Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Nobelpristagaren Mo Yan till Stockholms universitet

    Lyssna till årets Nobelpristagare i litteratur, den kinesiska författaren Mo Yan, den 9 december. Då framträder han på Stockholms universitet, läser ur egna texter och samtalar med forskare, översättare och publik.

  • Svensk invandringspolitik under 500 år

    Invandring till Sverige har förekommit sedan grundandet av det svenska riket på medeltiden. Invandringens omfattning och karaktär har förändrats över tid och regelverket kring invandring har varierat. Den nya boken ”Svensk invandringspolitik under 500 år: 1512-2012” är den enda i sitt slag som ger en översikt över svensk invandrings- och invandrarpolitik de senaste femhundra åren.

  • Journalistpris och symposium om utrikesjournalistik

    Den 6 december delas Cordelia Edvardson-priset ut för andra gången. Priset delas ut till en journalist ”som är verksam på svenska språket och har ett starkt engagemang, personligt tilltal och en blick för det stora i det lilla". Pristagaren annonseras först vid själva prisceremonin. Den första pristagaren var SR:s Cecilia Uddén, utrikeskorrespondent i mellanöstern.

  • Cellens exportsystem för proteiner kartlagt

    I en fantastisk process kan hela färdigveckade proteiner transporteras genom cellens hölje, membranet, utan att det uppstår läckage av joner eller andra små molekyler. Den detaljerade strukturen av transportsystemets centrala komponent har nu bestämts av forskare vid Stockholms universitet i samarbete med grupper vid University of Oxford i England. Resultaten publiceras i tidskriften Nature.

  • Fem Wallenberg Academy Fellows till Stockholms universitet

    Idag utnämns fem forskare till Wallenberg Academy Fellows med placering vid Stockholms universitet. Martin Högbom och Jan Conrad får möjlighet att fortsätta sin framstående forskning vid universitetet. Tre av de utnämnda, Helen Frowe, David Drew och Mikko Myrskylä är internationellt rekryterade forskare som genom utnämningen kommer att forska vid Stockholms universitet.

  • Forskare kan ha upptäckt de första livsformernas motsvarighet till DNA

    Frågan om livets uppkomst är en av vetenskapens olösta gåtor. DNA:s betydelse som bärare av genetisk information är väl känd. Forskarna tror också att RNA* hade samma funktion för tidigare livsformer men att RNA inte bör ha klarat de förhållanden som rådde på jorden då de första livsformerna uppstod. Nu har forskare för första gången i naturen hittat en molekyl, AEG*, med de rätta egenskaperna.

  • Balans mellan arbete och familj – både politik och privatsak

    Många föräldrar upplever att tiden inte riktigt räcker till för både arbete och privatliv. Möjligheterna för familjeplanering och för att kombinera arbete och familj påverkas av såväl rådande familjepolitik som människors egna resurser. Det visar en ny avhandling från Stockholms universitet.

  • Makt, kön och heder – komplexiteten i hedersrelaterat våld

    Vi föreställer oss att Sverige är ett land som har kommit långt när det gäller jämställdhet och människors rätt att välja partner och styra över sitt familjebildande. Men hur gestaltar sig exempelvis livet för unga män och kvinnor som förväntas leva upp till hedersrelaterade normer?

  • Dan Ariely ger öppen föreläsning om (o)hederlighet

    Den välrenommerade forskaren och föreläsaren Dan Ariely kommer till Stockholms universitet på fredag för att tala om (o)hederlighet ur ett beteendeekonomiskt perspektiv. Dan Ariely är Professor of Psychology & Behavioral Economics vid Duke University, USA och känd bland annat för sitt sätt att popularisera forskningsresultat. Föreläsningen sker på engelska.

  • Hallonlandet – Trädgårdens odling under 200 år

    Allt fler intresseras av stadsodling. Längs nedlagd järnvägsräls och i städernas gröna utrymmen odlas ringblommor, zucchini och krusbär. Men det är inte första gången i historien som stadens gröna ytor används till odling. Under krigsåren var det fråga om livsmedelsbrist. Idag handlar det mer om vad vi äter och om en livsmedelsindustri som förvanskat sitt uppdrag. Eller bara längtan efter växande?

  • Män som arbetar i äldreomsorgen – en osynlig grupp

    Den konventionella bilden av den ”riktiga” äldreomsorgsarbetaren är en vit medelålders kvinna. Och 90 procent av de som arbetar som vårdbiträden och undersköterskor i den offentliga äldreomsorgen är mycket riktigt kvinnor. Bilden utmanas dock av att andelen män som arbetar i äldreomsorgen ökar.

Visa mer