Gå direkt till innehåll
Havsisen i Arktis minskar långsiktigt till följd av global uppvärmning, men mängden is varierar även kraftigt från år till år. En ny studie visar att det framförallt beror på variationer i temperaturen i atmosfären ovanför isen. Foto: Dirk Olonscheck
Havsisen i Arktis minskar långsiktigt till följd av global uppvärmning, men mängden is varierar även kraftigt från år till år. En ny studie visar att det framförallt beror på variationer i temperaturen i atmosfären ovanför isen. Foto: Dirk Olonscheck

Pressmeddelande -

Orsaken bakom variationen i Arktis istäcke klarlagd

Det är det svårspådda vädret, inte isens reflexionsförmåga, som ligger bakom varför istäcket vid Nordpolen varierar så mycket från år till år, även om trenden på lång sikt är att isen minskar på grund av jordens uppvärmning. Det visar ny forskning från Stockholms universitet och Max Planckinstitutet för meteorologi i Tyskland.

– Vi vet att mängden havsis vid Arktis minskar allt mer på grund av att vi människor värmer upp jorden genom utsläpp av växthusgaser. Men det har hittills varit oklart varför mängden is, förutom minskningen på lång sikt, varierar så mycket från år till år, säger Dirk Olonscheck vid Max Planckinstiutetet.

Tidigare studier har antagit att processer som förstärker sig själva, exempelvis den ökade reflexionsförmågan hos ljus is i jämförelse med mörkt havsvatten, ligger bakom variationen i mängden is. Den nya studien från Max Planckinstitutet och Stockholms universitet visar att denna och andra förstärkande processer har mindre betydelse för variationerna från år till år.

– Innan vi gjorde denna studie var jag övertygad om att det var variationer i molnighet och vattenånga som var orsaken till de naturliga variationerna i istäcket. Till en början kunde jag knappt tro resultaten från de nya simulationerna som visade att moln och vattenånga enbart spelar en ganska lite roll, säger Thorsten Mauritsen från Stockholms universitet.

Den främsta orsaken är alltså fluktuationer i mängden värme i atmosfären som transporteras till Arktis och där smälter havsisen. Forskarna från Stockholm och Hamburg har nu kunnat visa att denna länk finns i alla klimatmodeller liksom i data från observationer. Resultatet betyder att orsaken till förändringarna i mängden is över året är lättare att förstå än man tidigare trott eftersom det går att bortse från de komplexa processerna i atmosfären och i havet. Men å andra sidan betyder forskarnas resultat att det knappast går att göra pålitliga prognoser av mängden is i Arktis från ett år till ett annat. För att kunna göra det måste det gå att förutsäga den atmosfäriska värmetransporten till Arktis och den beror på vädret som är ett mycket kaotiskt och svårberäknat system.

Artikeln ”Arctic sea-ice variability is primarily driven by atmospheric temperature fluctuations” av Dirk Olonscheck, Thorsten Mauritsen och Dirk Notz publicerades i tidskiften Nature Geoscience 13 maj, doi:10.1038/s41561-019-0363-1

För mer information

Thorsten Mauritsen, Meteorologiska institutionen (MISU), Stockholms universitet. Tel:

08-16 43 58, e-post: thorsten.mauritsen@misu.su.se

Se även Max Planckinstitutet för meteorologis webb https://www.mpimet.mpg.de/en/home/.

Kategorier


Stockholms universitet präglas av en öppen, nyskapande och gränsöverskridande verksamhet, i huvudstaden och internationellt.

Kontakter

Presstjänsten

Presstjänsten

Presskontakt Stockholms universitet, centralt 08-16 40 90

Välkommen till Stockholms universitet!

Stockholms universitet bidrar till det hållbara demokratiska samhällets utveckling genom kunskap, upplysning och sanningssökande.

Prenumerera på universitetets nyhetsbrev om aktuell forskning, utbildning och samarbetsmöjligheter su.se/nyhetsbrev.

Läs mer om universitetets forskning su.se/forskning.

Pressbilder från exempelvis Mostphotos får enbart användas i anslutning till nyhetsartikel eller inslag med koppling till pressreleaser eller forskningsnyheter kopplade till Stockholms universitet. Vid publicering, ange alltid fotograf (om det framgår) och i de fall där det är aktuellt, Mostphotos.