Kompetens och värme skiljer korrekta och felaktiga vittnesutsagor

Både lekmän och experter har svårt att bedöma om ett vittne minns rätt eller fel. I ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitet och Lunds universitet har man undersökt om korrekta och felaktiga vittnesutsagor kan särskiljas genom en analys av meningssammanhanget, eller det semantiska sammanhanget, för de ord som används när man minns fel och när man minns rätt.

En viktig fråga i rättsliga sammanhang är om det går att skilja mellan vittnens korrekta och felaktiga utsagor. Man har i tidigare studier visat att sanna vittnesutsagor i jämförelse med lögner innehåller mer detaljer kring bland annat sinnesupplevelser och känslor.

– I den forskning som presenteras här har vi undersökt om meningssammanhanget, det semantiska sammanhanget, i minnen för korrekta och felaktiga vittnesdetaljer skiljer sig åt, säger Torun Lindholm, professor vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet. Utgångspunkten har varit att undersöka skillnader mellan korrekta och felaktiga, men inte lögnaktiga, påståenden. För att undersöka detta har vi använt en statistisk metod som bygger på att man jämför de språkliga sammanhang som orden man använder sig av finns i.

– Vi utgick från forskning som visat att människor som svarar fel känner sig mer osäkra. En sådan osäkerhet kan innebära att man känner sig lite dum, inkompetent, och att man tappar lite status. Ett sätt att kompensera sådana känslor av bristande kompetens kan vara att blir extra vänlig, varm och positiv, säger Torun Lindholm. 

I två studier har man jämfört sammanhanget för vittnens korrekta och felaktiga påståenden fann vi tydliga skillnader i linje med detta resonemang. Ord och uttryck som användes i korrekta påståenden ligger nära andra ord, har ett semantiskt kontext, som är högre i dimensioner som intelligens, kompetens, makt och status. Orden som används när man svarar fel finns däremot i sammanhang med ord som har en högre positiv laddning och som är högre i värme. Genom att använda den här typen av analys kan man med relativt god säkerhet särskilja korrekta och felaktiga vittnesutsagor.

Studierna presenteras under konferensen the 16th General Meeting of the European Association of Social Psychology, på Stockholmsmässan i Älvsjö, torsdagen den 15/7 kl. 11.10-12.50, rum K11

Titel:  Eyewitness accuracy in conversational interaction: The social compensation effect
Författare: Torun Lindholm, Stockholms universitet, & Sverker Sikström, Lunds universitet

Ytterligare information
Torun Lindholm, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, mobil 073-378 18 70, tfn 08-16 40 72, e-post tlm@psychology.su.se