Brottas ni också med hög sjukfrånvaro?

Vi har haft som verksamhetsmål under förra året och även detta år, att minska sjukfrånvaron i vår städgrupp. Idag ligger vi på nästan 6.5%, men vad jag förstår är den siffran vanlig i städbranschen. Vårt mål är att minska sjukfrånvaron med 1,5% under kommande år.

Vi jobbar på med olika aktiviteter som täta rehabuppföljningar, utbildningar i hälsa, fysiska aktiviteter som starka armar och promenader, men trots att ambitionerna är höga så är det otroligt svårt att komma till bukt med.

Forskningen visar att sjukfrånvaron i städbranschen generellt, är högre än genomsnittet på arbetsmarknaden. Detta beror på flera faktorer, som påverkar både den fysiska och psykiska arbetsmiljön.

Fysiska påfrestningar: Städarbete innebär ofta tunga lyft, repetitiva rörelser och långvarigt arbete i belastande ställningar, vilket kan orsaka belastningsskador, muskel- och skelettproblem. Det är en vanlig orsak till korttidsfrånvaro.

Arbetsolyckor: Städare utsätts för en högre risk för arbetsolyckor, till exempel halkolyckor och skador vid användning av kemikalier eller maskiner. Detta leder till en ökad sjukfrånvaro jämfört med andra yrkesgrupper.

Psykisk hälsa: Många inom städbranschen rapporterar även högre nivåer av stress och psykiska påfrestningar, vilket kan bidra till långvarig sjukfrånvaro. Ångest och depression, är bland de vanligaste orsakerna till långvarig sjukskrivning i branschen.

Långvarig sjukfrånvaro: Enligt statistik från AFA Försäkring är psykiska diagnoser, som depression, vanligare bland städare än bland många andra yrkesgrupper, vilket kan leda till långvarig sjukfrånvaro.

Sammanfattningsvis kan man säga att sjukfrånvaron inom städbranschen är högre än genomsnittet, både på grund av fysiska och psykiska påfrestningar, samt en högre risk för arbetsolyckor. Arbetsgivare kan minska sjukfrånvaron, genom att förbättra arbetsmiljön och implementera åtgärder för att stödja medarbetarnas fysiska och psykiska hälsa.

För att minska sjukfrånvaron i städbranschen, kan både arbetsgivare och arbetstagare vidta flera åtgärder som förbättrar arbetsmiljön, hälsan och välbefinnandet på arbetsplatsen. Här är några konkreta förslag:

Förbättra arbetsmiljön:

• Ergonomi: Se till att arbetsstationerna är ergonomiskt anpassade för att minska belastning på kroppen. Till exempel genom att använda anpassade städredskap, som minskar tunga lyft och repetitiva rörelser, samt genom att säkerställa att arbetarna har rätt utrustning (som till exempel städvagnar och bälten för att transportera tunga objekt).
• Minska fysiska belastningar: Erbjuda alternativa arbetsmetoder eller hjälpmedel, som minskar tunga lyft och repetitiva rörelser, som exempelvis elektriska golvrengörare eller annan maskinell utrustning.

Arbetsrotation och variation:

• Rotation av arbetsuppgifter: Genom att rotera arbetsuppgifter, kan man minska risken för belastningsskador och ge kroppen tid att återhämta sig från upprepade rörelser eller positioner.
• Arbetsbyten: Skapa möjlighet för arbetstagare att växla mellan olika typer av arbetsuppgifter, som till exempel att växla mellan fysiskt tungt arbete och lättare arbeten.

Psykisk hälsa:

• Stöd för mental hälsa: Erbjuda resurser för att hantera stress, till exempel genom att erbjuda tillgång till samtalsstöd eller stresshanteringsträning. Ett öppet samtalsklimat om psykisk hälsa, kan också bidra till att minska stigmatisering.
• Förebyggande åtgärder för stress: Införa pauser och skapa en arbetsmiljö som minskar psykiska påfrestningar. Det kan handla om att sätta upp tydliga mål och förväntningar, samt att säkerställa en bra balans mellan arbetsbelastning och återhämtning.

Utbildning och kompetensutveckling:

• Utbildning i arbetsmiljö och hälsa: Genom att ge personalen utbildning i säkerhetsrutiner, korrekt lyftteknik och ergonomi kan man förebygga skador och sjukdomar.
• Förbättrad kommunikation och arbetsledning: Effektiv kommunikation och ett gott ledarskap, där medarbetarna känner sig lyssnade på och stödda kan bidra till att skapa en bättre arbetsmiljö, vilket i sin tur kan minska stress och sjukfrånvaro.

Friskvård och hälsosatsningar:

• Friskvårdsbidrag och aktiviteter: Erbjuda friskvårdsbidrag eller gemensamma aktiviteter, som främjar fysisk aktivitet och välbefinnande, som till exempel gymkort eller gemensamma träningspass.
• Hälsoundersökningar: Genom att erbjuda regelbundna hälsoundersökningar, kan man tidigt upptäcka eventuella hälsoproblem och vidta åtgärder innan problemen blir allvarliga.

Stöd för återgång i arbete:

• Skräddarsydda rehabiliteringsprogram: För att undvika långvarig sjukfrånvaro, kan arbetsgivare implementera rehabiliteringsprogram och stötta medarbetare i deras återgång till arbetet, även vid långvarig sjukfrånvaro. Det kan handla om att gradvis öka arbetstiden, eller arbetsuppgifterna i samråd med läkare och rehabiliteringsteam.

Tydlig arbetsbelastning och mål:

• Hantering av arbetsbelastning: Det är viktigt att arbetsgivare sätter realistiska mål, och ser till att arbetsbelastningen inte blir överväldigande. En arbetsmiljö med höga krav, utan tillräckliga resurser och stöd leder lätt till stress och psykiska problem.

Genom att kombinera dessa åtgärder, kan både arbetsgivare och arbetstagare aktivt bidra till att minska sjukfrånvaron, och skapa en hållbar och hälsosam arbetsmiljö i städbranschen.

Carina Boman Helgesson