Ordval förmedlar våra värderingar

Vi är bäst. De är dåliga. Marie Gustafsson Sendén, doktorand vid Psykologiska Iinstitutionen, Stockholms universitet har i ett samarbete med Lunds universitet undersökt hur språket förmedlar värderingar om människor och grupper.  Mer specifikt hur personliga pronomen, ”vi”, ”jag”, ”han”, ”hon” och ”dom” används och kombineras i meningar för att förmedla värderingar om sociala grupper.

Det tydligaste resultatet i studierna är att så kallade ingruppsord värderas högre än så kallade utgruppsord. Det betyder att ord som refererar till en själv eller ens egen grupp, till exempel ”jag” och ”vi” kombineras i meningar med positivt innehåll, medan meningar som refererar till andra individer eller andra grupper till exempel ”hon”/”han” och ”dom” oftare kombineras i meningar med negativt innehåll.

– Oftast är inte meningarna så tydliga som ”vi är bra” och ”de är dåliga” utan värderingarna sprids med mindre tydliga ord och i mer subtila sammanhang, säger Marie Gustafsson, doktorand vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet. För att kunna upptäcka dessa skillnader har vi i studierna använt en statistisk metod som gör det möjligt att analysera hundratusentals texter på en och samma gång. Man sitter alltså inte och läser alla texter och kodar ord som bra eller dåliga.  Analysen görs i stället med hjälp av matematiska algoritmer och stora datakörningar på filer med hundratusentals nyhetstexter från till exempel Reuters eller svenska nyhetsmedier.

Att enskilda individer ofta hävdar att den egna gruppen är bättre än andra grupper är ett känt psykologiskt fenomen. Till exempel brukar fans som hejar på Sverige i fotboll gärna prata om det svenska laget som ”vi” när det går bra och som ”dom” när det går sämre. Men att media använder språket och våra pronomen på liknande sätt har man inte forskat på sedan tidigare.

– Man kan tänka sig att det finns flera orsaker till att vi associerar pronomen till olika värderingar. Men sannolikt är att vi gör det för att vi tjänar på det på olika sätt, antingen för att det ger självförtroende eller för att en högt värderad ingrupp gör att många vill vara i just den gruppen, säger Marie Gustafsson.

Det är helt klart så att datorer gör det möjligt att genomföra de analysera som gjorts i studierna. Det skulle vara omöjligt att göra för hand och många av skillnaderna är så pass subtila att de skulle vara svåra att upptäcka i manuella kvalitativa analyser. Marie Gustafsson och hennes kollegor planerar nu en studie för att förstå hur ”han” och ”hon” beskrivs i svenska texter, och på så sätt undersöka hur stereotyper om manligt och kvinnligt sprids i media och hur dessa stereotyper blir associerade med värderingar.

Studierna presenteras under konferensen the 16th General Meeting of the European Association of Social Psychology, på Stockholmsmässan i Älvsjö, lördag 16/7 kl. 14.30-15.50, Rum K12.

Titel: Ingroup allocation model - Redistributing resources through language to improve fitness
Författare: Marie Gustafsson Sendén, Stockholms universitet, & Sverker Sikström, Lunds universitet

Ytterligare information
Marie Gustafsson Sendén, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, mobil 070-764 41 44, tfn 08-16 39 46, e-post mgu@psychology.su.se