Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Koppar förklarar uppkomsten av atmosfäriskt syre

    En ny studie bevisar att ökningen av atmosfäriskt syre verkligen skedde för 2,4 - 2,1 miljarder år sedan. Studien visar också att biologiskt användande av koppar blev framträdande först efter det så kallade "Great Oxidation Event". En internationell forskargrupp har nyligen publicerat studien i Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS).

  • Tinande permafrost snabbar på försurningen av Norra ishavet

    När organiskt material från tinande permafrost frisätts, transporteras ut i de arktiska kusthaven och bryts ner bidrar det till att havsvattnet försuras snabbare än man tidigare trott. Det visar ny forskning från bland annat Stockholms universitet.

  • Nobelpristagare bland 2016 års hedersdoktorer

    Stockholms universitet har utsett årets hedersdoktorer, som på ett utmärkande sätt bidragit till universitetets forskning och utbildning. Däribland finns Mario Vargas Llosa, nobelpristagare i litteratur. Nya hedersdoktorer inom humanvetenskap är även Dmitrij Dobrovoľskij, Marcia Landy, Phillip R. Shaver, Samuel L. Odom och Ellen Hey. Inom naturvetenskap Philip D. Jones och Xiaowei Zhuang.

  • Styrelseledamöters lojalitetsplikt bör regleras i lag – förslag i ny avhandling

    ​Lojalitetsplikten för styrelseledamöter i bolagsstyrelser är inte reglerad i svensk lag. Det kan ha bidragit till de senaste årens företagsskandaler. I en ny avhandling från Stockholms universitet beskriver, analyserar och systematiserar Jessica Östberg rättsläget. Avhandlingen innehåller även förslag på en lagreglering av lojalitetsplikten.

  • Stora variationer i nederbörd och torka under det senaste årtusendet

    En ny artikel i Nature av forskare från bland annat Stockholms universitet visar på betydligt större förändringar i nederbörd och torka under tidigare århundraden än under 1900-talet. Dagens klimatmodeller överskattar ökningen av extremer i nederbörd och torka i samband med det senaste århundradets temperaturökning.

  • Politiska beslut behövs för bättre tolkutbildning

    Det behövs samordnade politiska beslut för att revidera Sveriges strategi för tolkutbildning, som är från 1970-talet. Det framgår av rapporten ”Tolkutbildning i Sverige – ett kritiskt vägval”, som i dagarna publiceras av Tolk- och översättarinstitutet vid Stockholms universitet.

  • Risk för otillräcklig kunskap om digitala bevis i domstolar

    I takt med samhällets digitalisering har förekomsten av så kallade elektroniska eller digitala bevis blivit ett stående inslag i bland annat landets domstolar. Samtidigt finns det många frågetecken kring hur sådana bevis ska hanteras och bedömas. Jonas Ekfeldt vid Juridiska institutionen Stockholms universitet pekar i sin doktorsavhandling Om informationstekniskt bevis på en rad problem.

  • App och drama om frihet och exil

    Appen och vandringsdramat EXIL skapar reflektion och låter åskådarna möta exilpoeters texter om frihet på torg och samlingsplatser. ”EXIL – fria poeter på flykt” är producerat av RATS Teater, som står för Research, Arts and Technology for Society, vid Stockholms universitet och Östgötateatern i Norrköping med stöd av Statens kulturråd.

  • Kulturella normer spred keramiken

    Forskare har tidigare antagit att ett mildare klimat ledde till nya matvanor, och orsakade den snabba spridningen av keramik i Japan för omkring 11 500 år sedan. Nya resultat visar att keramiken var reserverad för fisk, och kultur snarare än klimat orsakade keramikens spridning.

  • Svårt leva ”som vanligt” för asylsökande barn i familj

    I den svenska asylprocessen ska särskild hänsyn tas till barnets bästa. Men ny forskning från Stockholms universitet visar att det är barnen själva som främst företräder barnperspektivet i asylprocessen. Varken tjänstemän på Migrationsverket eller familjernas juridiska ombud har förutsättningar att i praktiken ta hänsyn till barnets bästa.

  • Renare luft i Europa avslöjar ett varmare Arktis

    En kraftig minskning av mängden förorenande partiklar i luften över Europa kan delvis förklara den snabba uppvärmningen av Arktis. Detta visar en ny studie publicerad i Nature Geoscience. Forskare från Stockholms universitet och det norska meteorologiska institutet har kommit fram till att utsläppen av växthusgaser snabbt måste minskas för att dämpa klimatförändringen i Arktis.

Visa mer