Spindlar väcker uppmärksamhet i vårt undermedvetna

Uppmärksamhet spelar roll i fobier. En ny doktorsavhandling i psykologi vid Stockholms universitet visar att både personer med spindelfobi (arachnofobi) och personer utan fobi uppvisar ökad uppmärksamhet till spindlar.

Den traditionella förklaringen till varför vissa människor utvecklar fobier är att de varit med om obehagliga upplevelser som kopplas till det fobiska stimulit, till exempel spindlar i spindelfobi. Nya studier visar att även uppmärksamhetsprocesser är inblandade i fobier. I en ny avhandling vid Stockholms universitet har Joakim Norberg studerat uppmärksamhetsprocesser i spindelfobi. Han har undersökt hur personer som är fobiskt rädda för spindlar aktivt och passivt processar det de är rädda för.

– Tänk dig att du kör bil och att en läskig spindel börjar kravla sig upp för vindrutan mitt framför dig, säger Joakim Norberg. För personer med spindelfobi är detta scenario bland det värsta man kan tänka sig. Frågan är om man kan låta bli att processa spindeln genom att fokusera mer på bilkörningen. I min avhandling har jag visat att det inte fungerar. Spindeln kommer ändå att processas, rädsla låter sig alltså inte regleras genom distraherande arbetsuppgifter.

Medfödd rädsla för spindlar
Avhandlingen visar att personer som är fobiskt rädda för spindlar inte kan ignorera spindlar, även om de försöker genom att sysselsätta sig med andra uppgifter. Även personer som inte är rädda för spindlar uppmärksammar spindlar mer än andra stimuli.

– Det tyder på att spindlar är speciella objekt, säger Joakim Norberg. Att uppmärksamheten dras till spindlar hos alla människor, både de med och utan fobi, stämmer överrens med tidigare fynd att människor lär sig rädsla till spindlar snabbare och lättare än till andra stimuli som till exempel vapen. En möjlig förklaring är att spindlar har utgjort ett hot mot människor under vår evolutionära historia, och att snabb detektion av dem därför utvecklats i försvarssyfte.

Avhandlingen visar även att fobier inte bara handlar om rädsla, det vill säga känslor, utan också involverar komplicerade perceptuella processer.

– Möjligen är uppmärksamhetsprocesser värda att studera även i andra ångeststörningar, som tvångssyndrom eller panikångest, säger Joakim Norberg. I förlängningen skulle det kunna leda till bättre förståelse för hur ångeststörningar uppstår och hur de effektivt kan behandlas.

För ytterligare information
Joakim Norberg, forskare vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, mobil 0707-51 90 40, tfn 08-16 25 72, e-post joakim.norberg@psychology.su.se