Gå direkt till innehåll
Transgena fruktflugor som uttrycker grönt fluorescerande protein i den leverliknande fettkroppen – det främsta målet för corazonin. Bild av Meet Zandawala.
Transgena fruktflugor som uttrycker grönt fluorescerande protein i den leverliknande fettkroppen – det främsta målet för corazonin. Bild av Meet Zandawala.

Pressmeddelande -

Ett hormon att styra dem alla

Stresshormoner hos insekter kan vara ett steg mot miljövänliga bekämpningsmedel. Forskare vid Stockholms universitet har upptäckt att ett hormon koordinerar hur bananflugor reagerar på stress. Resultatet har nyligen publicerats i Royal Societys tidskrift Open Biology.

Djur utsätts för stress varje dag på grund av en mängd olika miljöfaktorer. Extremt låga eller höga temperaturer, brist på mat eller vatten och oxidanter kan alla störa djurets inre balans och framkalla stress. För att motverka detta har djuren utvecklat olika fysiologiska och beteendemässiga mekanismer som styrs av ett antal hormoner i hjärnan.

Hos människan regleras stress av hormoner som adrenokortikotropt hormon och kortisol. Men dessa saknas hos insekter och andra ryggradslösa djur. Så hur hanterar insekter, som är den mest framgångsrika djurgruppen och som lever nästan överallt i världen, fysisk stress? Svaret är ett hormon som upptäcktes för nästan trettio år sedan, men vars huvudsakliga funktion har varit okänd tills nu. En forskargrupp under ledning av Dick Nässel vid Stockholms universitet har upptäckt att insektshormonet corazonin styr bananflugans svar på olika stress. I en artikel i brittiska Royal Societys tidskrift Open Biology skriver Dick Nässel och hhans kollegor vid Zoologiska institutionen, Stockholms universitet, att bananflugor använder detta hormon för att motverka stress och återställa sin inre balans.

– Precis som människor kan flugor motverka stress, även om komponenterna i systemet kan vara annorlunda. När de svälter eller är uttorkade använder flugorna sina energiförråd för att bibehålla ett stabilt tillstånd. Dessa åtgärder koordineras av corazonin, som också hjälper flugorna att motverka oxidanter. Hormonet gör allt detta genom att påverka flugans leverliknande fettkropp, förklarar Dick Nässel.

Det är ännu inte klarlagt om corazonin använder andra, intermediära, hormoner för att samordna olika stressreaktioner. Detta är fokus för medförfattaren Meet Zandawalas pågående projekt:

– Vi undersöker nu om corazonin interagerar med andra hormoner i hjärnan. Vi vill identifiera olika stresshormoner hos insekter och använda kunskapen för att hitta miljövänliga sätt att specifikt reglera skadeinsekter och samtidigt skydda nyttiga insekter som bin.

Artikeln ”Systemic corazonin signalling modulates stress responses and metabolism in Drosophila” av Olga I. Kubrak, Oleh V. Lushchak, Meet Zandawala och Dick R. Nässel finns publicerad på Open Bilology.

För mer information, kontakta

Meet Zandawala, Zoologiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 08-16 40 87, mobil 0762-81 67 81, e-postmeet.zandawala@zoologi.su.se (endast engelska)

Dick R. Nässel, Professor, Zologiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 08-16 40 77, mobil 0702-65 50 22, e-post dnassel@zoologi.su.se (talar svenska)

Ämnen

Kategorier


Stockholms universitet är ett av Europas ledande universitet i en av världens mest dynamiska huvudstäder. Hos oss är fler än 60 000 studenter, 1800 doktorander och 5000 medarbetare verksamma inom det naturvetenskapliga och humanistisk-samhällsvetenskapliga området. En relation med Stockholms universitet är meriterande oavsett om du är student, forskare eller intressent. Hos oss ger utbildning och forskning resultat. www.su.se

Kontakter

Presstjänsten

Presstjänsten

Presskontakt Stockholms universitet, centralt 08-16 40 90

Välkommen till Stockholms universitet!

Stockholms universitet bidrar till det hållbara demokratiska samhällets utveckling genom kunskap, upplysning och sanningssökande.

Prenumerera på universitetets nyhetsbrev om aktuell forskning, utbildning och samarbetsmöjligheter su.se/nyhetsbrev.

Läs mer om universitetets forskning su.se/forskning.

Pressbilder från exempelvis Mostphotos får enbart användas i anslutning till nyhetsartikel eller inslag med koppling till pressreleaser eller forskningsnyheter kopplade till Stockholms universitet. Vid publicering, ange alltid fotograf (om det framgår) och i de fall där det är aktuellt, Mostphotos.