparbankernas verksamhet och deras möjligheter att stödja tillväxt på orten.
Box 16249
103 24 Stockholm
Sweden
