Ny rapport: Historiskt lågt barnafödande kan ge tusenlappar lägre pension

Sverige har ett historiskt lågt barnafödande. En ny rapport från SPP visar att utvecklingen på sikt kan få stora konsekvenser för pensionssystemet och för den enskilda spararen. I det mest negativa scenariot kan en medianlöntagare få upp till 11 000 kronor lägre pension per månad.

Sverige står inför ett demografiskt skifte. Barnafödandet ligger i dag långt under reproduktionsnivån och samtidigt blir befolkningen allt äldre. SPPs nya rapport, Minskat barnafödande och dess effekt på pensionen, analyserar vad utvecklingen kan innebära för pensionerna, arbetsmarknaden och samhällsekonomin i stort. Rapporten utgår från regeringens utredning En framtid med barn och fördjupar sig i hur olika demografiska scenarier kan påverka pensionssystemet.

Beräkningarna visar att ett varaktigt lågt barnafödande kan leda till lägre indexering i den allmänna pensionen och svagare kapitalavkastning i de fonderade delarna av pensionssystemet, som premiepension och tjänstepension. För en typindivid med medianlön kan det i det mest negativa scenariot innebära att den totala pensionen minskar med omkring 28 procent, motsvarande cirka 11 000 kronor per månad.

“Det här handlar inte om att värdera människors livsval, utan om att förstå hur pensionssystemet påverkas när befolkningen åldras och färre arbetar i förhållande till antalet pensionärer. Vad som kan uppfattas som en långsiktig utveckling får tydliga effekter på både tillväxt och pensionsnivåer”, säger Shoka Åhrman, sparekonom på SPP.

Rapporten visar också att effekten inte är begränsad till den allmänna pensionen. Tjänstepensionen kan påverkas indirekt genom lägre ekonomisk tillväxt och svagare kapitalavkastning. I det mest negativa scenariot minskar tjänstepensionen med cirka 3 000 kronor per månad jämfört med ett scenario där dagens barnafödande består.

För att fullt ut kompensera för pensionsbortfallet i det mest negativa scenariot skulle individen behöva spara betydligt mer än i dag. Enligt rapporten krävs ett extra privat sparande motsvarande cirka 8 procent av lönen, vilket för en medianlöntagare motsvarar ungefär 3 800 kronor per månad. Ett alternativ vore att höja tjänstepensionsavsättningen från 5 procent till cirka 13 procent av lönen.

“För många individer är det svårt att kompensera ett sådant bortfall enbart genom eget sparande. Därför behöver vi prata mer om hur pensionssystemet, arbetsmarknaden och tjänstepensionerna kan göras mer robusta i en verklighet där befolkningen inte växer på samma sätt som tidigare”, säger Shoka Åhrman.

Barnafödandet lägst i urbana höginkomstmiljöer
Rapporten visar att barnafödandet är lägst i stora och urbana kommuner, och att personer i höginkomstgrupper har lägre fruktsamhet än låg- och medelinkomsttagare. Danderyd och Solna är exempel på kommuner med både hög medianinkomst och låg fruktsamhet.

Det tyder på att lågt barnafödande inte enbart handlar om ekonomisk förmåga, utan också om alternativkostnader. I storstadsmiljöer med höga bostadspriser, hög utbildningsnivå och hård konkurrens på arbetsmarknaden kan kostnaden för att pausa eller bromsa karriären vara särskilt hög.

Samtidigt föds första barnet allt senare. År 2024 var mödrar i genomsnitt 30,6 år och fäder 32,6 år när de fick sitt första barn. Sedan 2000 har mödrarnas medelålder vid första barnet ökat med 2,4 år och fädernas medelålder med 1,8 år.

Fler konsekvenser för arbetsgivare och samhälle
SPPs rapport pekar också på bredare samhällsekonomiska konsekvenser. Ett varaktigt lägre barnafödande kan leda till färre personer i arbetsför ålder, ökad arbetskraftsbrist, högre arbetskraftskostnader och större behov av produktivitetshöjande investeringar.

“Det finns ingen enskild lösning, men det är tydligt att framtidens pensioner avgörs av hur många som arbetar och hur länge. Migration kan dämpa utvecklingen, men inte ersätta den. I grunden handlar det om att systemet blir mer sårbart när befolkningen inte längre växer,” säger Shoka Åhrman.

För arbetsgivare innebär utvecklingen att tjänstepensionen kan bli ett allt viktigare verktyg för att attrahera och behålla medarbetare. För staten, regioner och kommuner kan utvecklingen innebära en svagare skattebas, högre tryck på välfärden och ett ökat behov av att anpassa pensionssystemet till en åldrande befolkning.

“Sjunkande födelsetal är inte nödvändigtvis ett problem i sig. Problemet uppstår om våra system är byggda för befolkningstillväxt men möter stagnation eller minskning. Frågan är därför inte hur vi styr människors familjebeslut, utan hur vi bygger robusta system för en ny demografisk verklighet”, säger Shoka Åhrman.

Några insikter från rapporten

• Pensionen kan bli upp till 11 000 kronor lägre per månad i det mest negativa scenariot.
• För att kompensera tappet krävs cirka 3 800 kronor i extra sparande per månad.
• Barnafödandet är lägst i urbana höginkomstmiljöer, exempelvis i kommuner som Danderyd och Solna.
• Första barnet föds allt senare. I dag är kvinnor i snitt 30,6 år och män 32,6 år när de får sitt första barn.
• Lågt barnafödande påverkar inte bara pensionen, utan även arbetskraft, skattebas, välfärd och bostadsmarknad.

Om rapporten
Rapporten Minskat barnafödande och dess effekt på pensionen har tagits fram av SPP i samarbete med Arkwright och analyserar hur ett lägre barnafödande kan påverka pensionssystemet, individens pension, arbetsgivare och samhällsekonomin. Rapporten bygger på scenarier från regeringens utredning En framtid med barn och kompletterar dessa med beräkningar av möjliga pensionseffekter för en typindivid med medianlön.

Så har rapporten tagits fram
Rapporten har tagits fram av SPP i samarbete med Arkwright genom en sammanvägning av offentlig statistik, demografiska scenarier och egna analyser. Utgångspunkten är hur ett minskat barnafödande kan påverka pensionssystemet, individens pension, arbetsgivare och samhällsekonomin i stort. Rapporten bygger på ett antal antaganden och scenarier och ska därför ses som ett analysunderlag, inte som en exakt prognos för enskilda individer.