Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Richard Julin blir konstnärlig ledare för Accelerator

    Mötesplatsen mellan konst och vetenskap, Accelerator, har fått sin första konstnärliga ledare. Det blir Richard Julin, senast biträdande museichef på Magasin III, som ska leda undersökandet av konst och samhälle i de stora underjordiska lokalerna. Accelerator är ett samarbete mellan Stockholms universitet och Magasin III.

  • Antarktis smältande is saktar ner cirkulationen i världshaven

    Sötvatten från Antarktis smältande isar saktar ner de processer som är ansvariga för bildandet av djuphavens strömmar vilka i sin tur reglerar den globala temperaturen. Det visar ny forskning som publiceras i tidskriften Nature Communications i dag.

  • Svensk metod avslöjar ursprung av utsläpp som smälter Himalaya

    En svensk-kinesisk studie har lyckats ursprungsbestämma de svarta sotpartiklar som står för en stor del av avsmältningen av glaciärerna i Himalaya-Tibet, enligt en artikel som publiceras i Nature Communications. Forskarna kan därmed inte bara avgöra om sotet kommer från till exempel vedeldning eller fossila bränslen, utan också från vilken geografisk region det kommer,

  • Tusenårig tall är äldst i Europa

    En ormskinnstall (Pinus heldreichii) som växer i bergstrakter i norra Grekland är 1075 år gammal enligt dendrokronologisk datering. Det betyder att tallen just nu är det äldsta kända levande trädet i Europa. Den tusenåriga tallen upptäcktes av forskare från Stockholms universitet, universitetet i Mainz och universitetet i Arizona.

  • 1200 utländska studenter kommer till Stockholm på söndag och måndag

    På söndag och måndag anländer höstterminens 1251 utländska studenter till Stockholms universitet. Universitetet ordnar bussar direkt från Arlanda, och väl framme inleds ett späckat välkomstprogram. För media som är intresserade av att prata med utländska studenter om deras förväntningar på vistelsen och utbildningen i Sverige finns goda möjligheter.

  • Tunna tropiska moln kyler klimatet

    Tunna moln på omkring 5 kilometers höjd är vanligare i tropikerna än man tidigare har trott och de kyler klimatet avsevärt. Det visar en ny studie publicerad i Nature Communications från Stockholms universitet och University of Miami. De mellan-troposfäriska molnens avkylningseffekt saknas i dagens klimatmodeller.

  • Pressinbjudan: Globala visioner och lokal praktik

    Välkommen till en konferens om forskning och global utveckling den 22-24 augusti på Stockholms universitet! Cirka 200 forskare från olika discipliner kommer att presentera sina arbeten. Mellan 400 och 450 personer från hela världen kommer att delta. Läs hela programmet på konferensens hemsida här. Media är välkomna! Anmälan sker på press@su.se eller på telefon 08 – 16 40 90.

  • Stenålderns jägar-samlare i Anatolien lade grunden till Europas befolkning

    Europas befolkning består i stor utsträckning av en blandning av grupper som kom söderifrån till kontinenten för snart 8 000 år sedan och av grupper som levt i Europa sedan tidigare. Nu visar en forskargrupp ledd från Stockholms universitet, Uppsala universitet och Middle East Technical University i Turkiet en ny bild av den demografiska utvecklingen vid tiden innan jordbruket nådde Europa.

  • Varför försvann ”accepterat pris”?

    Införandet av accepterat pris på bostadsmarknaden ledde inte till någon förändring av varken slutpriset eller försäljningstiden. Däremot läste färre annonserna på nätet och gick på visningar. Sannolikheten för försäljning minskade något, varför mäklarnas förväntade intäkt föll och lockpriser sakta började återvända efter ca ett år.

  • Ny metod för bättre bedömning av hormonstörande kemikalier

    Forskare vid Stockholms universitet har i ett stort internationellt samarbete utvecklat en ny metod för identifiering av hormonstörande ämnen. Metoden presenteras i den vetenskapliga tidskriften Environmental Health. I en debattartikel uppmanar forskarna beslutsfattare att använda den, då EU:s förslag på nya kriterier har allvarliga brister och kan riskera människors hälsa.

  • Storväxta blommor klarar sig bäst i förändrad skärgårdsmiljö

    För att klara sig i Stockholms skärgård ska man vara storväxt, kraftig och långlivad, och det hjälper att finnas nära fastlandet. I alla fall om man är en blomma, visar en ny studie från forskare på Stockholms universitet som publiceras i tidskriften Functional Ecology.

Visa mer