Alkoholpolitiska åtgärder är bara en av flera förklaringar till ändrad alkoholkonsumtion

Avskaffandet av införselkvoterna på privatinförd alkohol i januari 2004 fick inte de omfattande konsekvenser i södra Sverige som förväntats. Den totala alkoholkonsumtionen ökade inte och de alkoholrelaterade problemen uteblev i regionen. En av anledningarna kan vara att det redan tidigare skett en stor ökning av dessa i Skåne. Det visar Nina-Katri Gustafsson vid Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD), Stockholms universitet i en avhandling som läggs fram på torsdag.

Nina-Katri Gustafsson har i sin avhandling bland annat studerat effekterna av de senaste årens (2002–2004) förändringar av de privata införselkvoterna för alkohol och sett både väntade och oväntade effekter.

Till de väntade hör att införseln skulle öka i de södra delarna av Sverige, vilket också skedde. Ökningen var däremot inte tillräckligt stor för att också leda till en total ökning av alkoholkonsumtionen enligt självskattade uppgifter i dessa delar. Inte heller ledde den ökade införseln till en ökning av de alkoholrelaterade sociala problemen.

- Det är viktigt att komma ihåg att det redan hade skett omfattande ökningar i södra Sverige, säger Nina-Katri Gustafsson. Vi utgår från en hög nivå och vi kan därför inte säga att begränsad tillgänglighet och hög prissättning inte har en effekt, fortsätter hon.

Däremot noterades en ökning i antalet alkoholförgiftningar i de södra delarna, vilket tyder på att åtminstone vissa grupper, i det här fallet högkonsumenter, ökat sin konsumtion efter förändringarna.
I norra Sverige var förhållandena i stort sett de motsatta. Även om privatinförseln ökade i betydligt mindre utsträckning i denna region efter de utökade införselkvoterna, precis som förväntats, skedde en ökning av konsumtionen. Mellan 2003 och 2006 ökade den av norrlänningarna självskattade alkoholkonsumtionen med 17 %. Detta resulterade även i en viss ökning av de självrapporterade problemen i de norra delarna; dessa var dock bara signifikanta för vissa grupper exempelvis män med lägre inkomst och yngre män.

En av slutsatserna som betonas i avhandlingen är att de ökningar vi noterat i de södra delarna av Sverige senaste årtiondet inte bara har att göra med ändrade alkoholpolitiska åtgärder utan också en förändrad dryckeskultur.

- Den ökande alkoholkonsumtionen i de norra delarna av Sverige hänger förmodligen även denna samman med den nya dryckeskulturen, trots att de norra delarna också förmodligen har påverkats av den ökade tillgängligheten av billigare alkohol, säger Nina-Katri Gustafsson.

Avhandlingens titel
Bridging the World: Alcohol Policy in Transition and Diverging Alcohol Patterns in Sweden. Introduktionskapitlet samt den svenska sammanfattningen finns att ladda ner som pdf på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-38858.

För mer information
Nina-Katri Gustafsson, Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD), Stockholms Universitet, tfn 08-674 70 47,
e-post: nina-katri.gustafsson@sorad.su.se.