Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Om Husby från Husby

    I maj för ett år sedan blev Husby nyhetsstoff i hela världen. Brinnande bilar och stenkastande ungdomar diskuterades i media, i politiska sammanhang och runt köksborden. Medierna fokuserade intensivt på det som hände. Men hur såg de som bor i Husby på händelserna? Fick de komma till tals och i så fall hur? Nu kommer den första sammanfattningen från ett stort forskningsprojekt om Husby.

  • Svenska klippraviner bildades av floder under istäcket

    De klippraviner som finns i många älvdalar i norra Sverige bildades av floder av smältvatten under istäcket och inte efter att inlandsisen dragit sig tillbaka. Det kan ett internationellt forskarteam nu visa genom nya dateringar av klippraviner. Resultaten publiceras i Nature Communications.

  • Folkhemmet ­– begreppet som överlevt tiden

    Trots att begreppet folkhemmet dödförklarades redan 1940 i svensk press har dess popularitet de senaste decennierna bara växt. Men vad menar vi när vi talar om folkhemmet? Och betyder begreppet samma sak idag som för åttio år sedan? Historikern Yvonne Hirdman reder ut begreppet på Svenska historikermötet vid Stockholms universitet den 9 maj, kl 13.20–14.40.

  • Vinst i vård gör liten skillnad för personalens arbetsvillkor

    Sjukvården privatiseras. Forskning visar att personalens välbefinnande går hand i hand med kvaliteten i vården. Trots det finns väldigt lite forskning gjord på vilka konsekvenser privatisering får för personalen och deras förutsättningar att göra ett bra jobb. Ny forskning från Stockholms universitet undersöker personalens arbetsvillkor, hälsa i arbetet och arbetsrelaterade attityder.

  • Den lilla människans historia

    Mikrohistoria är den lilla människans historia, de vardagliga eller avgörande ögonblickens historia och de bevarade föremålens och minnenas historia. Genom mikrohistoria kan vanliga människors levnadsöden och specifika händelser fördjupa vår [S1] det förflutna, samtidigt som mikrohistoria ställer nya frågor om etik och moral i historieskrivningen.

  • Läkemedel påverkar Östersjöns växter och djur

    Läkemedelsrester kan utgöra ett problem för både växter och djur i sjöar och hav. Det visar en ny avhandling från Stockholms universitet om hur läkemedel påverkar organismer från Östersjön. Läkemedel visar sig ha både en direkt effekt på flera olika arter och påverkar hur arterna samverkar vilket kan ge stora effekter i ekosystemet.

  • Amerikansk professor till Stockholm för att bedöma Östersjöns tillstånd

    Ben Halpern kommer till Stockholm den 12-16 maj för att tillsammans med forskare vid Stockholms universitet ta fram ett Baltic Health Index, för bedömning av Östersjöns tillstånd. Ben Halpern som är verksam vid UC Santa Barbara, har tillsammans med sitt team utvecklat Ocean Health Index, ett verktyg för bedömning av världshavens hälsa.

  • Svenska historikermötet den 8 till 10 maj

    Den 8-10 maj samlas historieforskare från hela landet på Stockholms universitet för att diskutera aktuell forskning och forskningsresultat vid Svenska historikermötet 2014. Bland annat Annika Sandén och Yvonne Hirdman.

  • Inga enkla vägar ut ur brottslighet

    Män med tung kriminell bakgrund ställs ofta inför problem när de försöker avsluta sin kriminella bana. En ny avhandling i kriminologi från Stockholms universitet visar att flera faktorer behöver samspela för att en person ska lyckas ta sig ut ur brottslighet.

  • FN:s säkerhetsråd – en domstol i bräschen för världsdemokrati

    FN:s säkerhetsråd är på väg i riktning mot att vara en global lagstiftare och polismakt som i allt högre utsträckning tolkar principen om folkens rätt till självbestämmande som en individens rätt till demokrati. Det visar Katinka Svanberg i sin avhandling i folkrätt vid Stockholms universitet.

  • Större lyhördhet för forskning ger effektivare rekryteringar

    Att anställa den bästa personen för jobbet är viktigt för organisationer som vill vara konkurrenskraftiga. Forskningen har presenterat effektiva riktlinjer för detta, men i praktiken är det få rekryterare som utnyttjar den kunskap som forskningen har tagit fram. En ny avhandling i psykologi från Stockholms universitet ger riktlinjer för att minska glappet mellan teori och praktik.

Visa mer