Det här med ”Allergistäd” – Vad är det? Finns det?

Vi skrev ju om ett fall med en medarbetare som får olika besvär, vilka kan likställas med allergiska reaktioner.

Arbetsgivaren hade vidtagit olika åtgärder i hopp om att medarbetarens hälsobesvär skulle förvinna eller i iallafall förbättras avsevärt. Men trots åtgärder kvarstod medarbetarens besvär.

Medarbetaren hade inte fått någon diagnos av läkare vad hälsoproblemen verkligen var så det var egentligen omöjligt för arbetsgivaren att sätta in åtgärder. Men i detta fall försökte arbetsgivaren ändå av välvilja att hjälpa sin medarbetare utan framgång

Kan man då tänka utifrån att minimera allergier i det regelbundna städet generellt? Absolut kan man det och bör verkligen göra det!!
Det är just det som är det viktigaste uppdraget vi har inom vår bransch. Att städa mätbart rent så vi har hälsosamma lokaler att vistas i.

Hur gör man det då? Vi städar ju varje dag och kan inte göra mer på den tiden vi har!? Är en vanlig känsla som förmedlas i samtal rörande denna fråga, vilket gäller de flesta organisationer.

Det är väldigt förståeligt och jag kan känna med många av dem som ger uttryck just för det.

I de fall det läggs in textila golv så blir känslan oftast väldigt påtaglig och nästan uppgiven.

Frågan uppstår gärna ”Hur kan de lägga in heltäckningsmatta med tanke på alla allergier?!”

Dagens textila mattor skiljer sig mycket från ”de gamla” heltäckningsmattorna och innebär ingen ökad fara för hälsan. Så länge de sköts rätt och regelbundet, precis som övriga material.

Det viktigaste som är att just REGELBUNDET och OFTA rengörs, vilket i de flesta fall i offentliga lokaler innebär varje dag. Behovsstädning är inget alternativ.

– Det har vi inte tid med, slår man ifrån sig från utförarleden, och så är det nog många gånger om vi ser till hur rutiner ihop med hur du nyttjar olika utrustning mm idag.

Hur ska vi då lösa, så att vi fyller det uppdrag vi har, i att se till att lokaler städas så mätbart rent, utifrån de krav och regler som finns gällande arbetsmiljö??

Det finns naturligtvis olika sätt att nå detta, utan att personalen skall slita ut sig och öka på stressen ohälsosamt mycket.

När det gäller golv, är det viktigt att de blir rengjorda ofta, och med det görs helt klart bäst med maskinell kraft. Ju renare golven är, desto färre partiklar finns i luften och det blir inte lika dammigt på övriga ytor….

I detta fall är en robot ovärderlig hjälp, eftersom den utför arbetet på egen hand, när det passar bäst utifrån trafiken i aktuellt objekt. Förutom att den kan arbeta när som, så rengör den också på rätt sätt, eftersom den går i den hastighet (så långsamt) som krävs för att rengöra. Detta vare sig det är dammsugning eller skurning som skall utföras.

För att gå så långsamt som man bör göra, har ingen tid med, och det är näst intill omöjligt för man ökar omedvetet takten, speciellt om man har mycket att göra, och känner lite stress. Det är annars väldigt lätt att bli stressad på grund av att man skall gå så långsamt...

Det är inte det att personalen gör arbetet dåligt, utan att det är inte naturligt för människan att vara så långsam som krävs. Tur det, med tanke på att det är mycket som skall hinnas med!

När det gäller att dammsuga, så blir det ofta att dammsugning sker just där trafiken eller aktivitet på golvet är på grund av tidsbrist. Det kan kännas att man tar det mesta, men problemet är att det lagras partiklar i de ytorna som inte trafikeras lika mycket. Detsamma gäller vid moppning eller skurning av golv.

Att använda robot i sin regelbundna verksamhet, som en extra kollega är otroligt effektivt, både för att nå det resultat på renhet som krävs och för att underlätta och avlasta för befintlig personal.

Att städa är ett otroligt viktigt arbete, med tanke på att uppdraget är att skapa hälsosamma lokaler att vistas i, för de verksamheter som bedriver sin verksamhet i dem.

Det finns olika vetenskapliga rapporter, om hur det bidrar till betydligt bättre mätvärden på inomhusklimatet, där robot används regelbundet och ofta.

Förutom robotar, finns det en del att tänka på kring kem, kontra så kallat behandlat vatten, men det återkommer vi om...

Lotta Nygren