Mälardalsregionen är starkt missgynnad vad gäller statliga investeringar i infrastruktur. Mälardalen har en tredjedel av landets invånare men får bara en tiondel av landets anslag för infrastruktur. Fyra av fem järnvägsresor startar eller slutar i Mälardalsregionen. Det visar den analys av Mälardalens infrastruktur som Stockholms Handelskammare presenterar på Mälartinget i dag.
Det nya numret av Handelskammartidningen gör en grundlig genomgång av Stockholms trafiksituation. Bilarna står stilla, vad gör egentligen de ansvariga? Tidningen tittar också på 300-årsfirandet av Carl von Linné i Uppsala dit bl.a. den japanska kejsarens kommer på besök.
Carl Cederschiöld har nu sytt ihop ett paket, som är helt unikt för infrastrukturinvesteringar, till regeringen om Citybanan. Med dagens överenskommelse kommer Stockholms- och Mälardalsregionen att stå för 6 av de 16 miljarder kronor som är kostnaden för Citybanan - eller Sverigebanan - som den egentligen borde kallas med tanke på dess betydelse för hela landets tågtrafik...
De svenska Handelskamrarna välkomnar att näringsministern vill ha en bred energidiskussion. Näringslivet har en tydlig roll att spela och tänker ta en aktiv del i diskussionerna. I frågor av stor vikt för näringslivet samlas styrelser och ledning för hela Handelskammarförbundet för diskussion. Det första Handelskammarmötet på fyra år fördjupar sig därför i energifrågan och näringslivets roll.
Finansdepartementet har överdrivet de statsfinansiellt positiva effekterna av trängselskatten. Det finns en överhängande risk att detta leder till chockhöjda trängselskatter för att över huvud taget få några pengar över till investeringar i vägar. Stockholms Handelskammares grundläggande inställning är fortfarande att trängselskatten skadar tillväxten och utvecklingen i stockholmsregionen.
- Utredningarnas tid för Stockholms infrastruktur är förbi - nu krävs politisk handling. Ett definitivt beslut om att bygga Sverigebanan, som Citybanan rätteligen borde kallas eftersom den berör hela landet, borde fattas snarast. Stockholmsregionen har väntat decennier på att få en fungerande infrastruktur och alla lösningar är redan utredda flera gånger.
Österleden kan avlasta Stockholms hårt trafikerade innerstad och därför är det ett av de viktigaste infrastrukturprojekten att genom föra. Det är också en viktig länk i att bygga den länge eftertraktade ringleden runt huvudstaden. Att nästan halvera trafiken på stora innerstadsgator kommer att uppfattas som mycket positivt av stockholmarna och ger dessutom en renare innerstadsluft.
- Jag kräver en skärpning från Naturvårdsverket och att det i fortsättningen bättre lyssnar på hur olika frågor påverkar näringslivets förutsättningar. Regionens och landets energiförsörjning är en avgörande fråga för näringslivets utveckling. Trots detta har Naturvårdsverket i sin remiss om en gasledning i Östersjön inte en enda näringslivsorganisation med på sin remisslista...
Ytspårsutredningen visar med stor tydlighet att ett så kallat ytspårsalternativ inte är något reellt alternativ till Citybanan. Nu borde därför tiden för utredningar och förhandlingar vara över.
En fungerande infrastruktur är av avgörande betydelse för att en region ska kunna växa och dra till sig nya investeringar. Stockholmsregionens infrastruktur har varit eftersatt under många år, vilket också påverkar hela Sveriges utvecklingskraft.
Stockholmsregionen är i behov av den största infrastruktursatsningen sedan tunnelbanan och pendeltågen kom till. För att kunna genomföra detta krävs, förutom en rejäl statlig satsning på infrastrukturen, flera olika typer av finansieringslösningar.
70 procent av Stockholmarna tror att trängselskatten kommer att höjas och dessutom omfatta fler kommuner om det blir ett ja i folkomröstningen i Stockholm. Detta visar en undersökning från Skop som beställts av Stockholms Handelskammare.
Trafiken och infrastrukturen är en avgörande faktor för Stockholm och huvudstadsregionens roll som tillväxtmotor. Lyssna till Ingemar Skogö, Generaldirektör för Vägverket, Susanne Lindh, Chef för Vägverkets Region Stockholm, Mats Hulth, fd finansborgarråd (s) och Peter Egardt, VD Stockholms Handelskammare.
Stockholms stad propagerar för ett ja i folkomröstningen om trängselskatten och man gör det med skattepengar. Det avslöjar Handelskammartidningen i sitt senaste nummer som kommer ut idag. Det är stadens miljöavgiftskansli som annonserar för 20-25 miljoner kronor. Annonserna tar bara upp de positiva effekterna av trängselskatten, de negativa förtigs.
- Det är synd att försöket över huvud taget har genomförts. De nästan fyra miljarder kronor som försöket har kostat hade behövts till att förbättra Stockholms infrastruktur istället. Stockholm är en tillväxtregion. För att klara tillväxten behövs infrastruktur som gör att människor kan resa i regionen, inte skatter som har till syfte att stoppa just detta.
- Det är fullkomligt obergripligt att Ostlänken inte redan är byggd och färdig, sade Peter Egardt, VD Stockholms Handelskammare, vid ett seminarium i Visby under måndagen. Restiden med järnväg mellan Stockholm och Norrköping är i dag ofta uppemot en timme och 45 minuter. Det är obetydligt snabbare än vad som var fallet 1970.
Tre av fyra invånare i Stockholms län skulle rösta nej till trängselskatten om inga pengar går tillbaka till regionen. Det visar en undersökning från Skop som beställts av Stockholms Handelskammare. Undersökningen visar också att två av tre tycker att det var fel att genomföra det försök som pågår nu.
- Ett beslut om att lägga ner Bromma flygplats skulle vara mycket olyckligt. Bromma är en omistlig del i en region som vill utvecklas och generera tillväxt och nya arbetstillfällen. Stockholm som huvudstad behöver en citynära flygplats för att klara sig i den globala konkurrensen om företag. Det säger Peter Egardt, VD för Stockholms Handelskammare
56 % Stockholmarna skulle rösta nej till trängselskatten och 26 % ja om de kände till att dagens nivåer av trängselskatten inte ger några intäkter tillbaka till infrastruktur i regionen. Undersökningen visar också att 56 % av väljarna är emot att försöket genomförs över huvud taget.
Efter tre månaders försök med trängselskatt rapporterar sju av tio företag högre kostnader och ökad administration. Vart tionde företag uppger förlorade affärer och tre av fyra stockholmsföretag, dvs 75%, uppger att de skulle rösta nej till trängselskatten om folkomröstningen ägde rum i dag. Det visar en ny undersökning från Stockholms Handelskammares näringslivets attityder till trängselskatt.