Ensamhet i sena tonåren kan bidra till psykisk ohälsa hos unga vuxna

Unga som känner sig ensamma vid 18 års ålder är mer benägna att drabbas av depression och ångest i unga vuxenåren, enligt en ny studie från Stockholms universitet. Resultaten visar att ensamhet i övergången från ungdom till vuxenliv kan bidra till psykisk ohälsa senare i livet.

– Övergången till vuxenlivet är en period som präglas av stora sociala förändringar. Vår studie visar att ensamhet under denna period är associerad med depression och ångest under de följande åren, säger Karina Grigorian, forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet.

Studien, som publicerats i Scandinavian Journal of Public Health, bygger på data från den nationella kohortstudien Futura01 och följer personer födda 2001. Genom att kombinera enkätuppgifter med registerdata har forskarna kunnat analysera både självrapporterade symtom och kliniskt diagnostiserad depression och ångest.

Resultaten visar att cirka 14 procent av deltagarna upplevde ensamhet vid 18 års ålder. Dessa individer var mer benägna att diagnostiseras med depression och ångest vid 19–20 års ålder samt att rapportera symtom vid 21 års ålder. Sambanden kvarstod även efter hänsyn till socioekonomisk bakgrund och tidigare psykisk ohälsa.

Tidiga insatser kan bidra till att förebygga senare psykisk ohälsa

– Ensamhet är en subjektiv och påfrestande psykosocial upplevelse; den ska dock inte betraktas som ett statiskt tillstånd utan som en potentiellt modifierbar riskfaktor. Att förstå sambanden mellan ensamhet och psykisk ohälsa är därför avgörande, eftersom insatser som riktar sig mot ensamhet kan utgöra en viktig del av strategier för att förebygga depression och ångest bland unga, säger Karina Grigorian.

Forskarna menar att resultaten understryker behovet av att uppmärksamma ensamhet som en viktig folkhälsofråga under den så kallade framväxande vuxenåldern – en livsfas som ofta sammanfaller med studier, flytt hemifrån och förändrade sociala nätverk.

Om studien:

Studien Loneliness and subsequent depression and anxiety in emerging adults: Findings from a Swedish cohort study publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Scandinavian Journal of Public Health:
https://journals.sagepub.com/doi/10.1177/14034948251403064

Förutom Karina Grigorian har följande forskare bidragit till studien: Viveca Östberg och Sara Brolin Låftman, båda professorer vid Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet, samt Jonas Raninen, senior forskningsspecialist vid Karolinska Institutet i Stockholm.

Kontakt:

Karina Grigorian, forskare vid Folkhälsovetenskapliga institutionen, Stockholms universitet
E-post: karina.grigoryan@su.se (endast engelska)