Spiggen tar över Östersjökusten, vik för vik

Nya forskningsresultat visar att stora mängder av den lilla fisken storspigg successivt tagit över allt större delar av Östersjökustens ekosystem. Spiggen orsakar lokala regimskiften där gäddans och abborrens yngel slås ut i enskilda vikar, och dessa skiften sprider sig successivt som en flodvåg från ytterskärgården och in mot fastlandskusten.

Denna oroande förändring visas i en unik studie gjord av forskare från Stockholms universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och universitetet i Groningen (Nederländerna), som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications Biology.

Dramatisk ökning
Storspigg är en viktig del av Östersjöns födovävar både längs kusten och i öppet hav, och äts av både fåglar och fiskar.

– Spiggen har ökat dramatiskt i öppet hav sedan 1990-talet, säger Ulf Bergström, den forskare i projektet som först dokumenterade uppgången. Övergödning, klimatförändringar och allt färre rovfiskar är åtminstone delar av förklaringen till spiggens kraftiga ökning. Men forskning pågår för att närmare utreda orsakerna.

Samtidigt har yngelproduktionen av gädda och abborre minskat i de ytterskärgårdar och öppna kuststräckor där spiggen ofta håller till under vår och sommar. Tidigare studier har visat att spiggen kan äta gäddans och abborrens ägg och yngel, men det har inte varit känt i vilken omfattning detta faktiskt påverkat deras reproduktion på större skala.

En flodvåg av spigg
För att få en bättre bild av spiggökningens omfattning och effekter har forskare inom projektet PlantFish nu sammanställt och analyserat data från nära 40 års provfisken av fiskyngel i knappt 500 grunda skärgårdsvikar, spridda längs svenska östersjökusten.

Resultaten visade på en storskalig förändring – ett så kallat regimskifte – från rovfisk- till spiggdominans, som gradvis spritt sig från ytterskärgårdarna och in mot fastlandskusten.

– Successivt har enskilda vikar skiftat till att bli dominerade av storspigg istället för rovfisk, säger huvudförfattaren Johan Eklöf. Vi började spontant kalla mönstret för spiggvågen, eftersom skiftet till spiggdominans sett ur det större perspektivet väller in som en långsam flodvåg mot kusten.

Detaljerade undersökningar av hela ekosystemet i 32 av vikarna visade att mycket storspigg håller ner antalet abborr- och gäddyngel. Detta minskar det lokala rovfiskbeståndet, och gynnar spiggen ytterligare.

– Vi ser också att minskningen av abborr- och gäddyngel skett längs hela kusten, och inte bara i ytterskärgårdarna och de öppna kuststräckorna. De här förändringarna är allvarliga, eftersom de innebär att bestånden av rovfisk efter hand kan slås ut, vilket i sin tur påverkar ekosystemet som helhet, fortsätter Johan Eklöf.

– Eftersom spiggen också äter betande smådjur förstärker skiftet dessutom övergödningssymptomen, då fintrådiga alger, som kväver blåstång och andra bottenväxter, får växa okontrollerat, påpekar Johan Eklöf.

Ett symptom på djupare problem
Forskarna menar nu att just storskaligheten hos spiggvågen visar på ett stort behov av utökad miljöövervakning för att vi i framtiden ska kunna upptäcka och motverka den här typen av förändringar.

– Problemet har tidigare gått under radarn eller bedömts vara väldigt lokalt, eftersom befintliga övervakningsprogram inte fokuserat på småfisk och inte gjort några rumsliga analyser, säger Ulf Bergström. Nu behövs bättre förståelse av kopplingarna mellan öppet hav och kust, där spiggens vandringar fungerar som en förbindelselänk mellan systemen.

Forskarna har redan börjat ta fram sådan kunskap inom ett nytt projekt kallat just ”Spiggvågen”, finansierat av forskningsrådet Formas.

I det nya projektet kommer man även att ta fram kunskap om vilka åtgärder som kan vidtas för att försöka vända regimskiftet. Olika åtgärder för att stärka bestånden av rovfisk är givna kandidater, men även ett riktat fiske på storspigg skulle kunna vara en miljövårdsåtgärd. Forskarna kommer att utvärdera om spiggfiske kan gynna rovfiskyngel, men understryker samtidigt att problemet är mer komplext än spiggen i sig.

– Spiggfiske kanske blir oundvikligt för att bromsa ”vågen”, men vi måste bättre förstå och angripa grundorsakerna till de stora förändringarna i ekosystemet. Spiggvågen är troligtvis bara ett symptom och inte problemet i sig, avslutar Johan Eklöf.

FAKTA PlantFish
Forskningsprojektet PlantFish är ett samarbete mellan forskare vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik och Östersjöcentrum vid Stockholms universitet, Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet och Rijksuniversiteit Groningen, Nederländerna.
Läs mer om projektet och resultaten här: https://www.su.se/ostersjocentrum/vetenskap/biologisk-m%C3%A5ngfald/plantfish

Läs mer:
Artikeln “A spatial regime shift from predator to prey dominance in a large coastal ecosystem”  är publicerad i tidskriften Communications Biology och kan fritt läsas här: https://www.nature.com/articles/s42003-020-01180-0

En bloggpost om spiggstudien i Nature Ecology and Evolution Community: https://natureecoevocommunity.nature.com/posts/the-stickleback-wave-a-spatial-regime-shift-from-predator-to-prey-dominance

Kontakt:
Johan Eklöf, Institutionen för ekologi, miljö och botanik vid Stockholms universitet
Mobilnummer: 070-738 4315 E-post: johan.eklof@su.se

Ulf Bergström, Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet
Mobilnummer: 073-802 2532 E-post: ulf.bergstrom@slu.se

En kort film
Spiggvågen sveper över kusten: https://www.youtube.com/watch?v=IfDQ1OmPQ9I&feature=youtu.be