Nyhet -
Mässan Hypermotion 2021 i Frankfurt – mer gränsöverskridande än någonsin
Av Kjell-Arne Larsson
Frankfurtmässan arrangerar Hypermotion 14–16 september. Det övergripande ämnet är framtidens logistik och mobilitet. Mässan handlar därmed inte enbart om elbilar och självkörande fordon, utan alla slags person- och godstransporter. Hur ska framtidens transporter planeras och optimeras? Vilka bränslen kommer vi att använda i morgon och vilka nya fordonstyper och luftfarkoster kommer att se dagens ljus?
Årets upplaga av Hypermotion genomförs både fysiskt (på plats) och digitalt. Samtidigt på Frankfurtmässan pågår Automechanika, som främst omfattar bilindustrins eftermarknad. De två mässorna har givetvis många beröringspunkter, vilket mässarrangören har tagit fasta på.
Globala trender som urbanisering, klimatåtgärder och energieffektivisering växelverkar med den tekniska utvecklingen. Detta gäller också digitalisering, Big Data, Industri 4.0, molntjänster, AI och robotisering. Både i tiden närliggande lösningar och de mer futuristiska som presenteras under Hypermotion, är av den anledningen teknologiskt mer gränsöverskridande än någonsin.
Morgondagens logistik och mobilitet är inte enbart en arena för fordon med alternativa bränslen, leverantörer av spårbunden trafik och godshantering. Det är minst lika mycket en arena för mjukvaruföretag, IT-lösningar, sensortillverkare och utvecklare av navigationssystem.
Inte minst de huvudtema som konferenser, seminarier, presentationer och utställare sorterar under visar en oväntad teknologisk bredd:
• Smarta logistiklösningar. Leveranskedjor. Urban logistik. Utsläppsfria transporter.
• Hållbara städer och regioner. Regional logistik. Utformning för mobilitet.
• Disruptiva teknologier. AI. Robotik. Hyperloop. Blockchain.
• Smart infrastruktur. Digitala tvillingar. BIM (Building Information Modelling). ITS (Intelligent Transport Systems).
• Digitala transportlösningar. Logistikstyrning. Samordningscentraler. Big Data-analys.
• Nya luftfarkoster. Air taxi. Drönare. Flygledning.
• Framtiden för personlig mobilitet. Lokal kollektivtrafik. Framtiden för bilen. Alternativa färdmedel. Mjukvara för personlig mobilitet.
• Fallstudier om nya mobilitetskoncept. Mobilitet on-demand. Mikromobilitet. Mobilitetsplattformar.
• Mobilitet & logistik. Game Changers. Klimatarbete och ren luft. Zero emission. Digital mobilitet.
• Uppkopplad mobilitet. Integrerad transportplanering. Datasäkerhet. 5G.
Multimodalt
Transport och logistik har utvecklats från att beakta ett transportslag i taget, till att optimera hela transport- och fraktbehov. Från att begränsa perspektivet till uni-modalt är det idag multimodalt.
Att logistik numera är eller borde vara multimodal visas av hamnoperatören DP World, som är partner till Hypermotion-mässan. Företaget arbetar idag med hela leveranskedjan – Multimodal Supply Chain – och utnyttjar fördelar med molntjänster, Industri 4.0, Blockchain-teknik, Big Data, AI och robotisering. Allt detta hjälper till att göra den globala logistiken mer effektiv. Ett exempel är hur containrar i rätt ordning lastas på båtar, så att omlastningar vid lossning förebyggs i största möjliga utsträckning. DP World är idag mer än en hamnoperatör, företaget effektiviserar hela leveranskedjan.
Vätgas och syntetiskt bränsle
I Tyskland arbetar företaget H2 Mobility för att bygga en nationell infrastruktur för vätgas. Om vätgas eller något annat bränsle blir dominerande på sikt återstår att se, men åtminstone under en övergångsperiod kan det utgöra ett viktigt bränsle. Vätgasen måste komprimeras eller förvätskas för att kunna hanteras rationellt. Ett alternativ är att binda den kemiskt till en oljeliknande substans – Liquid Organic Hydrogen Carrier. Då går det att använda befintlig infrastruktur för att distribuera bränslet. Nackdelen är å andra sidan att när LOHC ska användas måste vätgasen skiljas ifrån, vilket kräver hög temperatur. Dessutom måste restprodukten återvinnas.
