Elektronisk övervakning gör äldre tryggare

Tele-health, till exempel i form av elektronisk övervakning i äldreomsorgen, är en kontroversiell idé som skapat en polariserad debatt. Entusiasterna anser att övervakning på distans kan göra vården mer kostnadseffektiv. Motståndarna ser en mekanisk äldrevård med reducerade känslomässiga aspekter samtidigt som det också finns en utbredd osäkerhet angående de äldres reaktion. I en avhandling vid Stockholms universitet visar Anna Essén hur ny teknik kan användas för att öka äldres känsla av kontakt och minskad isolering.

I sin avhandling utgår Anna Essén från ett tele-health projekt i Heby kommun där hon studerade ett övervakningssystem som samlade in information om patienternas status i hemmen och skickade informationen vidare till vårdgivare.

- Resultaten i undersökningen var tydliga. Teknik bör ses som ett komplement snarare än en ersättning till personal i vården och det går inte att ersätta hemtjänstens fysiska besök med elektronisk övervakning. Det finns heller inget utrymme i form av onödiga besök som kan ersättas men de skulle däremot skulle besöken kunna organiseras annorlunda, säger Anna Essén.

Majoriteten av de äldre i Heby som deltog i projektet var positiva till vårdpersonalens övervakning. Eftersom de visste vem som fanns på "andra sidan" så var de i huvudsak tillfreds med att vara övervakade och de såg tekniken som en länk mellan dem själva och vårdgivarna. Det gav dem en känsla av trygghet samtidigt som de såg tekniken som en möjlighet att informera personalen om hur de mår.

Övervakningen är också en möjlighet för många äldre att kunna bo kvar hemma, säger Anna Essén och fortsätter.
- Att behöva leva tillsammans med andra okända personer på ett äldrehem är i mångas ögon ett värre intrång i privatlivet än att ha en liten teknisk apparat på armbandet. De upplever att de kan var "ifred" även om de är tekniskt övervakade.

Införandet av tele-healthlösningar kan i det korta perspektivet medföra ökade personalkostnader, bland annat därför att fler behov blir synliga genom övervakningen och ger vårdpersonalen mer jobb. Men tekniken ger också möjligheter till en bättre och mer individanpassad vård och i det längre perspektivet finns besparingar att göra för kommunerna och andra vårdgivare.

- Den nya tekniken kan det bidra till äldres känsla av trygghet i sitt egna hem, vilket skulle kunna leda till en mindre efterfrågan på platser i äldrehem och därmed också minskade kostnader på lång sikt, säger Anna Essén.

Avhandlingens namn: Technology as an extension of the human body. Exploring the potential role of new technology in an elderly homecare setting. Avhandlingen finns att ladda ner som pdf på http://www.diva-portal.org/su/theses/abstract.xsql?dbid=7487.

Ytterligare information
Anna Essén, Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 073-971 76 87, e-post aes@fek.su.se. Se även http://www.annaessen.blogspot.com/.

För bild
08-16 40 90 eller press@su.se