Nyhet -
Återkommande traditionell golvvård på plast och linoleumgolv är osedvanligt dåligt för miljön!
Visste ni att varje gång det utförs en golvvård används stora mängder pH-starka kemikalier för att lösa bort gammal polish, helt eller delvis? Smutsvätskan som uppstår, borde definitivt lämnas för deponi, men slängs vanligtvis ut i våra avlopp.
DELVIS: då gör vi vad som ofta kallas mellangolvvård, vissa kallar det lättskurning och ny polishyta. Helt enkelt tar vi bort en del av den gamla polishen, för att lägga ett nytt topplager. Vissa gör detta för snabbt och ogenomtänkt, kanske styrt av dålig planering och en snäv budget. Ofta glöms att det verkligen krävs rena ytor som uppdateras på rätt sätt. Både för renheten men också hållbarheten på den nya ytan.
Att göra en mellangolvvård några gånger under några år är okej. Men sedan måste golvet nollställas, annars finns det risk för många olika komplikationer som påverkar funktionen och inomhusmiljön.
HELT: då gör vi vad som ofta benämns nollställning. All tidigare behandling ska bort för att skapa en helt ny yta. Vissa typer av grundbehandlingar kan inte alltid kan tas bort helt, den sitter hårt långt ner i mattan. Sitter grunden behöver den inte alltid tas bort, så länge den är korrekt utförd.
Arbetet med nollställning är tidskrävande, kostsamt och kemikalieintensivt. Metoden kräver normalt både lösning med pH-starka kem samt ytslipning för att lyckas. Att nollställa golv är en konst som kräver hög kompetens hos utföraren.
För den intresserade kan man veta att det används stora mängder kem för att lösa bort gammal polishyta. En gammal yta som i sin tur innehåller föroreningar som samlats från tidigare, men även olika typer av plaster och andra onaturliga beståndsdelar.
Frågan blir såklart vart tippar vi ut denna smutsvätska?
Många tömmer ut den i utslagsvasken i städrummet, andra i en toalett och vissa ute i rabatten eller gatubrunnen, alla varianter förekommer. Jag har sett dem alla!
Vid en ordentlig golvvård i ett klassrum på ca 80-100 kvm, används ca 10 liter rengöringsvätska plus sköljvatten, som i sin tur skapar upp emot 15-20 liter aggressiv smutsvätska med stort innehåll av polishrester ”plaster”. Tänk er en skola med 40 klassrum, korridorer, lärarrum och matsal – vi pratar snabbt om 100-tals liter aggressiv smutsvätska, som det verkligen borde vara krav på att lämnas för deponi.
För den som någon gång har gjort detta och kanske glömt att rengöra våtsugen, skurmaskinen, rondellen, en hink eller något annat verktyg, vet att vätskan som visserligen innehåller mycket vatten, som snart torkar och stelnar. Efter ett tag blir det som en seg smet eller ännu värre en hård massa, som när den torkat kräver hammare och stämjärn att få bort, polishens plaster och härdare stelar tillbaka, det är vad som händer.
Om inte lösningen med pH-aggressiv rengöringsvätska räcker, kan det krävas ytslipning. Dammet som uppstår är besvärande för hälsan, och den som utför momentet ska använda allra minst dammskyddsmask. Att också betänka är att dammet som blir i miljön man arbetar, om det inte hanteras rätt, kommer slinka in i ventilationen och sedan komma fram när man som minst anar. Det blir snabbt stora mängder fint ohälsosamt damm, på ca 100 kvm uppstår ca 3-5 hekto.
För hälsan, arbets- och inomhusmiljön och inte minst vår framtid är detta vansinne, eller hur?
Dessutom sliter det på golv och inredning helt i onödan!
Vad borde vi göra?
NYA golv av plast, linoleum eller gummi är bra. De flesta är färdiga att användas från fabrik. De är också anpassade för moderna städsystem utan onödiga kemikalier. Givetvis slits ytan, men när det är dags, uppgraderas ytan till nyskick utan onödiga kemikalier eller aggressiva deponivätskor.
Uppgraderingen sker genom en ordentlig men neutral rengöring, en lätt putsning och sedan en ny PU-lack film.
GAMLA golv kan räddas och på så vis få helt nytt liv genom renovering. De allra flesta gamla golv kan renoveras till nästan nyskick. Sedan är också de redo för moderna städsystem, utan onödiga kemikalier.
På så vis görs den sista nollställningen, en gång för alla!
Därefter behandlas golven med en yta av PU-lack, snarlik den lack som läggs på golven när de tillverkas.
När väl ytan slitits, uppgraderas den på nytt utan onödiga kemikalier eller aggressiva deponivätskor.
Vad vinner vi?
Vi kan upprätthålla fina städbara golv, utan onödig kemikalieanvändning.
Vi kan renovera golv, istället för att helt i onödan byta ut golv. Bara för att de råkar se fula ut eller är bortglömda, har de oftast mycket kvar att ge!
- Vi behöver inte längre tippa ut miljontals liter aggressiv smutsvätska med plastföroreningar till reningsverken eller i vår utemiljö varje år! Gör man rätt samlas all smutsvätska för deponi.
- Vi skapar ytor som inte i onödan skapar dålig arbets- och inomhusmiljö!
- Vi spar pengar för våra beställare över tid! Såväl på onödiga tidskrävande golvbyten, men också på onödigt kemintensiv traditionell golvvård.
- Vi medverkar till att minska vårt klimatavtryck, sopberget bromsas upp och vi skapar goda förutsättningar för moderna städsystem utan onödig kemanvändning!
Gör ett aktivt val för ditt framtida golvunderhåll. Tänk nytt och var rädd om vår framtid!
Mårten Widborg
Ledamot Städbranschen Sverige. Ansvar för Rådet för Golv och Ytskikt
