Hur är det att åldras i Sverige? I takt med att antalet äldre i Sverige blir fler ökar behoven av äldreomsorg, och även kunskapen om äldres livsvillkor. Hur kan äldreomsorgen organiseras så att den möter de behov som finns? Hur påverkar åldrandet relationer och levnadsförhållanden? Vid Stockholms universitet finns flera forskare som forskar om äldre från olika perspektiv.
Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet arrangerar årligen en forskardag om äldre och äldreomsorg för praktiker, politiker, journalister, företrädare för myndigheter samt personer som jobbar med forskning och utveckling inom området. Årets arrangemang, som äger rum den 20 mars, är det 20:e i ordningen och samlar i likhet med föregående år flera hundra deltagare.
En grundläggande upptäckt om hur cellen är sammankopplad för att styra åldrandet presenteras i den internationellt ledande tidskriften Cell Metabolism. Studien visar att en allt sämre fungerande kommunikation mellan cellernas organeller är en viktig orsak till åldrande. Upptäckten är ett resultat av ett samarbete mellan fem forskargrupper vid Stockholms och Göteborgs universitet.
I dag arbetar fler vita män och fler icke-vita kvinnor och män i äldreomsorgen än tidigare. Samtidigt lever förväntningarna på den ”riktiga” omsorgsarbetaren som en vit kvinna kvar. En ny avhandling från Stockholms universitet visar att såväl maskulinitet som icke-vithet kan utgöra grunder till problem i mötet med de äldre omsorgsmottagarna, men att god organisation och flexibilitet underlättar.
Ett försämrat luktsinne hör samman med en ökad risk att dö, visar en ny studie i psykologi från Stockholms universitet. Sambandet finns kvar oberoende av ålder, kön, demens, och andra variabler för hälsa.
Arbetsvillkoren inom svensk äldreomsorg har försämrats och är nu på flera punkter sämre än i övriga Norden. Det visar en ny forskningsrapport från Stockholms universitet. Hälften av alla undersköterskor och vårdbiträden inom äldreomsorgen vill byta jobb. Rapporten presenteras imorgon (15/2) 09.00 - 11.00 i närvaro av bland andra äldreminister Åsa Regnér och Kommunals ordförande Tobias Baudin.
Familjer i Europa blir allt mer varierade och komplexa, samtidigt som en ökande andel av befolkningen är äldre. Därför behöver EU satsa på möjligheten att kombinera arbete och barn för både män och kvinnor, för att få ekonomin och befolkningsstrukturen i balans. Det menar Livia Oláh från Stockholms universitet, som nu presenterar resultaten från ett storskaligt EU-projekt.
Ny forskning från Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet visar att anhöriga får ta allt mer ansvar för omsorgen om äldre. En stor del av döttrarna och sönerna som ger omsorg till sina gamla föräldrar upplever psykiska påfrestningar som går ut över både dem själva och deras arbete.
En allt större del av den svenska äldreomsorgen utförs av privata företag, och det finns både starka förhoppningar och stora farhågor kopplade till den utvecklingen. Många har bestämda åsikter, men vad vet vi egentligen om konkurrensens konsekvenser? Vad säger forskningen? Marta Szebehely, professor i socialt arbete, vid Stockholms universitet föreläser om äldreomsorg i privat regi den 10 april.
En ny avhandling i psykologi kastar ljus på varför det finns stora skillnader i hur väl äldre personer bibehåller sin minnesförmåga, även i frånvaro av demenssjukdomar. Resultaten tyder på att bevarad funktion i vissa viktiga minnescentra i hjärnan har en avgörande roll. Men individuella skillnader i minnesförmåga från unga år kan också ha betydelse för hur hjärnan fungerar när vi åldras.
Den första heltäckande dokumentationen av marknadsanpassningen av äldreomsorgen i Norden visar att det finns stora skillnader mellan länderna. Sverige och Finland har gått längst. Skillnader finns även inom länderna – i Stockholmsområdet drivs till exempel en majoritet av äldreomsorgen i privat regi.
Valfrihet är det nya honnörsordet i äldreomsorgen – men finns det både vinnare och förlorare i kundvalssystemet som nu genomförs på bred front? Vilka utmaningar möter medelålders söner och döttrar när den offentliga äldreomsorgen minskar? Vilka dilemman ställs omsorgspersonal och handläggare inför när de ska balansera de äldres självbestämmande mot äldreomsorgens regler och rutiner?
Den konventionella bilden av den ”riktiga” äldreomsorgsarbetaren är en vit medelålders kvinna. Och 90 procent av de som arbetar som vårdbiträden och undersköterskor i den offentliga äldreomsorgen är mycket riktigt kvinnor. Bilden utmanas dock av att andelen män som arbetar i äldreomsorgen ökar.
Tele-health, till exempel i form av elektronisk övervakning i äldreomsorgen, är en kontroversiell idé som skapat en polariserad debatt. Entusiasterna anser att övervakning på distans kan göra vården mer kostnadseffektiv.
Äldreomsorg är en viktig del av den skandinaviska välfärdsstaten. Det snabbt ökande antalet äldre personer och det faktum att vårdbehoven inte är jämnt fördelade på åldersgrupperna i befolkningen har lett till en del oro och funderingar hur framtida ökningen av behoven av äldreomsorg, och framförallt kostnaderna för densamma, kommer att påverka välfärdsstaten.