Först genomled Anzor Djoukaev terrorattacken på #utøya – sedan greps han av polisen som trodde att han var Breiviks medhjälpare. Enligt uppgifter från polisen har man reagerat på att han ”tycktes gå in i sig själv” och var svår att få kontakt med. Enligt våra erfarenehter händer det ofta att brottsdrabbade ifrågasätts på grund av att t.ex. polisen inte anser att de reagera ”tillräckligt” starkt.
TT rapporterar om att Facebook har börjat stänga kontona för intagna på fängelser i Kalifornien. Detta sedan en som dömts för övergrepp på barn fortsatt att följa sina offers Facebook-sidor inifrån anstalten. Enligt Stiftelsen Tryggare Sverige är det här ett problem som inte har uppmärksammats i särskilt stor utsträckning Sverige, men självklart finns motsvarande problem även i vårt land.
Internationella och nationella bestämmelser som syftar till att säkerställa skyddet av rättigheterna för offer för människohandel, existerar endast på pappret. Implementeringen av dessa har i de flesta EU-länderna inte fullföljts. Det visar en ny undersökning som Tryggare Sverige genomfört inom ramen för projektet E-notes (European NGOs Observatory on Trafficking, Exploitation and Slavery).
Att drabbas av brott en emotionell och chockerande händelse för de drabbade. Händelsen i sig utgör emellertid inte alltid den enda hotet mot den drabbades psykiska hälsa. En annan avgörande faktor är det bemötande som den drabbade får, t.ex. i mötet med media. Men hur behandlas brottsdrabbade av media idag? Hur stor hänsyn ska media egentligen ta? Och var förs debatten om dessa frågor?
Sydsvenskan rapporterar om ett försök med s.k. Mosquito buzzers, eller ungdomsskrämmor i Malmö. Det är larm som bara unga personer upp till 25 år kan höra. Under våren har en förskola i Oxie och en i Fosie fått prova larmen för att "skrämma bort" skadegörare från skolgårdarna under kvällar och helger.
Under åren har det funnits många som kritiserat begreppet ”brottsoffer” för att i onödan sätta en offerstämpel på den drabbade. Kvinnojourerna menar att ordet ”offer” har undertoner av passivitet. De använde därför länge istället termen ”överlevare”. Liknande kritik har framförts av andra som talat om ”hjältar”, snarare än om offer. Av denna anledning använder vi begreppet "brottsdrabbade".
I dagens SvD presenteras en genomgång av cirka 200 polisanmälningar med koppling till Facebook som SvD gått igenom. Vanligast är att folk får sina konton kapade, därefter följer trakasserier, som ofredande, förtal och hot. Se http://www.svd.se/nyheter/inrikes/har-ar-de-vanligaste-brotten-pa-facebook_6364560.svd
Att förlora en anhörig i ett våldsbrott innebär ett stort mänskligt och psykiskt lidande. Till detta kommer också en rad praktiska problem i mötet med representanter för rättsväsendet, socialtjänst, media etc. Hundratals människor i Norge befinner sig just nu i den här situationen. Det norska samhället står inför en stor utmaning när det gäller att se till att de anhöriga får hjälp.
Att drabbas av brott en emotionell och chockerande händelse. Händelsen i sig utgör emellertid inte alltid den enda hotet mot den drabbades psykiska hälsa. En annan avgörande faktor är det bemötande som den drabbade får efter brottet. Det sekundära traumat kan till exempel uppstå i mötet med media. Hur behandlas brottsdrabbade av media idag och hur stor hänsyn ska media egentligen ta?
Vi på Stiftelsen Tryggare Sverige vill önska en fortsatt glad sommar och samtidigt påminna om höstens utbildningar och debattkvällar. Se vår nya hemsida (www.tryggaresverige.org) för mer information.
I dagens SvD Brännpunkt skriver statsminister Fredrik Reinfeldt att vi inte får ge efter för hatet och våldet, men att vi samtidigt ska vara medvetna om att våra öppna samhällen gör oss sårbara. Lösningen handlar bland annat om att säkerställa ”ett starkt rättsväsende med resurser och verktyg att skydda oss från brottslighet, våld och terror”.
Hur sköter sig medierna när katastrofen slår till som den gjorde i Norge i helgen? Är det ok att intervjua tonåringar som befinner sig i chock? I morgon bitti kl. 07.20 hålls ett samtal med Mikael Hvinlund, ansvarig utgivare för SVT:s Rapport under sändningarna om terrordådet i Oslo, Mikael Österlund, ansvarig utgivare på Ekot och Liselotte Englund som forskar om katastrofjournalistik.
Så här mitt i sommaren genomför Stiftelsen Tryggare Sverige ett antal förändringar som kan vara av intresse för alla som är intresserade av frågor som handlar om stöd till brottsdrabbade, brottsförebyggande verksamhet och trygghetsfrågor. Det handlar bl.a. om en ny hemsida ( se www.tryggaresverige.org) där vi dagligen kommer att kommentera nyheter inom rättsområdet.
Stiftelsen Tryggare Sverige jobbar dagligen med människor som drabbats av brott och våra tankar går nu till de drabbade och deras anhöriga i Oslo och på Utöya. Vi hoppas att det finns en beredskap att långsiktigt och professionellt stödja alla som är berörda av denna katastrof. I första hand handlar det förstås om stöd till de direkt drabbade, men man får inte heller glömma alla hjälparbetarare.
I dagens SvD har Anna Laestadius Larsson skrivit en utmärkt artikel om sexuellt våld mot män. Laestadius Larsson beskriver hur det ofattbara sexuella våldet mot kvinnor i krig har börjat att uppmärksammas medan det har varit skamligt tyst om män som offer. Det är nu dags att även börja uppmärksamma denna offergrupp.
Varje år drabbas många personer av brott där gärningspersonen är en nära anhörig eller nära bekant. Genom att använda den kunskap som finns kan många brott förebyggas samtidigt som dem som drabbas kan säkerställas stöd. Detta förutsätter emellertid att de åtgärder som vidtas är väl underbyggda och anpassande efter de för situationen unika behoven.
Kan djur vara brottsoffer? Enligt Sveriges samlade juristkår är svaret nej. Orsaken är att djur, ur ett juridiskt perspektiv, betraktas som en sak och därmed inte kan ha målsägandestatus. Misstaget som många gör är emellertid att man sätter likhetstecken mellan brottsoffer- och målsägandebegreppet.
Niklas Gréen, KDU Uppsala, har skrivit en utmärkt artikel om situationen inom svensk polis (se kduuppsala.wordpress.com/2011/07/17/) #svpol. Det är lätt att dela denna beskrivning. Lösningen på de problem som beskrivs i artikeln är emellertid inte att slå ihop dagens 21 självständiga myndigheter till en nationell polis.
Dagens Nyheter rapporterar i dagens tidning om att fler våldtäkter skulle kunna klaras upp om rättsläkare anlitades oftare för att dokumentera offrens skador. Bakgrunden är kritik som riktats mot läkare verksamma vid Södersjukhusets akutmottagning för våldtagna kvinnor, och intyg som skrivits av läkare där. Ett annat och minst lika allvarligt problem handlar om att polisen inte begär rättsintyg.
Vid uppmärksammade fall av brott i nära relation, t.ex. vid mordet på Carla i Huskvarna och det nu aktuella fallet med en sjuårig pojke i Umeå, är det vanligt att enskilda tjänstemän inom polis och socialtjänst kritiseras för sitt agerande. Även om det självklart i vissa fall finns skäl att kritisera enskilda tjänstemän handlar emellertid problemet snarare om organisatoriska brister.