Sannolikt kommer eldrift och vätgasdrift att tillämpas parallellt under lång tid. År 2035 ska GM sluta tillverkar bilar med förbränningsmotorer och Volvos mål 2025 är att varannan såld bil ska vara en el-bil. Kommer då förbränningsmotorn att dö ut? Troligen inte, eftersom även syntetiska flytande bränslen kommer att tillverkas. När energikällan då är fossilfri el benämns det e-bränsle. Råvaran är vatten som elektrolyseras. Alternativt utnyttjas koldioxid från atmosfären eller råvaran utgörs av biomassa. Kanske kommer personbilar och lätta lastbilar i stadskärnorna att köras på el, medan tunga långväga transporter använder e-bränsle. Porsche och Siemens har uppfört en pilotanläggning för e-bränsle i Kina där de goda förutsättningarna för vindkraft utnyttjas. VW har liknande planer i södra Chile.
Tillverka komponenter själv
En relativt ny teknik som får betydelse för infrastruktursektorn är additiv tillverkning – eller 3D-printning. Användaren själv tillverkar sina reservdelar eller tillbehör genom att plast (-trådar) eller metall (-pulver) lager för lager bygger upp delen. Då sparas resurser, både i form av material och som koldioxidutsläpp och andra emissioner. Inga behov av lagerhållning och transporter. Bedömningen är att 2040 kommer hälften av alla reservdelar som behövs i världen att tillverkas genom 3D-printning. Deutsche Bahn började redan 2015 och har tillverkat 20000 reservdelar för 180 olika applikationer. Ett problem med delar och komponenter som tillverkas lokalt är att klara den säkerhetstestning som krävs för kritiska komponenter.
Självkörande fordon
Hypermotion kommer givetvis också att beröra självkörande bilar och andra fordon. Utvecklingen av dessa gick fort till en början, men nu har tempot dragits ner och det dröjer många år innan vi ser en frekvent användning på allmänna vägar. Troligen kommer expansionen att inträffa först på industriområden och i andra stängslade anläggningar där material behöver hanteras i bestämda cykler.
Drönare och satelliter
Drönare kommer att få en allt större betydelse för logistik och infrastruktur, inte enbart för att frakta gods, utan även för att inspektera och kartlägga markområden och andra ytor. Under Hypermotion 2020 visades Wingcopter av företaget med samma namn. Den ser ut som ett litet flygplan med vingar och stjärt – inte som en helikopter. Navigationen sker autonomt, utan manuell insats. Wingcopter har en tilt-rotor-mekanism som gör att den kan ta större last. En laddning räcker 120 kilometer och maxfarten är 240 km/tim. Wingcoptern kan användas för att leverera paket, mediciner, mat med mera. Företaget samarbetar med UPS för att utveckla nästa generations leverans-drönare. Drönare är bra exempel på att en bred teknologibas krävs för en komplett lösning. Med många drönare i luften ställs höga krav på mjukvara och system för att samordna trafiken drönarna emellan och med den konventionella flygtrafiken.
Om vi tar oss vidare upp i luften och ut i rymden finner vi att IoT och olika mjukvaruerbjudanden kommer att få en allt större roll för de tjänster som våra satelliter erbjuder.
Höghastighetstransport i rör
Det mest futuristiska koncept som presenteras på Hypermotion är kanske Hyperloop från det nederländska företaget Hardt. Paket, annat gods och även passagerare ska kunna transporteras i rör och med hastighet upp till 1000 km/tim. I rören är det vakuum och fordonen bärs upp magnetiskt. Framdriften sker med el. Energiförbrukningen är cirka en tiondel jämfört med vanligt flyg. Hardt har redan en testanläggning där godstransport har testats, dock inte vid höga hastigheter. Planen är att 2022 ska en pilotanläggning stå klar, med en 2,5 kilometer rund bana där hastigheten kan komma upp i 700 km/tim. Nu söker företaget samarbetspartners för att bygga en större pilotanläggning till 2028.
Hypermotion kommer att ha en separat konferens om Hyperloop med flera engagerade företag som presentatörer.
Hypermotion omfattar alla aspekter
Hypermotion täcker därmed in alla transportslag och koncept, från transporter inne i vakuumrör till logistik för satelliter.
Som nämnts pågår mässan Automechanika parallellt med Hypermotion. Aktuella frågor som berörs är bland annat vilken roll personbilen får i framtiden, hur ska bilarna och reservdelarna tillverkas, vilka funktioner kommer framtidens bilar att ha, hur löser man problem med datasäkerhet och vilka nya marknader öppnas för aktörerna.
En ytterligare upplaga av Hypermotion planeras att äga rum i Dubai 2–4 november i år och den ska genomföras i anslutning till Expo 2020.
//
