Gå direkt till innehåll

Ämnen: Politik

  • 774 företagare samlas i Bryssel för att ge råd till EU:s och medlemsländernas politiker

    European Parliament of Enterprises samlar 774 entreprenörer och företagare från 45 länder i en unik konferens om viktiga framtidsfrågor för Europa. Konferensen som äger rum i Europaparlamentet sammanträdessal ska ge politiska ledare i Europa råd om vilka frågor företagarna prioriterar när det gäller vad EU och medlemsländerna borde göra för att stärka företagandet. Sverige deltar med 20...

  • Galleriakrig i skuggan av finanskrisen - nya numret av Handelskammartidningen ute i dag

    Vad händer med alla gallerior nu när finanskrisen dämpar köplusten? Allt mer av handeln äger rum i gallerior och köpcentrum. I Stockholm byggs och planeras ett 20-tal nya gallerior. Konkurrensen och kampen om kunderna är stenhård. Knepet är att nischa galleriorna hårt för att locka kunderna. Men det skulle krävas en ökat köpkraft motsvarande 40 miljarder kronor om alla planer blir verklighet.

  • Slopad förmögenhetsskatt har förbättrat Sveriges förmåga att attrahera kapital

    Hundratals miljarder kronor har lämnat Sverige. Det var anledningen till att regeringen avskaffade förmögenhetsskatten 2007. Det och slopande av arv- och gåvoskatten har ökat Sveriges förmåga att attrahera kapital, anser både kapitalstarka privatpersoner och småföretagare. De är dock oroliga för att skatterna införs igen vid ett eventuellt maktskifte.

  • Har slopad förmögenhetsskatt påverkat Sveriges förmåga att attrahera kapital?

    Hundratals miljarder kronor har lämnat landet för placeringar utomlands. Det var anledningen till att regeringen gjorde som nästan alla andra länder tidigare gjort, avskaffade förmögenhetsskatten 2007. Om det leder till att en del av pengarna stannar i Sverige kan skatt på kapitalinkomster ge mer till statskassan än vad förmögenhetsskatten gav. Hur har det gått...

  • Regeringen gör en marginell amortering på Sveriges infrastrukturskuld

    Regeringen presenterar dagens proposition om infrastruktur i en rejäl uppförsbacke. Sverige har en infrastrukturskuld på 200 miljarder kronor. Så mycket mindre har Sverige satsat per capita på infrastruktur jämfört med övriga EU-länder de senaste 25 åren. Detta trots att Sverige som glesbefolkat land egentligen är i behov av mer infrastruktur. Dagens förslag från regeringen bidrar bara marginellt

  • Vilka skatter påverkar Sveriges förmåga att attrahera kapital?

    Hur har slopandet av förmögenhetsskatten samt arvs- och gåvoskatten påverkat Sveriges förmåga att attrahera kapital? Litar kapitalplacerarna på att politikerna inte återinför skatterna? Vilka reformer önskas för att öka intresset för att placera i Sverige? Varför placerar svenskarna fortfarande så mycket pengar utomlands?

  • Entreprenörskap och företagande ger moderna städer med blomstrande kulturliv

    Städer som varit framgångsrika i sin urbanisering har öppnat vägen genom att satsa på handel, entreprenörskap och tillväxt. Detta drar i sin tur till sig de kreativa människor som krävs i dagens informationsbaserade ekonomi. Dessa städer utvecklar också ett blomstrande kulturliv. Kulturskapare är ofta själva entreprenörer och trivs därmed bra i städer som erbjuder ett bra företagsklimat.

  • Hur får en stad ett blomstrande kulturliv och god ekonomisk utveckling?

    Hur hänger ett blomstrande kulturliv samman med tillväxt och god ekonomisk utveckling? Vissa teorier inom stadsplanering gör gällande att en så kallad ”kreativ klass” är förutsättningen för städers utveckling. Är det så att städer med spännande arkitektur, "hippa" miljöer och ett rikt kulturutbud drar till sig de kreativa människorna?

  • Sverige tjänar mer på ny infrastruktur än att amortera på statsskulden

    Sverige förlorar tillväxt på grund av dåligt fungerande infrastruktur. Regeringen presenterar i dag tämligen blygsamma satsningar på infrastrukturen. Det riskerar att vara en betydligt sämre affär för skattebetalarna än att i stället amortera mindre på statsskulden och satsa rejält på nya vägar och spår.

  • Hur får en stad ett blomstrande kulturliv och god ekonomisk utveckling?

