Kan ett grönområde utanför Tensta ge svar på vår tids mest komplexa problem kring ekologi, kultur och samhälle? Järvafältet utgör en perfekt skärningspunkt mellan bostadspolitik, gräsrotsrörelser, klimatfrågor och kulturarv. Platsens historiska lager omfattar allt från havsbotten till jordbruk och 1960-talets förortsbebyggelse. Idag samsas många som gör anspråk på tolkningsföreträde.
För Stockholmspendlare är han väl mest känd för sin enorma regnbåge i grottvalven på Stadions tunnelbana. Den lekfulle 88-åringen vägrar att slå av på takten och nu ställer han ut ett antal verk från slutet av slutet av sjuttiotalet – som han jobbat vidare på och justerat 2019. Regnbågsfärger, brinnande fiskar, snickarglädje och Östersjöns solglitter fortsätter att vara hans signum.
Höstens utställningar på utgörs dels av Den futuristiska orten, ett slags grepp kring frågor om likheter mellan landsort och förort med verk av Christian Nyampeta, Joar Nango, Anne Low och Seokyeong Kang, samt en presentation av Enno Halleks verk "Östersjöns ljus och andra regnbågar". 22 oktober hålls ett samtal om Järvafältet som spelplats för allt från ekologi, samhällsbygge till föreningsliv.
Två utbildningar startas i höst med syfte att sänka trösklar till den litterära och den konstnärliga världen. Konstskolan leds av Fathia Mohidin, som just nu är student på Konsthögskolan medan kursen Att läsa och bli läst har poeten Nawroz Zakholy som kursledare. ”Konst och litteratur har så mycket att erbjuda ifråga om att förstås samhället. Jag önskar någon hade gett mig nycklarna tidigare”.
Ett osannolikt möte äger rum mellan Kronprinsessan Victoria, den palestinske politikern Yassir Arafat och ANC-aktivisten Winnie Mandela – i Hallstavik Folkets hus. Det händer i konstnären Christian Nyampetas film ”Det var vackert ibland”, som visas i utställningen Den futuristiska orten, som utifrån fyra olika konstverk tar ett grepp på banden och likheterna mellan förort och landsort.
Alla är välkomna till Järvas första kolonifestival för odling, växtglädje, gemenskap, god mat och biologisk mångfald. Med gratisbussar, tre olika stopp, och aktiviteter, blir det en folkfest i gästfrihetens, trädgårdsarbetets och sinnenas tecken. Initiativtagare är Orten Odlar och Tensta konsthall.
Många unga går just nu och funderar över vad de ska bli. Motiverade personer som kanske inte direkt vill bli jurister eller läkare, utan är mer omvärldsintresserade, estetiskt lagda. Då kan de vara lämpade för ett yrke inom en konstnärlig bransch. På Järvaveckan får unga chansen att träffa representanter från några av landets bästa och yrkesförberedande utbildningar.
Kolonilotterna i Järva fungerar inte bara som vardagsrum för att hela släkten ska få plats att fira, eller för att odla örter. Det är också en effektiv språkskola. Sedan fyra år har Tensta konsthall i Järva en kolonilott där språklektioner hålls från april till september. Tillsammans med Orten Odlar finns vi på Järvaveckan för att slå ett slag för kolonilotten.
Vilka föremål lämnar du efter dig till framtida arkeologer och vad berättar de för historier om ditt liv? Tensta konsthalls konstkurs för sommarlediga leds av konstnären och keramikern Fredda Berg som tillsammans med deltagarna kommer att skapa arkeologiska fynd för framtiden. Kursen görs i samarbete med Konstfack i Stockholm.
Hennes verk blev bland de mer omtalade under senaste Documenta i Kassel för två år sedan. Anna Daučíkovás konstnärskap glider sömlöst mellan aktivism, under-cover, glasblåsning och exil. Med ett liv som hela tiden gått motströms, har hon valt det osynliggjordas perspektiv och formulerat det som för historien tyckts omöjligt att uttala. Nu visas hennes film Om Allomorphing på Tensta konsthall.
En fröpopup och en konstnärsledd bäckvandring är två händelser kommande veckor som ska hjälpa våren på traven i Järva. Järvafältet som förr i tiden tjänade som militärområde mark för många gårdar, varav flera är bevarade, blev rekreationsområde för norrorts miljonprogramsområde och för exakt fyrtio år sedan, 1979, blev det klassat som naturreservat.
Hur har konstnärer under de senaste hundrafemtio åren förhållit sig till begreppet exil? Viktiga svar kan ges genom att söka spåren i en museisamling, i det här fallet Malmö Konstmuseums. I den här presentationen riktas ljuset på just migrationens olika erfarenheter. Bland konstnärerna finns bland andra Sven X:et Erixson, Peter Weiss, Lotte Laserstein och Meriç Algün.
Tensta konsthalls ambition är att vara en institution med en given plats i lokalsamhället. Samtidigt vill Tensta Konsthall vara en institution med ett konstprogram på internationell toppnivå, en självklar destination för konstpubliken. Här ligger konsthallens särskilda fokus å ena sidan på samarbeten av skilda slag och å andra sidan på intensifierad och nytänkande konstförmedling.
Konstförmedling har generellt sett, även internationellt, hamnat lite i bakvattnet och det är viktigt att den ges möjlighet till utveckling i samma utsträckning som konsten. En central aspekt i konsthallens förmedlingsarbete är att det utgår från samtidskonsten, och att det utvecklas med bibehållen respekt och integritet för såväl konsten som publiken. Det innebär t ex att varje förmedlingsdel måste skräddarsys i förhållande till konsten och till de individer och grupper som man vill ha ett utbyte med, vilket kräver mycket tid och energi.
