De spårvägsprojekt som nu planeras i Stockholm riskerar att bli så dyra att det inte kommer att finnas utrymme för några andra satsningar på kollektivtrafik för lång tid framöver. Förespråkarna för spårvagnar brukar hävda att de ger 80 procent av kapaciteten för 20 procent av kostnaden, jämfört med tunnelbana. Beräkningar visar dock att det blir ungefär det omvända...
Alla är överens om att Stockholm behöver ny infrastruktur för att klara den framtida befolkningsexpansionen. Men på vilket sätt ska vi bygga? Länsstyrelsens plan för regional transportinfrastruktur har ett starkt fokus på spårvagnar, men finns det inga alternativ?
Redan år 2030 kommer Stockholm att ha två och en halv miljoner invånare. Utan ökad vägkapacitet kommer situationen att bli en katastrof. Att bygga Förbifart Stockholm påverkar trafiken på en rad platser i länet. En av de platser som påverkas mest är Brommaplan, men i hög grad påverkas också Essingeleden.
I den ekonomiska krisen har i princip samtliga världens regeringar lagt fram olika krispaket, där ny infrastruktur är bärande för att stimulera jobben och tillväxten. Men den svenska regeringens krisåtgärder saknar i princip infrastruktursatsningar. I en internationell jämförelse har Sverige en bottennotering.
För i princip samtliga regeringar, som den senaste tiden har presenterat krispaket, har satsningar på infrastruktur varit en bärande del. Hur står sig Sverige i det avseendet i den internationella konkurrensen? Hur ser Reinfeldts satsningar ut om de jämförs med Obamas eller Sarkozys? En ny rapport jämför olika regeringars krispaket och vad de innehåller.
För i princip samtliga regeringar, som den senaste tiden har presenterat krispaket, har satsningar på infrastruktur varit en bärande del. Hur står sig Sverige i det avseendet i den internationella konkurrensen? Hur ser Reinfeldts satsningar ut om de jämförs med Obamas eller Sarkozys?
Stockholms mottagande av kryssningsresenärer är under all kritik. Resenärerna möts av skräpiga och tråkiga kajer där det nästan inte finns någon information om Stockholm som turiststad. Det finns inte ens en skylt som pekar åt vilket håll man borde gå eller åka, än mindre någon ordnad transport mot city. Detta till trots att kryssningsresenärerna är en mycket köpstark grupp turister...
Stockholm är en sjöfartsstad och kryssningsresenärer till stadens hamnar är en viktig del av turistnäringen. Många företag och butiker är beroende av att kryssningsfartyg fortsätter att trafikera Stockholm. Det är generellt en mycket köpstark grupp turister som spenderar hundratals miljoner kronor per år i Stockholm. Men mottagandet av denna viktiga grupp av turister skulle kunna förbättras...
Stockholm är en sjöfartsstad och kryssningsresenärer till stadens hamnar är en viktig del av turistnäringen. Många företag och butiker är beroende av att kryssningsfartyg fortsätter att trafikera Stockholm. Det är generellt en mycket köpstark grupp turister som spenderar hundratals miljoner kronor per år i Stockholm. Men mottagandet av denna viktiga grupp av turister skulle kunna förbättras...
Vilka är de stora förlorarna och vilka klarar sig bättre när Stockholm går från finanskris till lågkonjunktur? Hur har den tjänsteintensiva stockholmsekonomin drabbats och hur står den sig framöver? Under de senaste åren har företagens problem varit brist på kompetent arbetskraft. Hur ser utmaningarna ut i en lågkonjunktur?
Sverige har en gigantisk infrastrukturskuld på över 200 miljarder kronor. Landet har de senaste decennierna satsat betydligt under det europeiska genomsnittet på infrastruktur. Resultatet syns lika tydligt på landsvägar som i storstädernas trafikinfarkter. I dagens situation, där regeringen inte förmår satsa de resurser som krävs, måste därför nya lösningar prövas.
Dagens besked att försena Förbifart Stockholm ytterligare är mycket oroväckande. Stockholms trafiksituation är i skriande behov av ny kapacitet. Utan fungerande trafiklösningar står Stockholm handikappat i konkurrensen med andra europeiska storstäder. Nu krävs ett snabbt agerande från regeringen så att spaden så snart som möjligt ska kunna sättas i jorden för förbifarten.
Finanskrisen får stor effekt på Stockholmsregionen vars konjunktur nu försämras kraftigt. Konjunkturindikatorn sjunker från 20 till 0, vilket indikerar att högkonjunkturen är över. Sysselsättningen försämras under årets tredje kvartal. Under årets sista kvartal förväntas antalet jobb i Stockholm minska. Det visar den Stockholmsbarometer som presenteras av Stockholms Handelskammare i dag.
SVT:s Uppdrag gransknings program om Förbifart Stockholm var ensidigt och partiskt och lyfte nästan uteslutande fram argument mot vägen. I princip läts motståndarna till projektet tala till punkt medan de kända förespråkarna klipptes så att det de sa i programmet inte motsvaras av deras verkliga åsikter. I det stora hela hade programmet karaktär av en ensidig behandling av ämnet Förbifart...
Regeringen presenterar dagens proposition om infrastruktur i en rejäl uppförsbacke. Sverige har en infrastrukturskuld på 200 miljarder kronor. Så mycket mindre har Sverige satsat per capita på infrastruktur jämfört med övriga EU-länder de senaste 25 åren. Detta trots att Sverige som glesbefolkat land egentligen är i behov av mer infrastruktur. Dagens förslag från regeringen bidrar bara marginellt
Sverige förlorar tillväxt på grund av dåligt fungerande infrastruktur. Regeringen presenterar i dag tämligen blygsamma satsningar på infrastrukturen. Det riskerar att vara en betydligt sämre affär för skattebetalarna än att i stället amortera mindre på statsskulden och satsa rejält på nya vägar och spår.
Inför regeringens infrastrukturproposition i höst kräver Stockholm och Göteborg gemensamt rejäla satsningar för att säkra framtidens tillväxt och utveckling i de båda regionerna. I ett unikt samarbete samlas nu de politiska ledningarna tillsammans med representanter för näringslivet i både Göteborg och Stockholm om behovet av ny infrastruktur...
Vad betyder en växande Arlandaregion för företagens tillväxtmöjligheter i hela Sverige? Företag är oerhört beroende av bra transporter, fungerande arbetspendling och närhet till nationella och internationella marknader. Därför är flygplatsregionen med dess infrastruktur central för näringslivets utveckling i den växande Mälardalen.
Sveriges infrastrukturskuld är minst 200 miljarder kronor. Det är betydligt viktigare för hela vårt lands utveckling att betala av den skulden än statsskulden. Sverige har som glest befolkat land större behov av bra infrastruktur än många av våra konkurrentländer. Men vi har ändå satsat betydligt mindre på infrastrukturen. Om Sverige hade satsat lika mycket som övriga Europa de senaste 25 åren...
Den svenska infrastrukturen är så eftersatt att det är relevant att tala om en infrastrukturskuld parallellt med statsskulden. Ett glesbefolkat land som Sverige måste satsa mer än konkurrerande länder på infrastruktur snarare än mindre, vilket är fallet i dag. Sverige har halkat efter omvärlden delvis pga att dagens samhällsekonomiska kalkyler undervärderar nyttan av investeringar i infrastruktur.