    Hur hänger ett blomstrande kulturliv samman med tillväxt och god ekonomisk utveckling? Vissa teorier inom stadsplanering gör gällande att en så kallad ”kreativ klass” är förutsättningen för städers utveckling. Är det så att städer med spännande arkitektur, "hippa" miljöer och ett rikt kulturutbud drar till sig de kreativa människorna?

  • Prestigefyllt exportpris delas ut av kronprinsessan på framåtblickande Världshandelsdag

    I dagens globala värld är kommunikation a och o. Ett företags kommunikationsvägar är dess livsnerv. För tio år sedan hade vi inte Internet på kontoret, för tjugo år sedan hade vi inga mobiltelefoner. Hur kommer vi att kommunicera i framtiden? Under årets Världshandelsdag kommer experter och företrädare från ledande företag inom teknikutveckling, affärsutveckling och kommunikation att skildra...

  • Lång väg kvar till att åter bli ledande IT-nation

    Sverige brukar sägas vara en ledande IT-nation. Men de svenska myndigheterna uppfyller i många fall inte ens de krav de är skyldiga att följa. Regeringen har satt som mål att Sverige år 2010 ska återta en världsledande position inom e-förvaltningsområdet, något som Handelskammaren välkomnar. Men dit är det en lång väg att gå. Det visar den rapport över myndigheternas IT-service...

  • Hur klarar svenska myndigheter sin IT-service?

    Sverige brukar sägas vara en ledande IT-nation. Men hur står det egentligen till med den offentliga servicen via IT-tjänster? Lever myndigheterna upp till de krav som de enligt lagen ska följa? Stockholms Handelskammare har genomfört en undersökning som rankar myndigheternas IT-service. Vilken är Sveriges bästa IT-myndighet? Vilken är sämst?

  • Stockholm står emot konjunkturnedgången

    Stockholmskonjunkturen är fortsatt stark trots nationella och internationella nedgångar. Konjunkturindikatorn för Stockholms län minskar visserligen från 29 till 22 under årets andra kvartal, men det vägs upp av rekordsiffror för nya jobb. Noteringen för företagens nyanställningar är den högsta under 2000-talet. Det visar den Stockholmsbarometer som presenteras av Stockholms Handelskammare i dag.

  • Hur påverkas Stockholm av den skakiga konjunkturen?

    Trots oron på finansmarknaden och nedreviderade prognoser från företagen under slutet av 2007 var Stockholmskonjunkturen fortfarande stark under början av 2008. Samtidigt är bristen på kompetent arbetskraft ett ständigt orosmoln för många viktiga branscher. Frågan är hur länge Stockholm kan visa upp starka konjunktursiffror och fortsatta nyanställningar i företagen...

  • Hur påverkas Stockholm av den skakiga konjunkturen?

    Trots oron på finansmarknaden och nedreviderade prognoser från företagen under slutet av 2007 var Stockholmskonjunkturen fortfarande stark under början av 2008. Samtidigt är bristen på kompetent arbetskraft ett ständigt orosmoln för många viktiga branscher. Frågan är hur länge Stockholm kan visa upp starka konjunktursiffror och fortsatta nyanställningar i företagen. Får Stockholms högkonjunktur...

  • Bättre möjligheter till rådgivning för svenska företag på internationella marknader

    Ett nära samarbete mellan Handelskamrarna och Exportrådet ger större möjligheter att hjälpa svenska företag på utlandsmarknaderna.Handelskamrarna i Svenska Handelskammarförbundet och Sveriges Exportråd manifesterar nu sitt samarbete för att kunna erbjuda ännu bättre support till svenska företag i deras internationella affärer.Hjälpen ges i form av riktade insatser för företagens kompetensutvecklin

  • Unikt samarbete mellan Stockholm och Göteborg

    Inför regeringens infrastrukturproposition i höst kräver Stockholm och Göteborg gemensamt rejäla satsningar för att säkra framtidens tillväxt och utveckling i de båda regionerna. I ett unikt samarbete samlas nu de politiska ledningarna tillsammans med representanter för näringslivet i både Göteborg och Stockholm om behovet av ny infrastruktur...

  • Finansministern stoppkloss för kultursponsring

    Kultursponsringen i Sverige är förhållandevis blygsam. Den uppgår till cirka 100 miljoner kronor per år. En av förklaringarna är att stora delar av kultursponsringen är belagd med en straffskatt, eftersom det finns en risk att den inte blir avdragsgill för företagen. Merparten av den begränsade sponsring som förekommer går till de stora kulturinstitutionerna. De företag som sponsrar...

Visa mer