Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Så formade humor den borgerlige mannens identitet

    Kring sekelskiftet 1900 blomstrade den svenska skämtpressen. Tidningar som Söndags-Nisse och Kasper, huvudsakligen riktade till den borgerlige mannen, kom ut i stora upplagor och lästes såväl i hemmen som på kaféer och rakstugor. I en ny avhandling i konstvetenskap från Stockholms universitet undersöks hur skämtbilderna formade bilden av den borgerlige mannens identitet.

  • Nytt sätt att se på organiserad brottslighet

    Begreppet ”organiserad brottslighet” används på ett felaktigt sätt och saknar en tydlig definition. Det får allvarliga konsekvenser för både brottsbekämpningen och för demokratin. Det menar Amir Rostami, som i sin avhandling i sociologi argumenterar för ett nytt sätt att se på det som brukar kallas organiserad brottslighet.

  • Ny bok: ”Politisk populism kan vara bra för demokratin”

    Den moderna populismen är ett globalt fenomen som är här för att stanna, hävdar Benjamin Moffitt, forskare vid Stockholms universitet och författare till ”The Global Rise of Populism”. Populisternas budskap är ofta enkla: Landet är i kris och etablissemanget struntar i folket. De vinner också uppmärksamhet och röster genom att bryta mot politiska spelregler.

  • Nytt ljus över klimatets dimmiga förflutna

    Före industrialiseringen kan klimatet ha varit molnigare än man tidigare trott. Det visar forskare från Stockholms universitet, tillsammans med kolleger från Europa och USA, i två artiklar som publicerats i Nature. Nya resultat från CLOUD-experimentet i schweiziska CERN visar att ångor från träd, i frånvaro av svavelsyra, producerar stora mängder aerosolpartiklar i atmosfären.

  • Många okända kemikalier i Östersjön

    Nya kemikalier upptäcks inte i analyser av fisk i Östersjön, det visar en studie från Institutionen för Miljövetenskap och Analytisk kemi vid Stockholms universitet. Anledningen är att man väljer att titta efter de kemikalier som man redan känner till, och som till stor del redan är reglerade genom lagstiftningen. Många giftiga kemikalier som inte är förbjudna missas därför i miljöövervakningen.

  • Internationell konvention om dataövervakning behövs

    Amerikansk rätt ger ett otillräckligt skydd från att EU-medborgares personuppgifter samlas in av USA:s underrättelsetjänster för övervaknings- och datalagringsändamål (datamining). Det är en av slutsatserna i en avhandling från Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet.

  • Poesi på liv och död – exilen den verkliga utmaningen

    Caalaa Hayiluu Abaataa, en ung poet från Oromofolket i Etiopien, fängslas och torteras för sina dikter. På en polisstation i Addis Abeba korsar hans väg de svenska journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson. Ett halvår efter att journalisterna frigivits skriver cellgrannen: ”I am coming to Sweden”. Möt Caalaa i ett samtal om exil med Martin Schibbye och litteraturforskaren Daniel Pedersen.

  • Trängd vetenskapssvenska används i praktiken

    Allt fler vetenskapliga texter från svenska universitet skrivs på engelska. Men det betyder inte att vetenskapssvenskan i allmänhet för en tynande tillvaro. Det visar Linus Salö i en ny avhandling från Centrum för tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet.

  • Mål för genetisk variation i Östersjön uppfylls inte

    Genetisk variation, som utgör grunden för alla arters långsiktiga överlevnad, åsidosätts i marina skyddade områden i Östersjön. Det visar en ny tvärvetenskaplig studie som genomförts av forskare vid Stockholms universitet och Luleå tekniska universitet. Forskarna har granskat vad internationella överenskommelser säger om genetisk mångfald och hur detta sedan omsätts i praktiken.

Visa mer