En helt ny metod för att framställa vätgas från vatten har utvecklats av forskare vid bland annat Stockholms universitet. Den unika metoden kan leda till att vi i slutändan minskar vårt beroende av kol och olja. Upptäckten publiceras 26:e juni 2013 i den ansedda vetenskapliga tidskriften Nature av den svenska forskaren Gustav Berggren, numera verksam vid Institutionen för biokemi och biofysik.
Den 18-24 juli arrangeras "The 2013 European Physical Society Conference on High Energy Physics, EPSHEP 2013" i Stockholm. Ett av de stora ämnena kommer vara den nyligen upptäckta Higgs-bosonen och bland talarna märks Peter Higgs själv och Gerard t’Hooft, nobelpristagare i fysik 1999. Konferensen är ett samarrangemang mellan Stockholms universitet och KTH.
Östersjön mår dåligt. Mer kunskap måste nå politiker och myndigheter men också allmänheten. Vad kan forskningskommunikation bidra med? Stockholms universitets Östersjöcentrum arrangerar ett seminarium i Almedalen med både fakta och visioner – Hav tröst!
Människan har påverkat nästan all miljö på jorden och Östersjön har drabbats särskilt hårt av giftutsläpp och övergödning de senaste decennierna. Djur som lever i starkt nedsmutsade miljöer kan antingen dö ut lokalt eller anpassa sig och överleva. En ny avhandling visar att storspigg under kort tid utvecklats genetiskt som svar på människans miljöpåverkan.
Ett internationellt team av forskare, där Stockholms universitet ingår, har rekonstruerat arvsmassan hos ett dussin leprabakterier från medeltida skelett och moderna fynd. Resultaten påvisar ett europeiskt ursprung för spetälska i Nordamerika och ett gemensamt ursprung för spetälskabakterier inom de senaste 4000 åren.
Inte bara genetiska faktorer utan även livsstilsfaktorer som stress och fysisk aktivitet kan påverka telomererna, änden av kromosomerna, och hur dessa skyddas av enzymet telomeras. Dessa är några av nobelpristagaren Elizabeth Blackburns rön och som hon lördagen den 8 juni presenterar i Stockholm då hon är huvudtalare på PNIRS 20th Scientific meeting.
Placebo kan aktivera ett antal biologiska mekanismer på samma sätt som läkemedel kan göra, varför vi nu börjar förstå varför placebo kan läka och lindra. Psykosociala faktorer, som bemötande eller ord, kan bidra till att läka eller lindra. Dessa rön presenteras av den italienska forskaren Fabrizio Benedetti som är huvudtalare på PNIRS 20th Scientific Meeting i Stockholm torsdagen den 6 juni.
Välkommen till öppen föreläsning med professor Boris Groys som är en mångfacetterad konstvetare och som innehar många roller i den globala konstvärlden idag. Han är verksam som filosof, essäist, kritiker, curator och mediateoretiker. Groys har sin bakgrund i östtyska Berlin och i Sovjetunionen, men emigrerade till väst under 1980-talet, och har introducerat ryska tänkare för en publik i väst.
En förändrad vitaminproduktion hos Östersjöns planktonsamhällen kan få allvarliga ekologiska effekter och orsaka bristsjukdomar hos både lax och sjöfåglar. Detta visar en ny avhandling i marin ekologi vid Stockholms universitet.
Idag 30 maj kl. 17:00 sänds ett nytt avsnitt av den akademiska talkshowen Crosstalks. Då kommer flera framstående forskare att samtala om aktuella ämnen som berör oss alla. I programmet kommer bland annat människans framtid i universum diskuteras. Vad händer med utforskandet av universum när stora rymdprogram som NASA läggs ner och kommer vi att kunna resa på semester till mars i framtiden?
I söndags slog en svinröv ut i Edvard Andersons växthus i Bergianska trädgården. Den har en unken lukt av ruttet kött för att locka till sig spyflugor. Blomställningen är lika skär och borstig som bakdelen på en gris
Flickor som gick i sjätte klass 1966 med betyg som låg över respektive under genomsnittet löpte en ökad risk att begå en självmordshandling innan de blev 30 år. Detta om de växt upp i en familj som haft ambitionen att flickorna skulle vara duktiga i skolan. Det visar en ny studie från Stockholms universitet som publicerats i tidskriften Gender & Education.
