Gå direkt till innehåll
Ingrid Ekström i luktlabbet med en doftpenna. Foto: Roland Fredriksson
Ingrid Ekström i luktlabbet med en doftpenna. Foto: Roland Fredriksson

Pressmeddelande -

Luktsinnet kan berätta om risken att dö

Ett försämrat luktsinne hör samman med en ökad risk att dö, visar en ny studie i psykologi från Stockholms universitet. Sambandet finns kvar oberoende av ålder, kön, demens, och andra variabler för hälsa.

– Det är många äldre personer som har problem med luktsinnet, och det är ingenting ovanligt. Det som är intressant i den här studien är att även om man tar hänsyn till att äldre får ett nedsatt luktsinne finns sambandet kvar mellan försämrat doftsinne och dödlighet, säger Ingrid Ekström som är doktorand på psykologiska institutionen och den som ligger bakom studien.

Ingrid Ekström har använt data från det stora Betula-projektet som pågått i Umeå i över 25 år, där man studerat åldrande. I den här studien har 1774 personer mellan 40 och 90 år följts i tio år, och deras doftsinne har testats med jämna mellanrum. Forskarna tittade sedan på de försökspersoner som dog under tioårsperioden, och jämförde de som hade ett dåligt fungerande luktsinne med de som hade ett välfungerande luktsinne. Det visade sig att de som hade ett dåligt doftsinne var överrepresenterade i gruppen som dött, även sedan forskarna justerat för andra faktorer som påverkar risken att dö, som ålder, kön, kognitiv förmåga och andra hälsovariabler. Forskarna tog också hänsyn till att utveckling av demens har visat sig både försämra luktsinnet och öka risken att dö.

Det är inte enkelt att förklara varför det finns ett samband mellan luktsinne och mortalitet. Det kan hänga ihop med att personer som tappat sitt doftsinne ofta också tappar aptiten och lusten att äta mat när det inte smakar någonting längre.

– Det har visat sig att när äldre tappar aptiten får de inte heller i sig det de behöver. Och det är jätteviktigt att äta bra mat när man blir äldre. Men en annan bakomliggande faktor kan vara att doftsystemet är ett skört system i hjärnan. För att det ska fungera som det ska behöver det blidas nya nervceller hela tiden, och det är rimligt att tro att den processen påverkas ganska mycket av sjukdom. Så det är möjligt att man kan se doftsinnet som en spegel för hur kroppen mår i övrigt, säger Ingrid Ekström.

Det är viktigt att påpeka att den som är äldre och upplever ett försämrat luktsinne inte har någon anledning att oroa sig för att det ska hända något allvarligt, menar Ingrid Ekström. Däremot kan man vara uppmärksam på signalerna och till exempel ta kontakt med en dietist för att vara säker på att man äter bra. En förhoppning är också att kunskapen från studien längre fram ska kunna användas i sjukvården vid hälsokontroller av äldre.

Studien publiceras i Journal of the American Geriatrics Society och har gjorts inom ramen för det sexåriga forskningsprogrammet "Vårt unika doftsinne" som finansieras av Riksbankens jubileumsfond.

Ingrid Ekström, doktorand vid Psykologiska institutionen.
Tel: 08 – 16 46 01, e-mail: ingrid.ekstrom@psychology.su.se

För fler kontaktuppgifter, kontakta Stockholms universitets presstjänst
Telefon: 08 – 16 40 90, press@su.se

Ämnen


Stockholms universitet är ett av Europas ledande universitet i en av världens mest dynamiska huvudstäder. Hos oss är fler än 60 000 studenter, 1800 doktorander och 5000 medarbetare verksamma inom det naturvetenskapliga och humanistisk-samhällsvetenskapliga området. En relation med Stockholms universitet är meriterande oavsett om du är student, forskare eller intressent. Hos oss ger utbildning och forskning resultat. www.su.se

Kontakter

Presstjänsten

Presstjänsten

Presskontakt Stockholms universitet, centralt 08-16 40 90

Välkommen till Stockholms universitet!

Stockholms universitet bidrar till det hållbara demokratiska samhällets utveckling genom kunskap, upplysning och sanningssökande.

Prenumerera på universitetets nyhetsbrev om aktuell forskning, utbildning och samarbetsmöjligheter su.se/nyhetsbrev.

Läs mer om universitetets forskning su.se/forskning.

Pressbilder från exempelvis Mostphotos får enbart användas i anslutning till nyhetsartikel eller inslag med koppling till pressreleaser eller forskningsnyheter kopplade till Stockholms universitet. Vid publicering, ange alltid fotograf (om det framgår) och i de fall där det är aktuellt, Mostphotos.