Genetiska skillnader förklarar olika känslighet mot malaria

Vissa etniska grupper drabbas mer sällan av malaria än andra, trots att sjukdomen är vanlig i området. Den afrikanska folkgruppen Fulani är exempel på det. I en avhandling vid Wenner-Grens Institut, Stockholms universitet presenterar Elisabeth Israelsson några viktiga genetiska skillnader mellan Fulani-gruppen och andra folkgrupper som bor i samma område och som kan ha en stor betydelse för utvecklingen av ett effektivt skydd mot malaria.

Fulanis i Afrika har en annorlunda genetisk signatur i de gener som påverkar hur snabbt och starkt immunförsvaret kan agera för att bygga upp ett skydd mot malaria. Skillnaderna mellan Fulani och de andra folkgrupper som var med i undersökningen var tydliga bland Fulanis i både Mali och Sudan. De två grupperna har varit separerade i över hundra år och har de olika genetisk uppsättning, även om bägge grupperna fortfarande visar en låg känslighet mot malaria. De likheter som nu hittats i vissa genetiska variationer i båda Fulani-grupperna antyder att dessa uppkom på ett tidigt stadium i Fulanis historia och visade sig vara så fördelaktiga i försvaret mot malaria att de därför har stannat kvar i den här etniska gruppen.

- Vi ser dessutom en effekt av dessa skillnader på antikroppsnivåer och parasitnivåer, så vi tror att dessa skillnader är viktiga och att de kan hjälpa oss att förstå vad som händer med immunförsvaret i en malariainfektion, säger Elisabeth Israelsson.

Utvecklingen av antikroppar mot malariaparasiten är mycket viktiga för att man ska kunna stå emot malariasmittan. Därför är det viktigt att förstå mekanismerna som påverkar nivåerna hos antikropparna. Hos Fulanifolket visar kontroller att de har fler antikroppar och ett mer aktivt immunförsvar än andra afrikanska folkgrupper som bor i samma område.

- Om vi kan förstå varför vissa individer kan producera fler och/eller effektivare antikroppar så kan vi också försöka ta fram nya mediciner eller utveckla ett nytt vaccin mot malaria, säger Elisabeth Israelsson.

Malaria har funnits lika länge som människan och sjukdomen har lämnat spår i våra gener som kan ses än idag. Elisabeth Israelsson har i sin avhandling studerat de små genetiska skillnaderna i gener som kan vara viktiga för immunsvaret i en malariainfektion. Särskilt har hon tittat på skillnaden mellan etniska grupper där känsligheten mot malaria skiljer sig mellan grupperna.

Resultaten i avhandlingen visar att det finns skillnader mellan Fulanis och andra etniska grupper. Bland annat är de gener som kontrollerar hur starkt och snabbt immunförsvaret reagerar på en infektion inte exakt likadana. Och det fanns också en skillnad i några av de gener som styr utvecklingen av antikroppar mot malariainfektionen. Avhandlingen visar också att kontrollen av immunreaktionen är viktig eftersom kontrollerna kan komma att visa vägen för nya vaccinmodeller och/eller behandlingar mot malaria.

Avhandlingens namn: "Host genetic factors and antibody responses with potential involvement in the susceptibility to malaria". Avhandlingen finns att ladda ner som pdf på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-8301

Disputationen äger rum kl 10.00 den 28 november, 2008 i Nordenskiöldsalen, Geovetenskapens hus, Svante Arrhenius väg 8 C, Stockholm. Opponent är professor Jean Langhorne, National Institute for Medical Research, Division of Parasitology, England. Disputationen sker på engelska.

Ytterligare information
Elisabeth Israelsson, Wenner-Grens Institut, Stockholms universitet, tfn 073-624 74 40, 08-16 41 68, e-post lisa.israelsson@imun.su.se

För bild
08-16 40 90 eller press@su.se