Ny metod skiljer miljögifter från naturens egna ämnen

I en ny avhandling vid Stockholms universitet visar miljöforskaren Henry Holmstrand hur en ny metod kan göra det möjligt att skilja vissa miljögifter som dioxin och PCB från naturligt producerade ämnen. Metoden kan bli ett nytt användbart verktyg inom miljöforskningen. - Vissa miljögifter orsakar så stora ekologiska problem att människor och djur drabbats. Dioxin (polyklorerade dibenso-p-dioxiner) och PCB (polyklorerade bifenyler) i miljön ligger bakom restriktioner för fisk som livsmedel, och DDT (ett tidigare utbrett bekämpningsmedel mot insekter) har orsakat skada hos vissa rovfåglar och marina däggdjur, säger Henry Holmstrand, nyligen disputerad vid Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM). Dessa klororganiska miljögifter ligger bakom den allmänt spridda uppfattningen att i stort sett alla organiska ämnen med klorinnehåll är skadliga för miljön och kommer från antropogena källor som kemisk industri och sopförbränning. Att många klororganiska ämnen befinns vara naturligt producerade har dock fått allt fler att ändra uppfattning. Ett samarbete mellan Naturhistoriska Riksmuseet och Stockholms universitet har nu resulterat i en metod för att särskilja kemiskt identiska ämnen från olika källor, exempelvis naturliga respektive antropogena. - Metoden går ut på att analysera sammansättningen av klorisotoper i exempelvis dioxin eller DDT. Klor har huvudsakligen två isotoper, där den ena är cirka fem procent tyngre än den andra och utgör ungefär en fjärdedel av allt klor. Vi kan mäta mycket små variationer i förhållandet mellan tunga och lätta klorisotoper och på så sätt få reda på ämnets ursprung, säger Henry Holmstrand. Med denna metod extrema halter dioxin, mer än 1 000 gånger högre än normalt, visats uppstå naturligt i en viss typ av lera. Metoden har också använts för att beräkna återstoden av DDT i Östersjöområdet, vilket tidigare varit svårt. Isotopanalys, ställt mot konventionell analys av ämnens koncentrationer, har visat sig vara ett mycket användbart verktyg inom miljöforskningen. För ytterligare information, avhandlingen eller bilder kontakta: Henry Holmstrand, forskningsassistent, Laboratoriet för Isotopgeologi (Naturhistoriska Riksmuseet), tfn 08-5195 4060, e-post henry.holmstrand@nrm.se Maria Erlandsson, pressekreterare Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91 e-post maria.erlandsson@eks.su.se