Hur har vi det med jämställdheten i städbranschen?

…och vad kan vi göra för att förbättra den?

Jämställdheten i den svenska städbranschen präglas av en hög andel kvinnor, men också av strukturella utmaningar som påverkar både könsbalans och arbetsvillkor.

Städbranschen är starkt kvinnodominerad. Över 70% av de anställda är kvinnor, och inom offentlig sektor är andelen ännu högre, nära 90%. Samtidigt är nästan två tredjedelar av de anställda utrikesfödda, vilket gör branschen till en viktig väg in på arbetsmarknaden för nyanlända och personer med utländsk bakgrund.

Trots att städyrket ofta fungerar som en inkörsport till arbetsmarknaden, finns det utmaningar kring arbetsvillkor och löner. Fackförbundet Fastighets påpekar att det är svårt att hitta heltidsanställningar som går att leva på, vilket riskerar att undergräva yrkets status och jämställdhetsperspektiv.

Kompetenskraven har ökat i branschen, särskilt för arbetsledare, som förväntas hantera både tekniska och administrativa uppgifter. Detta gör rekryteringen svårare, och det finns en efterfrågan på mer kvalificerad arbetskraft. Samtidigt har det blivit allt svårare att locka unga till städbranschen, trots att arbetslösheten är den högsta på tre år.

Städbranschen är en av de mest utsatta för arbetslivskriminalitet, med oseriösa aktörer som utnyttjar arbetstagare genom låga löner och dåliga arbetsvillkor. För att motverka detta har myndigheter som Arbetsmiljöverket och Skatteverket genomfört över 14.000 gemensamma kontroller sedan 2018.

Jämställdheten i städbranschen är komplex. Trots en hög andel kvinnor och utrikesfödda i yrket finns det strukturella utmaningar som påverkar både könsbalans och arbetsvillkor. För att förbättra jämställdheten krävs insatser som främjar heltidsanställningar, ökad rekrytering av unga och åtgärder mot arbetslivskriminalitet.

För att öka jämställdheten i städbranschen, behövs både strukturella förändringar och konkreta insatser från arbetsgivare, fackförbund, myndigheter och samhället i stort. Här är några viktiga åtgärder:

Satsa på trygga och hållbara anställningar. Heltid som norm. Många inom städbranschen, särskilt kvinnor, arbetar deltid ofrivilligt. Heltidsanställningar ger bättre ekonomi och trygghet. Minska visstidsanställningar, ökad trygghet gynnar både jämställdhet och arbetsmiljö.

Höj löner och förbättra villkor. Städyrket är ofta lågavlönat trots tuffa arbetsuppgifter. Kollektivavtal och lönekartläggningar är viktiga verktyg för att minska oskäliga löneskillnader, både mellan kvinnor och män och mellan inrikes och utrikes födda.

Satsa på utbildning och karriärmöjligheter. Ge tillgång till kompetensutveckling och utbildningar som kan leda till nya roller, t.ex. som arbetsledare.

Möjlighet till intern karriärutveckling motverkar stereotyper om att städning är ett "dödstopp" på arbetsmarknaden. Förebygg diskriminering och trakasserier. Implementera aktiva åtgärder för likabehandling enligt diskrimineringslagen.

Arbeta för en inkluderande kultur och tydliga rutiner för att hantera trakasserier, särskilt då många anställda är utrikes födda kvinnor som kan vara särskilt utsatta.

Bekämpa arbetslivskriminalitet. Oseriösa arbetsgivare utnyttjar ofta redan utsatta grupper. Skärpta kontroller och tydliga upphandlingskrav från kommuner och regioner är avgörande för att främja schyssta villkor.

Lyfta branschens status. Informera om branschens betydelse och skapa stolthet i yrkesrollen. Städare ska ses som yrkeskunniga proffs, inte som en anonym tjänst i bakgrunden.

Öka mansrepresentationen. Branschen är starkt kvinnodominerad – att locka fler män till yrket kan bidra till mer könsbalans och bryta stereotyper.

Carina Boman Helgesson