Patenterade datorprogram - hot eller möjlighet?

I dag finns programmerade mikroprocessorer i allt från dammsugare till industrirobotar. På senare tid har de legala möjligheterna till ett starkare skydd av idén till programmet som styr dessa processorer ökat. Men leder detta till ökad tillväxt och välfärd eller minskad konkurrens och oligopol? Juris doktor Sanna Wolk på Juridiska institutionen vid Stockholms universitet har fått 1,7 miljoner kronor från Riksbankens jubileumsfond för att forska i ämnet. För att utveckla datorprogram krävs stora investeringar. Vid varje investering måste ett företag väga förlustrisken mot vinstmöjligheterna. Patentskydd ger patentinnehavaren en ensamrätt som hindrar konkurrenterna från att plagiera produkten. Vissa forskare menar att detta minimerar riskerna och därmed ökar investeringsviljan hos företagen vilket i förlängningen ger ökad tillväxt och välfärd. Andra menar att den något svagare upphovsrätten är ett tillräckligt skydd. De anser att patenträtten hindrar konkurrenter från att utveckla liknande produkter. Konkurrensen minskar och priserna stiger vilket drabbarkonsumenterna. Enligt Europeiska patentkonventionen och flertalet nationella patentlagar i Europa, däribland svensk patentlag, går det inte att få patent på en uppfinning som enbart är ett datorprogram. Men numera ser Europeiska patentverket, EPO positivt på ett patentskydd om det antingen innehåller en teknisk aspekt, löser ett tekniskt problem eller kan få en dator att fungera utanför sin givna funktion. Sanna Wolk nås på sanna.wolk@juridicum.su.se eller mobil 0709 - 62 62 82. Du kan även kontakta redaktör Staffan Westerlund, 073 - 784 5031, staffan.westerlund@juridicum.su.se.