Ny rapport om amorteringskravens effekt: "Det skärpta amorteringskravet borde plockas bort"

Lars E.O Svensson, professor i nationalekonomi och tidigare vice riksbankschef, fick i uppdrag av Stockholms Handelskammare att analysera amorteringskravet på bostadslån.

Hans slutsats är att amorteringskravet infördes på felaktiga grunder och påverkat framförallt unga och personer utan större eget kapital negativt.

Stockholms handelskammare var tidigt ute med att kritisera införandet av amorteringskraven på grund av överhängande risker för en försämrad rörlighet och högre trösklar in på bostadsmarknaden.

Lars E.O. Svenssons analys bekräftar dessa farhågor. I rapporten påvisas att amorteringskraven tagits fram på felaktiga grunder och att de har ökat de makroekonomiska riskerna vid konjunkturnedgångar.

- Rapporten stärker de farhågor som vi tidigt varnade för, nämligen att det skärpta amorteringskravet riskerade bli ett misstag och stänga ute unga och personer som saknar stort eget kapital samtidigt som rörligheten på bostadsmarknaden skulle minska, säger Daniella Waldfogel, näringspolitisk chef på Stockholms Handelskammare.

Vidare har boendekostnaderna ökat, särskilt för unga människor, utan hög inkomst eller stor förmögenhet. I dag krävs en lön på 35 000 kronor för att köpa en genomsnittlig enrumslägenhet i Stockholm. Dessvärre har endast 20 procent av Stockholms 25–29-åringar en sådan lön eller högre. Resten är förpassade till en illa fungerande hyresmarknad eller till andrahandsmarknaden.

- Det skärpta amorteringskravet ser ut att ha skapat nya och allvarliga problem som tyvärr bromsar möjligheterna för människor att ta ett arbete och flytta till Stockholm. Därför är vår slutsats att det skärpta amorteringskravet borde plockas bort så att fler får en chans att komma in på bostadsmarknaden, säger Daniella Waldfogel.

Rapporten i sin helhet bifogas som PDF.